Aspergers syndrom: Skillnad mellan sidversioner

	Aspergers syndrom
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	F84.5
ICD-9	299.8
OMIM	608638
DiseasesDB	31268
Medlineplus	001549
eMedicine	ped/147

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 7 augusti 2007 kl. 15.24

Aspergers syndrom (AS) är en utvecklingsrelaterad störning inom autismspektrumstörningar, och ligger nära högfungerande autism. Den uttrycker sig på olika individuella sätt och kan ha både positiva och negativa konsekvenser för en människas liv.^[1]^[2]^[3]^[4]^[5]^[6] Liksom andra autismspektrumstörningar kännetecknas det av bland annat repetitiva beteendemönster och nedsättningar i förmågan till socialt umgänge och kommunikation. Aspergers skiljer sig dock från 'klassisk' autism i det att icke-sociala aspekter av intellektuell utveckling i allmänhet fortskrider i normal eller förhöjd omfattning.^[7]

Störningen påverkar människor på olika sätt, men individer med Aspergers brukar ha gemensamma kännetecken som en förmåga att fokusera intensivt på intresseområden, underkänslighet/överkänslighet för vissa stimuli, problem med sensorisk integration, själv-stimulerande beteenden som att vagga fram och tillbaka eller yttra ord, och svårigheter med att tolka ansiktsuttryck och andra sociala signaler.^[7] Några positiva kännetecken är förbättrad mental fokus, utmärkt minnesförmåga, överlägsen rumsuppfattningsförmåga, samt en intuitiv förståelse för logiska system. Dessa kännetecken kan ofta leda till karriärer i matematik, ingenjörskonst, vetenskap,^[2]^[3]^[4], musik, konst eller språk.^[8]

Det råder betydande oenighet rörande skillnaden mellan Aspergers syndrom (AS) och den bredare kategorin högfungerande autism (HFA). Varken AS eller HFA har definitioner som accepteras av alla,^[9] men de flesta diagnostiska handböcker skiljer de två efter språkutveckling. Försenad språkutveckling är ett tecken på HFA, medan normal påbörjad talförmåga tyder på AS.^[7] Åtminstone ett diagnoshjälpmedel intar dock motsatt position och säger att försenad talförmåga ger större stöd för diagnosen AS.^[10]

Vissa läkare menar att AS inte skiljer sig alls från andra autismspektrumstörningar. De talar istället om Aspergers som HFA, eller behandlar diagnoserna utbytbart, och hävdar att försenad språkutveckling är en gradskillnad, inte en artskillnad.^[11]^[5] Olika tester har inte visat någon betydande skillnad mellan patienter med diagnosen AS och patienter med diagnosen HFA.^[12] Även bland dem som anser att skillnaderna mellan AS och HFA är betydelsefulla är det vanligt att diagnoserna påverkas av icke-tekniska saker, som tillgängligheten på offentligt stöd för en störning men inte den andra.^[13]^[14] På grund av den variationsrikedom med vilken Aspergers syndrom kommer till uttryck hos individen och den pågående debatten om hur den definieras är Aspergers syndrom ett kontroversiellt begrepp bland forskare, läkare och personer med diagnosen.

Symptom

En del personer med diagnostiserad AS har inlärningssvårigheter och en IQ (intelligenskvot) på normal eller övergenomsnittlig intelligens mätt med psykologiska test hos diagnostiserade personer.

Själva diagnosen AS kompliceras av att det inte finns standardiserade diagnostiska metoder. Det finns olika instrument som används inför diagnossättningen. AS kan förbli odiagnostiserad under den tidiga barndomen och en del personer får inte diagnos förrän i vuxen ålder. Hjälpen brukar innebära insatser för att öka individens och omgivningens kunskap och förståelse för AS och därigenom finna strategier för både miljö, kommunikation, klumpigare fysik och beteenden (tvångsmässighet eller mer rigida rutiner), vilka orsakar svårigheter i livet. Många personer med AS har lärt sig eller har förmågan att lära sig strategier för att hantera olika situationer – får och behåller arbete, etablerar och bibehåller nära relationer (till exempel familj). I de allra flesta fall är personer med AS medvetna om sitt annorlundaskap och inser när och om de behöver stöd eller hjälp för att upprätthålla självständigt liv

Personer med Aspergers syndrom har i regel normal eller hög intelligens, men redan i tidig barndom debuterar följande typer av svårigheter:

begränsad förmåga till ömsesidig social interaktion,
begränsad förmåga till ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation,
begränsningar i fantasi, intressen och beteenderepertoar.

Denna symptomkonstellation kännetecknar samtliga former av autismspektrumstörningar och brukar benämnas Lorna Wings triad, efter den brittiska barnpsykiatern med detta namn.

Funktionshindret finns hos omkring fem promille av befolkningen. Diagnosen är än så länge vanligast bland pojkar och män, men även flickor och kvinnor får diagnosen. Funktionshindret uppträder oftast först vid skolåldern.

Under senare år har antalet barn och vuxna som fått diagnosen Aspergers syndrom stadigt ökat. Vissa kritiker hävdar att Aspergers syndrom blivit en modediagnos med luddiga kriterier vilket lett till överdiagnostisering.

Historik

Aspergers syndrom är uppkallat efter Hans Asperger av den engelska psykiatern Lorna Wing, som första gången använde termen i en artikel 1981.^[15] 1994 erkändes AS i fjärde upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) som Asperger's Disorder.^[16]

Hans Asperger (1906–1980), en österrikisk psykiater och barnläkare, observerade 1944 fyra barn på hans klinik som hade svårigheter med social integration. Fastän deras intelligens verkade normal saknade barnen ickeverbal kommunikationsförmåga, visade ingen empati med andra barn och var kroppsligt klumpiga. Deras sätt att tala var antingen osammanhängande eller överdrivet formellt, och deras samtal dominerades av deras helt uppslukande intresse för ett enskilt ämne. Asperger kallade störningen för "autistisk psykopati" och beskrev den som främst kännetecknad av social isolering.^[17] Han framförde också att "exceptionella människor måste ges exeptionell utbildningsbehandling, behandling som tar hänsyn till deras speciella svårigheter. Vidare kan vi visa att människor trots avvikelser kan uppfylla sin sociala roll i samhället, särskilt om de finner förståelse, kärlek och vägledning."^[18]

Den österrikisk-amerikanske barnpsykiatern Leo Kanner identifierade ett mycket likartat syndrom 1943, fastän den population som Kanner karakteriserade kanske var mindre "socialt funktionell" än Aspergers.^[19] Kanners autism kännetecknas därför av betydande kognitiva och kommunikativa brister, däribland fördröjd språkutveckling eller total avsaknad av språk.^[20]

Aspergers observationer offentliggjordes på tyska, som marginaliserats som vetenskapligt språk under efterkrigstiden, och funktionshindret förblev därför länge okänt utanför den tyskspråkiga världen. Resultaten var inte kända för en bredare krets förrän 1981, då Lorna Wing publicerade en serie fallstudier som visade liknande symptom, och som hon kallade "Aspergers syndrom."^[15] Wings skrifter publicerades och populariserades i stor omfattning. 1992 togs AS med i den tionde upplagan av Världshälsoorganisationens diagnosmanual och International Classification of Diseases (ICD-10), vilket gjorde det till en distinkt diagnos.^[21] Senare, 1994, tillades AS även i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) och American Psychiatric Associations diagnostiska referensbok.^[16]^[22]

Uta Frith (en tidig forskare om Kannersk autism) skrev att personer med AS verkar ha mer än en antydan om autism.^[23] Andra, som Lorna Wing och Tony Attwood, delar Friths bedömning. Dr. Sally Ozonoff, vid MIND Institute på University of California at Davis, hävdar att det inte borde finnas någon skiljelinje mellan "högfungerande" autism och AS,^[24] och att det faktum att vissa personer inte börjar tala förrän vid en senare ålder inte är anledning av dela upp de två grupperna, eftersom de är identiska till det sätt på vilket de behöver behandlas.

I januari 2006 föreslog professor Simon Baron-Cohen vid University of Cambridge, som betraktas som en av de ledande nuvarande forskarna på området, teorin att personer med AS tenderar att över-systematisera, att de tenderar att försöka närma sig alla livsområden, inklusive det sociala, genom att utveckla system eller regeluppsättningar att agera efter.^[25]

Klassificering och diagnos

Aspergers syndrom definieras i avsnitt 299.80 av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) med sex huvudsakliga kriterier:

Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt,
Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter,
Signifikant nedsättning av funktionsförmågan i viktiga avseenden,
Ingen signifikant försening av den allmänna språkutvecklingen,
Ingen signifikant försening av den kognitiva utvecklingen, såsom nyfikenhet på omgivningen, eller i utvecklingen av åldersadekvata vardagliga färdigheter eller adaptivt beteende (utöver social interaktion) under de tre första åren i livet.
Symptomen kan inte bättre förklaras av en annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller schizofreni.^[16]^[26]

AS är en autismspektrumstörning, ett av fem neurologiska tillstånd som kännetecknas av avvikelser i språk- och kommunikationsförmåga, samt repetitiva eller begränsande tanke- och beteendemönster. De fyra besläktade störningarna är autism, Retts syndrom, desintegrativ störning hos barn och atypisk autism (PDD-NOS).^[21]

Diagnosen AS kompliceras av att flera olika avgränsningsinstrument används.^[21] De diagnostiska kriterierna i Diagnostic and Statistical Manual kritiseras för att vara vaga och subjektiva.^[27]^[28] Andra uppsättningar diagnostiska kriterier för AS är ICD 10 Världshälsoorganisationens diagnostiska kriterier, Szatmaris diagnostiska kriterier,^[29] Gillbergs diagnostiska kriterier^[30] och Attwood & Gray Discovery Criteria.^[31] ICD-10-definitionen har kriterier som liknar DSM-IV-versionens.^[31] Aspergers syndrom har vid olika tillfällen kallats autistisk psykopati och schizoid störning i barndomen,^[32] men dessa termer anses nu föråldrade och felaktiga och används därför i allmänhet inte längre.

Vissa läkare anser att AS inte är en särskild och distinkt störning, utan beskriver det som högfungerande autism (HFA).^[21] Diagnoserna AS och HFA används utbytbart, vilket komplicerar uppskattningar om allmän förekomst. Samma barn kan få olika diagnoser beroende på vilket avgränsningsverktyg läkaren använder, och vissa barn diagnostiseras med HFA istället för AS och vice versa.^[21] Många erfarna läkare tillämpar tidig början av högfungerande autism eller regressivt utvecklingsmönster som den särskiljande faktorn mellan AS och HFA. Andra anser att förseningen i språkutveckling som förknippas med HFA är betydelsefull.^[33] Den nuvarande klassificeringen av autismspektrumstörningar är otillfredsställande för många föräldrar, läkare och forskare.^[34] Peter Szatmari, en kanadensisk forskare imom området autismspektrumstörningar, anser att det behövs större precision för att skilja mellan de olika störningsdiagnoserna. DSM-IV och ICD-10 fokuserar på idén att avskilda biologiska enheter existerar inom autismspektrumstörningar, vilket leder till en upptagenhet med att leta efter tvärsnittliga skillnader mellan undertyper av autismspektrumstörningar snarare än ett erkännande av störningarna som distinkta punkter i ett spektrum, en strategi som inte har varit särskilt användbar i klassificering eller i medicinsk praktik.^[34]

Ett redskap för självdiagnos som nu används mycket är Asperger-kvotformuläret som har utvecklats av professor Simon Baron-Cohen.

Kritik

Aspergers syndrom är en beteendemässigt definierad diagnos, och är därmed beroende av en subjektiv bedömning av en individ. Resultatet är att en läkare/psykolog kan ställa diagnosen Aspergers syndrom medan en annan läkare/psykolog inte gör det.

Det är i regel en läkare som gör en klinisk bedömning och en psykolog som genomför olika former av psykologiska tester; resultatet av dessa ligger till grund för diagnostiseringen. Det är självfallet svårt att avgöra vad det innebär att ha begränsad fantasi eller begränsad förmåga till icke-verbal kommunikation. Dessa faktorer är också i stor utsträckning socialt och kulturellt bestämda. Det avgörande för diagnostiseringen är dock att symptomen medför en kliniskt signifikant funktionsnedsättning.

Det är dock uppenbart att länken mellan symptom och diagnoskriterier inte är entydig. Resultatet är som nämnts att en läkare/psykolog kan ställa diagnosen Aspergers syndrom medan en annan läkare/psykolog inte gör det. Kritiker som barnläkaren Leif Elinder och den disputerade sociologen Eva Kärfve har hävdat att Aspergers syndrom skulle vara ett exempel på ett funktionshinder med så luddiga diagnoskriterier att i princip vilket barn som helst kan passa in på det. Riksföreningen Autism och Riksförbundet Attention, som företräder både föräldrar till barn med dessa funktionshinder och personer med eget funktionhinder, har dock med skärpa tagit avstånd från den kritik som framförts av Elinder och Kärfve.

Man anser i stället att diagnostiseringen är riktig och problemet i stället är att dessa barn inte får det stöd och andra insatser som de är i behov av. Enligt denna syn har skolpersonal och andra ofta inte tillräckliga kunskaper om Aspergers syndrom. Det är då också av största vikt att alla stödinsatser till barn med Aspergers syndrom är individuellt anpassade. De individuella skillnaderna mellan dessa barn är mycket stora (det hävdas ibland att det mest gemensamma hos diagnostiserade är att de är så olika). Det finns en allvarlig risk i att barn på grund av bristande resurser i skolorna kan bli bemötta på ett schablonartat sätt utan hänsyn till exempelvis olika begåvningsnivå.

Praktiska aspekter på Aspergers syndrom

Aspergers syndrom kan omfatta ett flertal svårigheter och beteendeavvikelser, men de flesta med diagnosen har inte problem med samtliga och AS-personer kan känna sig annorlunda utan att riktigt förstå varför. Den vanligaste funktionsnedsättningen är svårighter att avläsa kroppsspråk och instinktiva signaler. Andra relativt vanliga svårigheter inkluderar nedsatt förmåga att se sammanhang, tänka abstrakt och att organisera sin tillvaro, vilket ibland leder till ett stort behov av rutiner. Det är också vanligt med avvikande tal, som av andra kan uppfattas som monotont och mekaniskt. Många personer med Aspergers syndrom har också nedsatt motorik, vilket kan leda till svårigheter vid bollspel.

Personer med Aspergers syndrom utvecklar ofta specialintressen och kan bli experter inom ett eller några avgränsade områden samt har ofta ovanligt lätt för att memorera sakfakta och uppfatta detaljer. De kan ha en bokstavlig språkförståelse. Ett yttrande som "Kan du öppna fönstret?", kan därigenom uppfattas som en fråga och besvaras med "ja" eller liknande utan någon åtgärd angående fönstret. Samtidigt kan svaret "ja" också tolkas som ett uttryck för ironi eller ett sätt att markera ovilja att underkasta sig en annans auktoritet. Personer med Aspergers syndrom lär sig ofta snabbt hur sådana frågor ska tolkas, men i de fall då så inte har skett, kan det vara nödvändigt att uttrycka sig mer direkt, och till exempel i stället säga "Jag blir glad om du öppnar fönstret".

Den som saknar kunskaper om personer med Aspergers syndrom, kan uppfatta dem som egocentriska och ibland rent av otrevliga. Huvuddelen av kommunikationen människor emellan är icke-verbal, och de flesta använder sig av instinktiva signaler och tar omedvetet för givet att andra läser av dem. En person som inte gör det, eller som av annan anledning inte svarar med de signaler som förväntas, upplevs då som udda, ibland utan att någondera parten kan komma under fund om varför. Dessa personer kan dock sedan man lärt känna dem uppskattas för sin ärlighet och saklighet.

Personer med Aspergers syndrom måste lära in och hela tiden tänka på sådant som andra tar för givet. Därför kan umgänget med personer utan Aspergers syndrom vara mycket tröttande. Personer med Aspergers syndrom har dock lättare att hantera sociala relationer än personer med autism, som ofta inte ens i teorin förstår socialt samliv. Det bör också noteras att AS-personer i allmänhet inte har några problem att förstå varandra, precis som neurotypiska personer vanligen kommunicerar med varandra utan större problem.

Många med AS vill göra gällande att AS inte är ett funktionshinder så mycket som en uppsättning avvikande personlighetsdrag då många AS-personer som har lyckats i livet känner självtillit och ofta ser sin annorlunda personlighet som en tillgång på många sätt och inte alls önskar att de vore "som alla andra".

Spekulationer

Vissa forskare som Simon Baron-Cohen och Ioan James har nyligen spekulerat kring om välkända historiska personer såsom Albert Einstein och Isaac Newton hade Aspergers syndrom eftersom de sägs ha uppvisat Aspergerliknande tendenser och beteenden såsom intensivt intresse för ett ämne eller hade sociala problem. Inom etablerad psykiatri är diagnoser av avlidna personer dock inte accepterade.

Vid diagnostisering av Aspergers syndrom är det avgörande om ett visst beteende leder till allvarliga svårigheter i vardagslivet. Ett intensivt specialintresse är alltså i sig självt inte tillräckligt för en diagnos, så länge individen klarar sitt vardagsliv.

Argumenten för att vissa personer skulle ha befunnit sig inom det autistiska spektrumet varierar från person till person. Vissa menar att Albert Einstein (som är en av dem som oftast nämnts) var extremt asocial som barn, fick våldsamma utbrott, hade en tendens att upprepa fraser och meningar samt hade svårt att fungera utan hjälp av en "föräldraperson" (vanligen hans fru), vilket är karaktäristiskt för personer med autism. Mot detta står att han under flera år levde på egen hand och klarade sig bra. Under sin barndom hade Einstein djupa vänskaper med äldre personer, vilket är vad man kan förvänta sig av ett extremt begåvat barn som låg på en mycket högre utvecklingsnivå än sina jämnåriga.

Spekulationerna kan vara ett försök att skapa förebilder för personer med autism, för att visa att de kan bidra till samhället. Aspergeraktivister använder ofta dessa spekulativa diagnoser för att visa att det vore en förlust för samhället om autism skulle gå att bota. Andra personer med autism ogillar dessa argument; de tycker i stället att samhället ska uppskatta alla individers unika sätt.

En annan infallsvinkel är att normalbegåvade kan känna sig hotade eller få mindervärdeskomplex av genialiska personer. Det är då nära till hands att försöka sjukligförklara, eller patologisera, dessa individer.

Litteratur

Attwood, Tony, Om Aspergers syndrom. Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar, Natur och Kultur 2000, ISBN 91-27-07835-3.
Autism och Aspergers syndrom, Frith, Uta (red.), Liber 1998, ISBN 91-47-04853-0.
Gillberg, Christopher, Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom. Normala, geniala, nördar?, Cura 1997, ISBN 91-972641-6-4.
Jalakas, Inger, "Nördsyndromet - Allt du behöver veta om Aspergers Syndrom, Alfabeta 2007, ISBN 978 91 501 0855-2
Nordgren, Malin, Jag avskyr ordet normal: Vuxna med Aspergers syndrom, Cura 2000, ISBN 91-89091-14-0

Externa länkar

Se även

Källor

^ Etchepareborda, M.C.; Diaz-Lucero A., Pascuale M.J., Abad-Mas L., Ruiz-Andres R. (March 2, 2007). ”Asperger's syndrome, little teachers: special skills.”. Rev Neurol. 44 (Suppl 2): sid. S43-7.. PMID 17347944. Läst 27 juli 2007. , refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ [a b] Tony Attwood, The Complete Guide to Asperger's, Jessica Kingsley Publishers, London, UK., 2007, sid 12. "... den ovanliga profil av förmågor som vi definierar som Aspergers syndrom har troligen varit ett viktigt och värdefullt kännetecken för vår art under evolutionens gång" ("The unusual profile of abilities that we define as Asperger's Syndrome has probably been an important and valuable characteristic of our species throughout evolution."), refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ [a b] Simon Baron-Cohen, Sally Wheelwright, Richard Skinner, Joanne Martin and Emma Clubley The Autism-Spectrum Quotient (AQ): Evidence from Asperger Syndrome/High-Functioning Autism, Males and Females, Scientists and Mathematicians, Journal of Autism and Developmental Disorders, Vol 31-1, February 2001, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ [a b] Hans Asperger Die ‘autischen Psychopathen’ Kindesalter. Arch Psychiatrie Nervenkrankheiten 1944;17: 76-136. Pertinent quotations translated to English, in Singular Scientists; Ioan James, Journal of the Royal Society of Medicine, v.96(1); Jan 2003
^ [a b] Brasic, JR. Pervasive Developmental Disorder: Asperger Syndrome. eMedicine.com (10 april 2006). Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Treffert, DA. Asperger's Disorder and Savant Syndrome. Wisconsin Medical Society. Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ [a b c] BehaveNet® Clinical Capsule™. DSM-IV & DSM-IV-TR: Asperger's Disorder (AD). Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Fred Volkmar, M.D., director of the Yale Child Study Center. Psychiatric News October 6, 2006 Volume 41, Number 19, page 21 "These are kids who talk before they can walk.", refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Patricia Howlin, PhD, Fred Volkmar, M.D, Sadie Dingfelder, A Dilemma of Definition, American Psychology Association Volume 35, No. 11 december 2004, sid 48, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Diagnostic Criteria for Asperger's Disorder (Gillberg, 1991), refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Mayes SD, Calhoun SL, Crites DL (2001). ”Does DSM-IV Asperger's disorder exist?”. Journal of abnormal child psychology 29 (3): sid. 263-71. PMID 11411788. , refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Cuccaro, M.L.; Nations L., Brinkley J., Abramson R.K., Wright H.H., Hall A., Gilbert J., Pericak-Vance M.A. (April 2007). ”A comparison of repetitive behaviors in Aspergers Disorder and high functioning autism.”. Child Psychiatry Hum Dev. 37 (4): sid. 347-60.. PMID 17410426. Läst 27 juli 2007. , refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Attwood, Tony; Asperger's Syndrome: A Guide for Parents and Professionals, pp. 150-151, Jessica Kingsley Publishers, London, UK. 1997, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Attwood, Tony; Asperger's and High Functioning Autism (PDF), refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ [a b] Wing, Lorna. Asperger syndrome: a clinical account. Hämtad 2 juli 2006, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ [a b c] BehaveNet® Clinical Capsule™. DSM-IV & DSM-IV-TR: Asperger's Disorder (AD). Hämtad 28 juni 2006, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ha
^ Treffert, DA. Asperger's Disorder and Savant Syndrome. Wisconsin Medical Society. Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
^ Attwood (1997), s. 15, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Kanner, L. (1943), Autistic Disturbances of Affective Contact, Nervous Child, 2, s.217–250, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
^ [a b c d e] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet NINDS
^ Not: NINDS Asperger Syndrome Fact Sheet anger 1995 som det år då AS inkluderades i DSM, men DSM-IV publicerades 1994, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Frith, U. (1991) "Asperger and his syndrome." I U. Frith (red) Autism and Asperger Syndrome. Cambridge: Cambridge University Press, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Ozonoff S, Rogers SJ, Pennington BF. "Asperger's syndrome: evidence of an empirical distinction from high-functioning autism." Journal of Child Psychology and Psychiatry. 1991 Nov;32(7):1107–22. PMID 1787139, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Simon Baron-Cohen (2006). ”The hyper-systemizing, assortative mating theory of autism.”. Progress in neuro-psychopharmacology and biological psychiatry 30 (5): sid. 865–872. doi:10.1016/j.pnpbp.2006.01.010. ISSN 0278-5846. http://www.autismresearchcentre.com/docs/papers/2006_BC_Neuropsychophamacology.pdf. , refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Svensk översättning delvis efter Autismforum: Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom i DSM-IV-TR
^ Timini S. "Diagnosis of autism: Adequate funding is needed for assessment services." BMJ. 2004 24 januari;328(7433):226. PMID 14739199 Full Text, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Ehlers S, Gillberg C. "The epidemiology of Asperger's syndrome: a total population study". J Child Psychol Psychiatry. 1993 Nov;34(8):1327–50. PMID 8294522 Full Text.
^ Szatmari P, Brenner R, Nagy J. (1989) "Asperger's syndrome: A review of clinical features." Canadian Journal of Psychiatry 34, s. 554–560, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Gillberg IC, Gillberg C. "Asperger syndrome-some epidemiological considerations: A research note." J Child Psychol Psychiatry. 1989 Jul;30(4):631-8. PMID 2670981, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ [a b] AS-IF.org. Asperger Syndrome Information and features: Definition. Hämtad 29 juni 2006, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Fitzgerald M, Corvin A (2001). Diagnosis and differential diagnosis of Asperger syndrome. Advances in Psychiatric Treatment 7: s. 310–318, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ Koyama, T. (feb. 2007). ”Cognitive and symptom profiles in Asperger's syndrome and high-functioning autism.”. Psychiatry Clin Neurosci. 61 (1): sid. 99-104.. PMID 17239046. Läst 27 juli 2007. , refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
^ [a b] Szatmari P. "The classification of autism, Asperger's syndrome, and pervasive developmental disorder." Can J Psychiatry. 2000 Oct;45(8):731-8. Review. PMID 11086556 Fulltext., refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[1] Etchepareborda, M.C.; Diaz-Lucero A., Pascuale M.J., Abad-Mas L., Ruiz-Andres R. (March 2, 2007). ”Asperger's syndrome, little teachers: special skills.”. Rev Neurol. 44 (Suppl 2): sid. S43-7.. PMID 17347944. Läst 27 juli 2007. , refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[Att1-2] [a b] Tony Attwood, The Complete Guide to Asperger's, Jessica Kingsley Publishers, London, UK., 2007, sid 12. "... den ovanliga profil av förmågor som vi definierar som Aspergers syndrom har troligen varit ett viktigt och värdefullt kännetecken för vår art under evolutionens gång" ("The unusual profile of abilities that we define as Asperger's Syndrome has probably been an important and valuable characteristic of our species throughout evolution."), refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[Baron-Cohen-3] [a b] Simon Baron-Cohen, Sally Wheelwright, Richard Skinner, Joanne Martin and Emma Clubley The Autism-Spectrum Quotient (AQ): Evidence from Asperger Syndrome/High-Functioning Autism, Males and Females, Scientists and Mathematicians, Journal of Autism and Developmental Disorders, Vol 31-1, February 2001, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[Asperger-4] [a b] Hans Asperger Die ‘autischen Psychopathen’ Kindesalter. Arch Psychiatrie Nervenkrankheiten 1944;17: 76-136. Pertinent quotations translated to English, in Singular Scientists; Ioan James, Journal of the Royal Society of Medicine, v.96(1); Jan 2003

[Brasic-5] [a b] Brasic, JR. Pervasive Developmental Disorder: Asperger Syndrome. eMedicine.com (10 april 2006). Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[6] Treffert, DA. Asperger's Disorder and Savant Syndrome. Wisconsin Medical Society. Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[BehaveNet-7] [a b c] BehaveNet® Clinical Capsule™. DSM-IV & DSM-IV-TR: Asperger's Disorder (AD). Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[8] Fred Volkmar, M.D., director of the Yale Child Study Center. Psychiatric News October 6, 2006 Volume 41, Number 19, page 21 "These are kids who talk before they can walk.", refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[9] Patricia Howlin, PhD, Fred Volkmar, M.D, Sadie Dingfelder, A Dilemma of Definition, American Psychology Association Volume 35, No. 11 december 2004, sid 48, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[10] Diagnostic Criteria for Asperger's Disorder (Gillberg, 1991), refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[Mayes-11] Mayes SD, Calhoun SL, Crites DL (2001). ”Does DSM-IV Asperger's disorder exist?”. Journal of abnormal child psychology 29 (3): sid. 263-71. PMID 11411788. , refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[12] Cuccaro, M.L.; Nations L., Brinkley J., Abramson R.K., Wright H.H., Hall A., Gilbert J., Pericak-Vance M.A. (April 2007). ”A comparison of repetitive behaviors in Aspergers Disorder and high functioning autism.”. Child Psychiatry Hum Dev. 37 (4): sid. 347-60.. PMID 17410426. Läst 27 juli 2007. , refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[13] Attwood, Tony; Asperger's Syndrome: A Guide for Parents and Professionals, pp. 150-151, Jessica Kingsley Publishers, London, UK. 1997, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[14] Attwood, Tony; Asperger's and High Functioning Autism (PDF), refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[lw-15] [a b] Wing, Lorna. Asperger syndrome: a clinical account. Hämtad 2 juli 2006, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[DSMIV-16] [a b c] BehaveNet® Clinical Capsule™. DSM-IV & DSM-IV-TR: Asperger's Disorder (AD). Hämtad 28 juni 2006, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[ha-17] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ha

[iq4-18] Treffert, DA. Asperger's Disorder and Savant Syndrome. Wisconsin Medical Society. Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.

[19] Attwood (1997), s. 15, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[20] Kanner, L. (1943), Autistic Disturbances of Affective Contact, Nervous Child, 2, s.217–250, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.

[NINDS-21] [a b c d e] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet NINDS

[22] Not: NINDS Asperger Syndrome Fact Sheet anger 1995 som det år då AS inkluderades i DSM, men DSM-IV publicerades 1994, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[23] Frith, U. (1991) "Asperger and his syndrome." I U. Frith (red) Autism and Asperger Syndrome. Cambridge: Cambridge University Press, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[24] Ozonoff S, Rogers SJ, Pennington BF. "Asperger's syndrome: evidence of an empirical distinction from high-functioning autism." Journal of Child Psychology and Psychiatry. 1991 Nov;32(7):1107–22. PMID 1787139, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[25] Simon Baron-Cohen (2006). ”The hyper-systemizing, assortative mating theory of autism.”. Progress in neuro-psychopharmacology and biological psychiatry 30 (5): sid. 865–872. doi:10.1016/j.pnpbp.2006.01.010. ISSN 0278-5846. http://www.autismresearchcentre.com/docs/papers/2006_BC_Neuropsychophamacology.pdf. , refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[DSMIVsv-26] Svensk översättning delvis efter Autismforum: Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom i DSM-IV-TR

[27] Timini S. "Diagnosis of autism: Adequate funding is needed for assessment services." BMJ. 2004 24 januari;328(7433):226. PMID 14739199 Full Text, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[EhlGill-28] Ehlers S, Gillberg C. "The epidemiology of Asperger's syndrome: a total population study". J Child Psychol Psychiatry. 1993 Nov;34(8):1327–50. PMID 8294522 Full Text.

[Szatmari-29] Szatmari P, Brenner R, Nagy J. (1989) "Asperger's syndrome: A review of clinical features." Canadian Journal of Psychiatry 34, s. 554–560, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[Gill-30] Gillberg IC, Gillberg C. "Asperger syndrome-some epidemiological considerations: A research note." J Child Psychol Psychiatry. 1989 Jul;30(4):631-8. PMID 2670981, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[AS-If-31] [a b] AS-IF.org. Asperger Syndrome Information and features: Definition. Hämtad 29 juni 2006, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[32] Fitzgerald M, Corvin A (2001). Diagnosis and differential diagnosis of Asperger syndrome. Advances in Psychiatric Treatment 7: s. 310–318, refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[33] Koyama, T. (feb. 2007). ”Cognitive and symptom profiles in Asperger's syndrome and high-functioning autism.”. Psychiatry Clin Neurosci. 61 (1): sid. 99-104.. PMID 17239046. Läst 27 juli 2007. , refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[Szatmari2-34] [a b] Szatmari P. "The classification of autism, Asperger's syndrome, and pervasive developmental disorder." Can J Psychiatry. 2000 Oct;45(8):731-8. Review. PMID 11086556 Fulltext., refererad i Asperger Syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+{{Infobox_sjukdom |
-'''Aspergers syndrom''' ('''AS'''), kan beskrivas som en form av lindrig [[autism]], och ligger nära högfungerande autism. Aspergers [[syndrom]] innefattar dock inte någon generell språkförsening, vilket skiljer detta tillstånd från autism.
+  Name           = Aspergers syndrom |
+  Image          = |
+  Caption        = |
+  DiseasesDB = 31268 |
+  ICD10          = {{ICD10|F|84|5|f|80}} |
+  ICD9           = {{ICD9|299.8}} |
+  ICDO           = |
+  OMIM           = 608638 |
+  MedlinePlus    = 001549 |
+  eMedicineSubj  = ped |
+  eMedicineTopic = 147 |
+}}
+'''Aspergers syndrom''' ('''AS''') är en utvecklingsrelaterad störning inom [[autismspektrumstörning]]ar, och ligger nära [[högfungerande autism]]. Den uttrycker sig på olika individuella sätt och kan ha både positiva och negativa konsekvenser för en människas liv.<ref>{{cite journal|journal=Rev Neurol.|date=March 2, 2007|volume=44|issue=Suppl 2|pages=S43-7.|title=Asperger's syndrome, little teachers: special skills.|last=Etchepareborda|first=M.C. |coauthors=Diaz-Lucero A., Pascuale M.J., Abad-Mas L., Ruiz-Andres R.|pmid=17347944|accessdate=2007-07-27}}, refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref><ref name=Att1>Tony Attwood, ''The Complete Guide to Asperger's'', Jessica Kingsley Publishers, London, UK., 2007, sid 12.  "... den ovanliga profil av förmågor som vi definierar som Aspergers syndrom har troligen varit ett viktigt och värdefullt kännetecken för vår art under evolutionens gång" ("The unusual profile of abilities that we define as Asperger's Syndrome has probably been an important and valuable characteristic of our species throughout evolution."), refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref><ref name=Baron-Cohen>[[Simon_Baron_Cohen|Simon Baron-Cohen]], Sally Wheelwright, Richard Skinner, Joanne Martin and Emma Clubley [http://www.springerlink.com/content/k872618310261272 The Autism-Spectrum Quotient (AQ): Evidence from Asperger Syndrome/High-Functioning Autism, Males and Females, Scientists and Mathematicians], ''Journal of Autism and Developmental Disorders,'' Vol 31-1, February 2001, refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref><ref name=Asperger>Hans Asperger ''Die ‘autischen Psychopathen’ Kindesalter.'' Arch Psychiatrie Nervenkrankheiten 1944;17: 76-136.  Pertinent quotations translated to English, in ''[http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=539373 Singular Scientists'']; Ioan James, ''Journal of the Royal Society of Medicine'', v.96(1); Jan 2003</ref><ref name=Brasic>Brasic, JR. [http://www.emedicine.com/ped/topic147.htm Pervasive Developmental Disorder: Asperger Syndrome]. eMedicine.com (10 april 2006). Hämtad 15 juli 2007, refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]
+</ref><ref>Treffert, DA. [http://www.wisconsinmedicalsociety.org/savant_syndrome/ Asperger's Disorder and Savant Syndrome]. Wisconsin Medical Society. Hämtad 15 juli 2007, refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref> Liksom andra autismspektrumstörningar kännetecknas det av bland annat repetitiva beteendemönster och nedsättningar i förmågan till socialt umgänge och kommunikation. Aspergers skiljer sig dock från 'klassisk' [[autism]] i det att icke-sociala aspekter av intellektuell utveckling i allmänhet fortskrider i normal eller förhöjd omfattning.<ref name=BehaveNet>BehaveNet® Clinical Capsule™. DSM-IV & DSM-IV-TR: [http://www.behavenet.com/capsules/disorders/asperger.htm Asperger's Disorder (AD)]. Hämtad 15 juli 2007, refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref>
+Störningen påverkar människor på olika sätt, men individer med Aspergers brukar ha gemensamma kännetecken som en förmåga att fokusera intensivt på intresseområden, underkänslighet/överkänslighet för vissa stimuli, problem med [[sensorisk integration]], själv-stimulerande beteenden som att vagga fram och tillbaka eller yttra ord, och svårigheter med att tolka ansiktsuttryck och andra sociala signaler.<ref name=BehaveNet/> Några positiva kännetecken är förbättrad mental fokus, utmärkt minnesförmåga, överlägsen rumsuppfattningsförmåga<!--spatial skills-->, samt en intuitiv förståelse för logiska system. Dessa kännetecken kan ofta leda till karriärer i matematik, ingenjörskonst, vetenskap,<ref name=Att1/><ref name=Baron-Cohen/><ref name=Asperger/>, musik, konst eller språk.<ref>Fred Volkmar, M.D., director of the Yale Child Study Center.
-==Symptom==
+Psychiatric News October 6, 2006 Volume 41, Number 19, page 21 [http://pn.psychiatryonline.org/cgi/content/full/41/19/21 "These are kids who talk before they can walk."], refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref>
-Aspergers syndrom är en utvecklingsrelaterad störning inom [[autismspektrumstörning]]ar. Den uttrycker sig på olika individuella sätt och kan ha både positiva och negativa konsekvenser. Kännetecken är bland annat nedsättningar i förmågan av socialt umgänge och kommunikation. På grund av den variationsrikedom som Aspergers syndrom kommer till uttryck hos individen kvarstår kontroverser hos forskare, läkare, psykologer om av vad det egentligen är.
+Det råder betydande oenighet rörande skillnaden mellan Aspergers syndrom (AS) och den bredare kategorin [[högfungerande autism]] (HFA). Varken AS eller HFA har definitioner som accepteras av alla,<ref>Patricia Howlin, PhD, Fred Volkmar, M.D, Sadie Dingfelder, [http://www.apa.org/monitor/dec04/definition.html A Dilemma of Definition], American Psychology Association Volume 35, No. 11 december 2004, sid 48, refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref> men de flesta diagnostiska handböcker skiljer de två efter språkutveckling. Försenad språkutveckling är ett tecken på HFA, medan normal påbörjad talförmåga tyder på AS.<ref name=BehaveNet/> Åtminstone ett diagnoshjälpmedel intar dock motsatt position och säger att försenad talförmåga ger större stöd för diagnosen AS.<ref>''[http://web.syr.edu/~rjkopp/data/as_diag_list.html Diagnostic Criteria for Asperger's Disorder]'' (Gillberg, 1991), refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref>
-En mer begränsad del av professionella kliniker urskiljer inte Aspergers syndrom från andra autismspektrumstörningar då det inte finns en försenad språklig utveckling i barndomen och de i stället klassar det som [[högfungerande autism]] (HFA). En del personer med diagnostiserad AS har inlärningssvårigheter och en [[IQ]] (intelligenskvot) på normal eller övergenomsnittlig intelligens mätt med psykologiska test hos diagnostiserade personer.
+Vissa läkare menar att AS inte skiljer sig alls från andra autismspektrumstörningar. De talar istället om Aspergers som HFA, eller behandlar diagnoserna utbytbart, och hävdar att försenad språkutveckling är en gradskillnad, inte en artskillnad.<ref name=Mayes>{{cite journal |author=Mayes SD, Calhoun SL, Crites DL |title=Does DSM-IV Asperger's disorder exist? |journal=Journal of abnormal child psychology |volume=29
+|issue=3 |pages=263-71 |year=2001 |pmid=11411788 |doi=}}, refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref><ref name=Brasic/> Olika tester har inte visat någon betydande skillnad mellan patienter med diagnosen AS och patienter med diagnosen HFA.<ref>{{cite journal|journal=Child Psychiatry Hum Dev.|date=April 2007|volume=37|issue=4|pages=347-60.|title=A comparison of repetitive behaviors in Aspergers Disorder and high functioning autism. | last=Cuccaro|first=M.L.| coauthors=Nations L., Brinkley J., Abramson R.K., Wright H.H., Hall A., Gilbert J., Pericak-Vance M.A.|accessdate=2007-07-27|pmid=17410426}}, refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref> Även bland dem som anser att skillnaderna mellan AS och HFA är betydelsefulla är det vanligt att diagnoserna påverkas av icke-tekniska saker, som tillgängligheten på offentligt stöd för en störning men inte den andra.<ref>Attwood, Tony; ''Asperger's Syndrome: A Guide for Parents and Professionals,'' pp. 150-151, Jessica Kingsley Publishers, London, UK. 1997, refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref><ref>Attwood, Tony; ''[http://www.sacramentoasis.com/docs/8-22-03/as_&_hfa.pdf Asperger's and High Functioning Autism]'' (PDF), refererad i [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Asperger_syndrome&oldid=149494618 ''Asperger Syndrome'' i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06]</ref>
+På grund av den variationsrikedom med vilken Aspergers syndrom kommer till uttryck hos individen och den pågående debatten om hur den definieras är Aspergers syndrom ett kontroversiellt begrepp bland forskare, läkare och personer med diagnosen.
+==Symptom==
+En del personer med diagnostiserad AS har inlärningssvårigheter och en [[IQ]] (intelligenskvot) på normal eller övergenomsnittlig intelligens mätt med psykologiska test hos diagnostiserade personer.
 Själva diagnosen AS kompliceras av att det inte finns standardiserade diagnostiska metoder. Det finns olika instrument som används inför diagnossättningen. AS kan förbli odiagnostiserad under den tidiga barndomen och en del personer får inte diagnos förrän i vuxen ålder. Hjälpen brukar innebära insatser för att öka individens och omgivningens kunskap och förståelse för AS och därigenom finna strategier för både miljö, kommunikation, klumpigare fysik och beteenden (tvångsmässighet eller mer rigida rutiner), vilka orsakar svårigheter i livet. Många personer med AS har lärt sig eller har förmågan att lära sig strategier för att hantera olika situationer – får och behåller arbete, etablerar och bibehåller nära relationer (till exempel familj). I de allra flesta fall är personer med AS medvetna om sitt annorlundaskap och inser när och om de behöver stöd eller hjälp för att upprätthålla självständigt liv