Hans Asperger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hans Asperger, född 18 februari 1906 i Wien, död 21 oktober 1980 i Wien, var en österrikisk docent och pediatriker,[1] efter vilken Aspergers syndrom är uppkallat.

Hans Asperger föddes på en bondgård utanför Wien som den äldste av två söner. Hans mor och far kom från bondesläkter. Asperger visade i tidig ålder besitta speciella talanger inom det språkliga området, när han under de första skolåren ständigt citerade Österrikes nationalskald Franz Grillparzer. Han var under hela livet känd för att återge en obegränsad mängd citat. Asperger hade svårt att få nära vänner, han uppfattades ofta som distanserad.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

År 1931 doktorerade han. Året därpå tog han över ledningen av den Läkarpedagogiska stationen vid Universitetsbarnkliniken i Wien. 1935 gifte han sig.[2] Han fick fyra döttrar och en son. Asperger var till yrket barnläkare. Han hade ett mycket speciellt intresse för "Psykiskt Abnorma barn", och 1944 publicerade han docentavhandlingen (Habilitationsschrift) Die "autistischen Psychopaten" im Kindesalter ('Autistisk psykopati i barnaåldern'). Denna kom ut ungefär samtidigt som Leo Kanner presenterade sin forskning om vad som under en tid kallades för Kanners syndrom (idag kallas det infantil autism). Men Asperger var inte mycket för att resa, och han var inte ett dugg intresserad av att sprida sin kunskap om över 400 barn med "Autistisk psykopati" utanför sin hemstad och närmaste krets.

Under slutet av andra världskriget var han soldat i Kroatien. År 1946 tog han över ledningen för barnkliniken. Hans Asperger publicerade under sin livstid 359 arbeten, varav ett handlar om ljusexpositionens betydelse för halten av melatonin i hjärnan. Resten är i stort sett olika varianter på de två temana Autistisk psykopati och döden. 1977 blev han professor emeritus. Hans Asperger arbetade in i det sista. Sin sista föreläsning höll han bara sex dagar innan han dog, år 1980.

Hans Asperger privat[redigera | redigera wikitext]

Asperger beskrevs av sin dotter Maria Asperger-Welder, i en intervju gjord av Uta Frith och Christopher Gillberg, som distanserad, onåbar, intensivt intresserad av det tyska språket, ständigt upptagen av citat. Han var också välmenande men hade en tendens till att få utbrott om man skämtade med honom. Han hade heller inget egentligt intresse för umgänge. Motoriskt sett så var Asperger väldigt oskicklig, men älskade trots detta att vara ute i skog och mark, särskilt i bergsterräng.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Autism". NE.se. Läst 26 januari 2014.
  2. ^ Gillberg, Christoffer (1990): "Hans Asperger – en onåbar person". Läkartidningen, volym 87, Nr 38, 1990./Autismforum.se. Läst 26 januari 2014.