Ängschampinjon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ängschampinjon
Agaricus campestris.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Agaricales
Familj Agaricaceae
Släkte Agaricus
Art Ängschampinjon
A. campestris
Vetenskapligt namn
§ Agaricus campestris
Auktor L.


Den mykologiska karaktären hos ängschampinjon:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

Free gills icon.png
skivtyp:
fria

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig



Ring stipe icon.png
fot:
ring

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
brun

Saprotrophic ecology icon.png
ekologi:
saprofyt

Ängschampinjon (Agaricus campestris) är en matsvamp som är allmänt förekommande i hela Sverige. Den har en mild smak och lukt och dess kött är vitt med svag rodnad. Som matsvamp används den bland annat i stuvningar och soppor och unga svampar kan också användas i sallader. Den är landskapssvamp i Skåne.

sommaren och på hösten kan den anträffas i öppen mark, särskilt i hästhagar. Svampens fruktkroppar uppträder ofta många tillsammans och den hör till de svampar som kan ingå i så kallade häxringar (eller älvringar).

Hatten är välvd och har en vitaktig färg och blir cirka 5–10 centimeter bred. Kanten på hatten kan ibland vara lite rosatonad. Skivorna är hos unga exemplar rosaktiga, men efterhand övergår de till att bli allt mer svartbruna. Även svampens sporer är svartbruna. Foten är vitaktig, men gulnar ofta mot basen. Dess höjd är cirka 3–6 centimeter. På foten finns som hos andra champinjoner en ring, som är tunn och skör. Strumpa saknas.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]