Émile Jaques-Dalcroze
Från Wikipedia
Émile Jaques-Dalcroze, född 6 juli 1865 i Wien, död 1 juli 1950 i Genève var en schweizisk tonsättare och musikpedagog. Dalcroze var skapare av den rytmikpedagogik inom musikundervisning som bär hans namn.
Dalcroze var lärare i harmonilära vid musikkonservatoriet i Genève 1892–1910 och grundade och ledde rytmikskolan i Hellerau vid Dresden 1910–1914, samt grundade "Institut Jaques-Dalcroze" i Genève 1915. Institutet fick en filial i Stockholm 1926. Han invaldes som utländsk ledamot nr 242 av Kungliga Musikaliska Akademien den 29 oktober 1919.[1]
[redigera] Bibliografi
- Jaques-Dalcroze, Émile: Der Rhythmus. Als Erziehungsmittel fur das Leben und die Kunst. Sechs Vortrage von E. Jaques-Dalcroze zur Begrundung seiner Methode der rhythmischen Gymnastik. Deutsch herausgegeben von Paul Boepple. Basel, Helbing & Lichtenhahn 1907.
- Methode J.-D. L Rhythmische gymnastik
- Le rythme, la musique et l'éducation, Paris 1920
- Jaques-Dalcroze, Émile; Bertoletto Italo (1997). Rytm, musik och utbildning. Stockholm: KMH förl. (Musikhögsk.). Libris 7775796. ISBN 91-88842-01-0
[redigera] Referenser
- ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84. Stockholm: Musikaliska akad.. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
