Kungliga Musikaliska Akademien

Kungliga Musikaliska Akademien
Kungliga Musikaliska Akademiens lokaler i Utrikesministerhotellet
Förkortning	KMA
Grundad	8 september 1771
Typ	Kungliga akademier
Syfte/fokus	Akademien har till ändamål att främja tonkonsten och musiklivet. Den skall därvid följa utvecklingen inom det svenska och internationella musiklivet, ta initiativ för att gagna musikkulturen samt på musikens skilda områden stödja utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete.
Preses	Gustaf Sjökvist
Ständige sekreteraren	Tomas Löndahl
Nyckelpersoner	Kronprinsessan Victoria
Huvudorgan	Sammankomster
Webbplats	http://www.musakad.se

Gamla "Ackis", KMA:s tidigare lokaler på Nybrokajen 11.

Kungl. Musikaliska Akademien (även förkortat KMA), är en fri och oberoende akademi under kungligt beskydd, som har sina lokaler i Utrikesministerhotellet på Blasieholmstorg 8 i centrala Stockholm.

Historik

Akademin stiftades genom kunglig stadfästelse av grundreglerna den 8 september 1771. KMA hade tidigare huvudmannaansvar för den högre musikutbildningen i Sverige, vilken dock 1971 bröts ut som Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Akademien hade tidigare även myndighetsansvar för Musikmuseet, vilket tillsammans med KMA:s bibliotek (senare Statens musikbibliotek), 1981 överfördes till Statens musiksamlingar.

Huset på Nybrokajen 11 inrymmer "Musikaliska Akademiens stora sal" som invigdes i slutet på 1800-talet och anses som en av landets vackraste konsertsalar. I stora salen ägde den första utdelningen av Nobelpriset rum. På Nybrokajen fanns också Musikaliska Akademien, det vill säga där bedrevs den högre musikundervisningen fram till 1960-talets början då lokalerna övertogs av Musikaliska Akademiens bibliotek. I stora salen hade Sveriges Radios Symfoniorkester sin verksamhet innan Berwaldhallen byggdes. Biblioteket flyttade sedermera och i huset finns nu Rikskonserter och flera andra svenska musikinstitutioner. Huset benämns alltjämt av musiker "Gamla Ackis".

Tidigare hade akademien varit inhuserad i Kirsteinska huset.

Stadgar och matrikel

1771

I de stadgar som Gustav III den 8 september 1771 fastställde står att "Academien kommer att bestå, dels af Ledamöter, hwartil ej andre kunna intagas, än sådane, som äro kände för grundelig insigt och färdighet uti Composition, eller ock den Skaldekonst, som till Musique är lämpelig; dels av andre Musique-kännare, som eljest vunnit skicklighet och öfning uti Sång och på Musicaliska Instrumenter, hwilka alla af Academien wäljas, och utgöra sjelfwa Academiska Samhället, samt uti de vid Academien förekommande ärenden, äga hwar sin röst."

1772

I den äldsta förteckningen över ledamöter, MATRICKEL, från 1772 har ledamöterna själva skrivit sina namn, men därefter förekommer också att sekreteraren fört in ledamöternas namn.

1802

I stadgarna från den 9 mars 1802 fastställdes antalet ledamöter till 66 svenska, 20 utländska, ett obestämt antal av "Förste ledamöter" (kungliga och furstliga personer), 30 associéer, samt ett obestämt antal agréer enligt följande disposition:

• Förste ledamöter - obestämt antal
• Hedersklassen - 8
• Fruntimmersklassen - 8
• Första klassen (musikaliska teoretiker, tonsättare, sklader etc.) - 30
• Andra klassen (musikkännare och musikälskare) - 20
• Utrikes ledamöter - 20
• Associerade i Stockholm - 20
• Associerade i landsorten - 10
• Agrées - obestämt antal

1814

År 1814 togs akademiens NYA MATRIKEL i bruk. Då var ledamöterna ordnade i följande kategorier:

• Förste ledamöter (kungliga personer)
• Inrikes ledamöter
  • Heders Classen
  • Första Classen
  • Andra Classen
• Associerade
  • i Stockholm
  • i landsorten
• Agrées
• Utrikes ledamöter
• Utrikes associerade

Det fanns alltså ett slags rangordning i akademien. De som invaldes i den lägsta klassen "agrées" kunde avancera till "associerade" och sedan till "ledamöter". Frågan om antalet ledamöter verkar ha varit en ständigt pågående diskussion.

1856

År 1856 justerades stadgarna igen och antalet ledamöter ökades. "Första klassen" bestod av 40 ledamöter: "musikaliske theoretici, litteratörer, kompositörer och synnerligen utmärkte exekutörer, lyriska skalder, eller uti musikaliska instrumenters förfärdigande utmärkt kunnige män". "Andra klassen" bestod av 40 "förtjente musik-amatörer och exekutörer". Därtill kunde man kala 20 personer emot vilka akademien ville visa sin aktning eller betyga sin erkänsla. "Dessutom kan Akademien till hedersledamöter, likwäl utan omröstningsrättighet wid Akademiens sammankomster, inkalla 10 fruntimmer af utmärkt musikalisk konstfärdighet eller förtjenst i lyrisk skaldekonst." Därtill ett obestämt antal utländska ledamöter och 50 svenska associerade.

1864

Akademiens matrikel för åren 1864-1917 har följande indelning:

• Beskyddare
• Förste ledamöter
• Svenske och Norske ledamöter
• Inländske associerade
• Utrikes ledamöter

1964

Från 1964 stadgar akademien att den består av högst 80 ledamöter utöver dem som fyllt sjuttio år, högst 50 utländska personer samt högst 40 svenska eller utländska associéer, vilka akademien vill betyga sitt erkännande.

1971

Vid stadgerevisionen 1971 beslutades att associéerna skulle bli ledamöter och att det sammanlagda antalet svenska ledamöter skulle vara 100 under sjuttio år och de utländska 50. Associéer utses sedan 1971 inte längre.

2000

I de senaste stadgarna fastställda av regeringen den 27 april 2000 står under rubriken "Akademiens sammansättning" i paragraf 3, Antal ledamöter:

Akademien består, utöver de ledamöter som fyllt 70 år, av

• högst 100 svenska ledamöter
• högst 70 utländska ledamöter
• högst 8 hedersledamöter

Inom akademien skall skilda områden inom musiklivet vara företrädda på ett sätt som väl svarar mot akademiens inriktning och verksamhet.

Verksamhet

Akademien verkar på de konstnärliga, musikvetenskapliga, musikpedagogiska och kulturpolitiska områdena; den delar ut priser och stipendier, och förvaltar flera fonder för musiklivets främjande (till exempel Stiftelsen Stråkinstrumentfonden). Akademiens medlemmar benämns Ledamot av Musikaliska Akademien, LMA.

Akademien består av ett presidium, en styrelse samt Förvaltningsnämnden, Stipendienämnden, Forsknings- och publikationsnämnden, Biografi-projektets redaktion, Nämnden för utgivning av äldre svensk musik, Kommittén för Franz Berwalds Sämtliche Werke, Kommittén för Monumenta Musicae Svecicae, Programråd, Kammarmusiknämnden samt Valberedningen.

Akademien förvaltar ett stort antal stipendiefonder.

Fram till 2005 gav Musikaliska Akademien, tillsammans med Svenska Akademien, Kungliga Akademien för de fria konsterna och Samfundet De Nio ut tidskriften ARTES.

Akademiens nuvarande preses (ordförande) är dirigenten och professorn Gustaf Sjökvist.

Ledamotskap

Akademien består, utöver de ledamöter som fyllt 70 år, av högst 100 svenska ledamöter, högst 70 utländska ledamöter samt högst 8 hedersledamöter. Inom akademien skall skilda områden inom musiklivet vara företrädda på ett sätt som väl svarar mot akademiens inriktning och verksamhet.

Ur stadgarna:

• Till svensk ledamot kan väljas svensk medborgare vilken ägnar sin verksamhet åt musiken, som konst eller vetenskap, eller som eljest gjort framstående insatser för tonkonsten och musiklivet.

• Utländsk medborgare som sedan en längre följd av år är bosatt i Sverige och verksam i det svenska musiklivet, men som behållit sitt utländska medborgarskap kan, efter bedömning av styrelsen, inväljas som svensk ledamot.

• Till utländsk ledamot kan väljas utländsk medborgare som inom något av akademiens områden gjort betydande insatser och befinns angelägen att knyta till akademien. Kontakter med det svenska musiklivet skall därvid anses vara en merit.

Stiftare 1771

• Nr. 1 Axel Gabriel Leijonhufvud (1717-1789)
• Nr. 2 Adam Horn af Kanckas (1717-1778)
• Nr. 3 Carl Rudenschiöld (före adlandet 1719 Rudeen) (1698-1783)
• Nr. 4 Nils Adam Bielke (1724-1792)
• Nr. 5 Patrick Alströmer (1733-1804)
• Nr. 6 Carl Jacob von Quanten (1734-1789)
• Nr. 7 Isaac Faggot (ca.1700-1778)
• Nr. 8 Aron Gustaf Silfversparre (1727-1818)
• Nr. 9 Eric Skjöldebrand (före adlandet 1767, Brander) (1722-1814)
• Nr. 10 Ferdinand Zellbell d.y.
• Nr. 11 Eric Adolph Printzensköld (1718-1796)
• Nr. 12 Gabriel Olin (1728-1794)
• Nr. 13 Arvid Nils Stenbock (1738-1782)
• Nr. 14 Lars Samuel Lalin (1729-1785)
• Nr. 15 Magnus Adlerstam (före adlandet 1767, Valtinson) (1717-1803)
• Nr. 16 Gabriel Kling (1719-1797)
• Nr. 17 Henrik Philip Johnsen (1717-1779)
• Nr. 18 Axel Kellman (1724-1790)
• Nr. 19 Pontus Fredrik De la Gardie (1726-1791)

"Förste ledamöter"

• 1771 Carl, hertig av Södermanland, Karl XIII
• 1771 Fredrik Adolf, hertig av Östergötland
• 1801 Carl Ludwig Friedrich, arvprins av Baden Karl Ludvig av Baden
• 1801 Amélie Friederique, arvprinsessa av Baden
• 1801 Carl Ludwig, prins av Baden
• 1801 Marie Elisabeth Wilhelmine, prinsessa av Baden
• 1813 Carl Johan, Sveriges kronprins, Karl XIV Johan
• 1813 Joseph Frans Oscar, hertig av Södermanland, Oscar I
• 1840 Friedrich Wilhelm Hermann Constantin, furste av Hohenzollern-Hechingen
• 1844 Carl Ludvig Eugène, kronprins, Karl XV
• 1844 Oscar Fredrik, hertig av Östergötland, Oscar II
• 1857 Nikolaus August, Prins August, hertig av Dalarna
• 1858 Sophia Wilhelmina Mariana Henrietta, hertiginna av Östergötland, drottning av Sverige och Norge
• 1858 Wilhelmina Fredrika Alexandra Anna Lovisa, kronprinsessa, drottning av Sverige och Norge
• 1859 Josefina (Joséphine) Maximiliana Eugenia Napoleona, drottning av Sverige och Norge
• 1859 Eugenia Bernhardina Desideria (Désirée), drottning av Sverige och Norge
• 1859 Charlotta Eugenia (Eugénie) Augusta Amalia, prinsessa
• 1864 Teresia (Thérèse) Amalia Karolina Josefina Antoinetta, hertiginna av Dalarna
• 1878 Oscar Gustaf Adolph, kronprins, hertig av Värmland, Gustaf V
• 1885 Sofia Maria Victoria, kronprinsessa, hertiginna av Värmland, drottning Victoria
• 1893 Oscar Carl Wilhelm, hertig av Västergötland, prins Carl
• 1895 Eugen Napoleon Nicolaus, hertig av Närke, prins Eugen
• 1898 Ingeborg Charlotta Carolina Fredrika Lovisa, prinsessa av Danmark, hertiginna av Västergötland
• 1904 Oscar Fredrik Wilhelm Olof Gustaf Adolf, hertig av Skåne, Gustaf VI Adolf
• 1905 Margaret Victoria Augusta Charlotta Norah, Margaret av Connaught, hertiginna av Skåne, kronprinsessa
• 1905 Carl Wilhelm Ludvig, hertig av Södermanland, prins Wilhelm
• 1908 Maria Pavlovna, hertiginna av Södermanland
• 1925 Louise Alexandra Marie Irène, kronprinsessa, drottning Louise
• 1940 Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur Edmund, hertig av Västerbotten
• 1940 Sibylla Calma Marie Alice Bathildis Feodora, hertiginna av Västerbotten
• 1968 Carl Gustaf Folke Hubertus, hertig av Jämtland, kronprins, Carl XVI Gustaf
• 1969 Christian Fredrik Franz Michael Carl Valdemar Georg, kung av Danmark, Fredrik IX av Danmark

Samtliga ledamöter

• Komplett lista över Musikaliska Akademiens ledamöter sedan grundandet 1771.

Akademiens presides och tjänstemän

Presides

(Ordet presisdes är plural av preses som är akademiens ordförande.)

• 1771–1772 Axel Gabriel Leijonhufvud
• 1772–1772 [[Patrick Alströmer
• 1773–1773 Carl Wilhelm von Düben
• 1773–1777 Carl Pfeiff
• 1777–1777 Gustaf Johan Ehrensvärd
• 1777–1781 Adolph Friedrich Barnekow
• 1781–1788 Claes Horn
• 1788–1789 Nils Bark
• 1789–1790 Claes Horn
• 1790–1791 Eric Samuel Wennberg
• 1791–1793 Christoffer Zibet
• 1793–1797 Hans Jacob Chierlin
• 1797–1798 Henric Nicander
• 1798–1799 Carl Fredric Fredenheim
• 1799–1800 Anders Fredrik Skjöldebrand
• 1800–1800 Carl Stenborg
• 1800–1801 Lars Silfversparre
• 1801–1803 Pehr Eberhard Georgii
• 1803–1805 Jöran Adlerberth
• 1805–1808 Abraham Niclas Edelcrantz
• 1808–1811 Carl Johan Gyllenborg
• 1811–1813 Anders Fredrik Skjöldebrand
• 1813–1815 Axel Silfverstolpe
• 1815–1834 Anders Fredrik Skjöldebrand
• 1834–1836 Gustaf Åkerhielm
• 1836–1860 Erik Gabriel von Rosén
• 1860–1863 Fabian Jacob Wrede
• 1864–1872 Prins Oscar Fredrik
• 1873–1873 Henrik Munthe
• 1874–1875 Ludvig Norman
• 1876–1877 Carl Rydqvist
• 1878–1884 Fredrik August Dahlgren
• 1885–1897 Anders Åbergsson
• 1897–1897 Axel Bennich
• 1898–1907 Kronprins Gustaf
• 1908–1920 Karl Silverstolpe
• 1921–1921 Erik Marks von Würtemberg
• 1922–1922 August Wall
• 1923–1932 Erik Marks von Würtemberg
• 1933–1937 Rickard Sandler
• 1938–1943 Gabriel Thulin
• 1944–1950 Gustaf Aulen
• 1951–1960 Bror Jonzon
• 1960–1963 Carl-Allan Moberg
• 1963–1976 Seve Ljungman
• 1977–1988 Hans Nordmark
• 1989–2003 Anders R. Öhman
• 2003–2006 Gunnar Petri
• 2008–2012 Kjell Ingebretsen
• 2013– Gustaf Sjökvist

Sekreterare

• 1771–1772 Magnus Adlerstam
• 1772–1777 Gudmund Jöran Adlerbeth
• 1777–1797 Carl Fredrik Muller
• 1797–1840 Pehr Frigel
• 1841–1860 Erik Drake af Hagelsrum
• 1860–1875 Johan Peter Cronhamn
• 1875–1876 Anders Åbergsson (tillförordnad)
• 1876–1901 Vilhelm Svedbom
• 1901–1918 Karl Valentin
• 1918–1940 Olallo Morales
• 1940–1953 Kurt Atterberg
• 1953–1971 Stig Walin
• 1971–1973 Gunnar Larsson
• 1973–1990 Hans Åstrand
• 1990–2001 Bengt Holmstrand
• 2001–2011 Åke Holmquist
• 2011– Tomas Löndahl

Bibliotekarier

• 1771–1772 Hinrich Philip Johnsen
• 1773–1848 handhades biblioteket av sekreteraren
• 1849–1860 Erik Drake
• 1861–1877 Wilhelm Bauck
• 1877–1878 Frithiof Cronhamn (tillförordnad)
• 1878–1883 Fritz Adolf Söderman
• 1883–1897 Frithiof Cronhamn
• 1897–1908 Mauritz Boheman
• 1908–1932 Carl Fredrik Hennerberg

Överbibliotekarier

• 1933–1965 Gösta Morin (överbibliotekarie från 1958)
• 1965–1979 Bo Lundgren
• 1979–1980 Arne Bergstrand (tillförordnad)
• 1980–2009 Anders Lönn
• 2009– Veslemöy Heintz

Referenser

• Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 84. Stockholm: Kungliga Musikaliska Akademien. ISSN 0347-5158 Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X 
• Musikaliska Akademiens stadgar

Externa länkar

• Kungliga Musikaliska Akademien