Kungliga Musikaliska Akademien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′50.34″N 18°4′32.95″O / 59.33065, 18.0758194

Kungliga Musikaliska Akademiens lokaler i Utrikesministerhotellet

Kungl. Musikaliska Akademien (även förkortat KMA), är en fri och oberoende akademi under kungligt beskydd, som har sina lokaler i Utrikesministerhotellet på Blasieholmstorg 8 i centrala Stockholm.

Innehåll

[redigera] Historik

Gamla "Ackis", KMA:s tidigare lokaler på Nybrokajen 11

Stiftad 1771, kunglig stadfästelse av grundreglerna den 8 september 1771. KMA hade tidigare huvudmannaansvar för den högre musikutbildningen i Sverige, vilken dock 1971 bröts ut som Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Akademien hade tidigare även myndighetsansvar för Musikmuseet, vilket tillsammans med KMA:s bibliotek (senare Statens musikbibliotek), 1981 överfördes till Statens musiksamlingar.

Huset på Nybrokajen 11 inrymmer "Musikaliska Akademiens stora sal" som invigdes i slutet på 1800-talet och anses som en av landets vackraste konsertsalar. I stora salen ägde den första utdelningen av Nobelpriset rum. På Nybrokajen fanns också Musikaliska Akademien, det vill säga där bedrevs den högre musikundervisningen fram till 1960-talets början då lokalerna övertogs av Musikaliska Akademiens bibliotek. I stora salen hade Sveriges Radios Symfoniorkester sin verksamhet innan Berwaldhallen byggdes. Biblioteket flyttade sedermera och i huset finns nu Rikskonserter och flera andra svenska musikinstitutioner. Huset benämns alltjämt av musiker "Gamla Ackis".

Tidigare hade akademien varit inhuserad i Kirsteinska huset.[1]

[redigera] Stadgar och matrikel

[redigera] 1771

I de stadgar som Gustav III den 8 september 1771 fastställde står att ”Academien kommer att bestå, dels af Ledamöter, hwartil ej andre kunna intagas, än sådane, som äro kände för grundelig insigt och färdighet uti Composition, eller ock den Skaldekonst, som till Musique är lämpelig; dels av andre Musique-kännare, som eljest vunnit skicklighet och öfning uti Sång och på Musicaliska Instrumenter, hwilka alla af Academien wäljas, och utgöra sjelfwa Academiska Samhället, samt uti de vid Academien förekommande ärenden, äga hwar sin röst.”

[redigera] 1772

I den äldsta förteckningen över ledamöter, MATRICKEL, från 1772 har ledamöterna själva skrivit sina namn, men därefter förekommer också att sekreteraren fört in ledamöternas namn.

[redigera] 1802

I stadgarna från den 9 mars 1802 fastställdes antalet ledamöter till 66 svenska, 20 utländska, ett obestämt antal av ”Förste ledamöter” (kungliga och furstliga personer), 30 associéer, samt ett obestämt antal agréer enligt följande disposition:

  • Förste ledamöter - obestämt antal
  • Hedersklassen - 8
  • Fruntimmersklassen - 8
  • Första klassen (musikaliska teoretiker, tonsättare, sklader etc.) - 30
  • Andra klassen (musikkännare och musikälskare) - 20
  • Utrikes ledamöter - 20
  • Associerade i Stockholm - 20
  • Associerade i landsorten - 10
  • Agrées - obestämt antal

[redigera] 1814

1814 togs akademiens NYA MATRIKEL i bruk. Då var ledamöterna ordnade i följande kategorier:

  • Förste ledamöter (kungliga personer)
  • Inrikes ledamöter
    • Heders Classen
    • Första Classen
    • Andra Classen
  • Associerade
    • i Stockholm
    • i landsorten
  • Agrées
  • Utrikes ledamöter
  • Utrikes associerade

Det fanns alltså ett slags rangordning i akademien. De som invaldes i den lägsta klassen ”agrées” kunde avancera till ”associerade” och sedan till ”ledamöter”. Frågan om antalet ledamöter verkar ha varit en ständigt pågående diskussion.

[redigera] 1856

1856 justerades stadgarna igen och antalet ledamöter ökades. ”Första klassen” bestod av 40 ledamöter: ”musikaliske theoretici, litteratörer, kompositörer och synnerligen utmärkte exekutörer, lyriska skalder, eller uti musikaliska instrumenters förfärdigande utmärkt kunnige män”. ”Andra klassen” bestod av 40 ”förtjente musik-amatörer och exekutörer”. Därtill kunde man kala 20 personer emot vilka akademien ville visa sin aktning eller betyga sin erkänsla. ”Dessutom kan Akademien till hedersledamöter, likwäl utan omröstningsrättighet wid Akademiens sammankomster, inkalla 10 fruntimmer af utmärkt musikalisk konstfärdighet eller förtjenst i lyrisk skaldekonst.” Därtill ett obestämt antal utländska ledamöter och 50 svenska associerade.

[redigera] 1864

Akademiens matrikel för åren 1864-1917 har följande indelning:

  • Beskyddare
  • Förste ledamöter
  • Svenske och Norske ledamöter
  • Inländske associerade
  • Utrikes ledamöter

[redigera] 1964

Från 1964 stadgar akademien att den består av högst 80 ledamöter utöver dem som fyllt sjuttio år, högst 50 utländska personer samt högst 40 svenska eller utländska associéer, vilka akademien vill betyga sitt erkännande.

[redigera] 1971

Vid stadgerevisionen 1971 beslutades att associéerna skulle bli ledamöter och att det sammanlagda antalet svenska ledamöter skulle vara 100 under sjuttio år och de utländska 50. Associéer utses sedan 1971 inte längre.

[redigera] 2000

I de senaste stadgarna fastställda av regeringen den 27 april 2000 står under rubriken ”Akademiens sammansättning” i paragraf 3, Antal ledamöter:

Akademien består, utöver de ledamöter som fyllt 70 år, av

  • högst 100 svenska ledamöter
  • högst 70 utländska ledamöter
  • högst 8 hedersledamöter

Inom akademien skall skilda områden inom musiklivet vara företrädda på ett sätt som väl svarar mot akademiens inriktning och verksamhet.

[redigera] Verksamhet

Akademien verkar på de konstnärliga, musikvetenskapliga, musikpedagogiska och kulturpolitiska områdena; den delar ut priser och stipendier, och förvaltar flera fonder för musiklivets främjande (till exempel Stiftelsen Stråkinstrumentfonden). Tillsammans med Svenska Akademien, Kungliga Akademien för de fria konsterna och Samfundet De Nio ger KMA ut tidskriften ARTES. Akademiens medlemmar benämns Ledamot av Musikaliska Akademien, LMA.

Akademien består av ett presidium, en styrelse samt Förvaltningsnämnden, Stipendienämnden, Forsknings- och publikationsnämnden, Biografi-projektets redaktion, Nämnden för utgivning av äldre svensk musik, Kommittén för Franz Berwalds Sämtliche Werke, Kommittén för Monumenta Musicae Svecicae, Programråd, Kammarmusiknämnden samt Valberedningen.

Akademien förvaltar ett stort antal stipendiefonder.

Akademiens preses (ordförande) är hovkapellmästaren Kjell Ingebretsen.

[redigera] Ledamotskap

Akademien består, utöver de ledamöter som fyllt 70 år, av högst 100 svenska ledamöter, högst 70 utländska ledamöter samt högst 8 hedersledamöter. Inom akademien skall skilda områden inom musiklivet vara företrädda på ett sätt som väl svarar mot akademiens inriktning och verksamhet.

Ur stadgarna:

  • Till svensk ledamot kan väljas svensk medborgare vilken ägnar sin verksamhet åt musiken, som konst eller vetenskap, eller som eljest gjort framstående insatser för tonkonsten och musiklivet.
  • Utländsk medborgare som sedan en längre följd av år är bosatt i Sverige och verksam i det svenska musiklivet, men som behållit sitt utländska medborgarskap kan, efter bedömning av styrelsen, inväljas som svensk ledamot.
  • Till utländsk ledamot kan väljas utländsk medborgare som inom något av akademiens områden gjort betydande insatser och befinns angelägen att knyta till akademien. Kontakter med det svenska musiklivet skall därvid anses vara en merit.

[redigera] Stiftare 1771

[redigera] "Förste ledamöter"

[redigera] Sekreterare

[redigera] Samtliga ledamöter

[redigera] Se även

[redigera] Källor

[redigera] Noter

  1. ^ Två gamla Stockholmares anteckningar

[redigera] Externa länkar


v • d • r
Svenska kungliga akademier
v • d • r
Blasieholmen, Stockholm
Byggnader Bååtska palatset 2009
Gator, torg och broar
Verksamheter
Historik
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kungliga_Musikaliska_Akademien&oldid=15899896"
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk