52 Europa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
52 Europa
Upptäckt[1]
Upptäckare H. Goldschmidt
Upptäcktsplats Paris
Upptäcktsdatum 4 februari 1858
Beteckningar
MPC-beteckning 52 Europa
Alternativa namn 1948 LA
Småplanetskategori Asteroidbältet
Omloppsbana[2]
Epok: 27 augusti 2011
Aphelium (Q) 3,42822424 AU
512 855 047 km
Perihelium (q) 2,7667401 AU
413 898 430 km
Halv storaxel (a) 3,09748218 AU
463 376 738 km
Excentricitet (e) 0,10677771
Siderisk omloppstid (period) 1 991,18518 d (5,45 år)
Medelomloppshastighet 16,928 km/s
Medelanomali 90,03102°
Inklination (i) 7,480039°
Longitud för uppstigande nod (node) 128,74396°
Periheliumargument (peri) 343,98905°
Fysikaliska data
Dimensioner 360×315×240[3] km
362×302×252±2,7[4]km
302,50[2] km
Massa 5,19±1,75×1019[5] kg
2,53±0,50×1019[6] kg
1,65±0,16×1019[4]kg
Medeldensitet 3,3±1,1[5] g/cm³
1,8[6] g/cm³
1,14±0,13[4] g/cm³
Siderisk rotationsperiod 5,663[2] h
Axellutning 14° el 54°[3]
Polekliptisk latitud 55° el 255°[3]
Polekliptisk longitud 70° el 40°[3]
Albedo 0,0578[2] geometriskt
Yttemperatur
Medel: ~173
Max: 258
Spektraltyp CF[2][4]
Absolut magnitud (H) 6,31
Hitta fler artiklar om astronomi med

52 Europa är en asteroid upptäckt 4 februari 1858 av H. Goldschmidt i Paris. Asteroiden har fått sitt namn efter Europa inom grekisk mytologi där hon var älskarinna till Zeus och Kretas drottning.[8]

Europa är en av de största asteroiderna, den sjätte i volym och den sjunde i massa. Asteroiden innehåller 2 % av allt material í asteroidbältet. Det har varit svårt att utifrån ljuskurvestudier bestämma rotationstiden. De mest detaljerade studierna ger två alternativa riktningar för vart polen är riktad: (β, λ) = (70°, 55°) or (40°, 255°) i ekliptiska koordinater. Detta ger att axeln lutar 14 el 54 grader.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 23 mars 2009
  2. ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Europa” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2011. http://www.webcitation.org/62duLsQJC. Läst 23 oktober 2011. 
  3. ^ [a b c d e] T. Michałowski; T. Kwiatkowski, M. Kaasalainen, W. Pych, A. Kryszczyńska, P. A. Dybczyński, F. P. Velichko, A. Erikson, P. Denchev, S. Fauvaud och Gy.M. Szabó. ”Photometry and models of selected main belt asteroids I. 52 Europa, 115 Thyra, and 382 Dodona” (PDF). Astronomy & Astrophysics. sid. 416, 353–366. doi:10.1051/0004-6361:20031706. http://www.rni.helsinki.fi/~mjk/Micha.pdf. 
  4. ^ [a b c d] ”Recent Asteroid Mass Determinations maintained by Jim Baer, last updated 7 January 2009”. http://home.earthlink.net/~jimbaer1/astmass.txt. Läst 23 mars 2009. 
  5. ^ [a b] M. Kaasalainen ;J. Torppa and J. Piironen (2002). ”Models of Twenty Asteroids from Photometric Data” (PDF). Icarus. sid. 159, 369-395. doi:10.1006/icar.2002.6907. http://www.rni.helsinki.fi/~mjk/IcarPIII.pdf. 
  6. ^ [a b] Yu. Chernetenko ;O. Kochetova och V. Shor. ”Masses and densities of minor planets”. http://www.ipa.nw.ru/PAGE/DEPFUND/LSBSS/engmasses.htm. Läst 5 oktober 2008. 
  7. ^ E. Dotto; T.G. Müller, M.A. Barucci, Th. Encrenaz, R.F. Knacke, E. Lellouch, A. Doressoundiram, J. Crovisier, J.R. Brucato, L. Colangeli, och V. Mennella (2000). ”ISO results on bright Main Belt asteroids: PHT–S observation” (PDF). Astron. Astrophys. sid. 358, 1133–1141. http://aa.springer.de/papers/0358003/2301133.pdf. 
  8. ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. Sid. 18. ISBN 3-540-00238-3. http://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA18&dq=52+Europa&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=52%20Europa&f=false. Läst 28 april 2015 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]