Migrationsdomstol
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Rättsinstanser i Sverige | |
Denna artikel tillhör en artikelserie
|
|
| Allmänna domstolar | |
|---|---|
| Tingsrätt | |
| Hovrätt | |
| Högsta domstolen | |
| Förvaltningsdomstolar | |
| Förvaltningsrätt | |
| Kammarrätt | |
| Högsta förvaltningsdomstolen | |
| Specialdomstolar | |
| Arbetsdomstolen | |
| Marknadsdomstolen | |
| Mark- och miljödomstol | |
| Migrationsdomstol | |
| Hyresnämnd | |
| Arrendenämnd | |
| Patentbesvärsrätten | |
| Tryckfrihetsdomstol | |
| Försvarsunderrättelsedomstolen
|
|
| Skiljenämnd
|
|
| Se även | |
| Rättsväsen | |
| Domstol
|
|
| Sverige-portalen |
Migrationsdomstolen respektive Migrationsöverdomstolen är den domstol i Sverige som prövar Migrationsverkets beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden.
Innehåll |
Historik [redigera]
Från och med 31 mars 2006 ändrades instansordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden. Dessa ärenden hade tidigare kunnat överklagas till Utlänningsnämnden, som var sista instans. Utlänningsnämnden lades då ned och utlännings- och medborgarskapsärendena kan numera överklagas till en migrationsdomstol enligt utlänningslagen (2005:716). Ett av syftena med att lägga ned utlänningsnämnden och ersätta den med migrationsdomstolar var att öka rättssäkerheten.
Instansordning [redigera]
Migrationsdomstolarna är en integrerad del av förvaltningsrätterna (tidigare länsrätterna) i Malmö, Göteborg och Stockholm. Samtidigt med inrättandet av migrationsdomstolarna, inrättades en migrationsöverdomstol, som är en del av kammarrätten i Stockholm.
Sammansättning [redigera]
Migrationsdomstolarna fattar normalt beslut med en lagfaren domare och tre nämndemän som utses på samma sätt som förvaltningsrättens övriga nämndemän, det vill säga av landstingsfullmäktige i det län där domstolen finns. Den lagfarne domaren har utslagsröst. Vissa ärenden av så kallad "enkel beskaffenhet" kan dock avgöras av en ensam lagfaren domare.
Migrationsöverdomstolen fattar normalt beslut med tre lagfarna domare. I migrationsöverdomstolen finns inga nämndemän. För att migrationsöverdomstolen skall pröva ett överklagande av en migrationsdomstols beslut krävs prövningstillstånd. Detta beviljas i princip endast om det är av vikt för rättstillämpningen att ärendet prövas eller om migrationsdomstolen begått ett grovt rättegångsfel. Samtliga prejudicerande domar från Migrationsöverdomstolen publiceras av domstolsverket i avpersonifierad form på Internet.
Förfarandet [redigera]
Migrationsverkets beslut om att avslå asylansökan och samtidigt besluta om avvisning eller utvisning kan överklagas. Överklagandet lämnas till Migrationsverket som först omprövar sitt beslut. Om [Migrationsverket] inte ändrar beslutet går överklagandet vidare till en migrationsdomstol.
I migrationsdomstolen blir Migrationsverket motpart till personen som sökt asyl. Den asylsökande företräds ofta av ett offentligt biträde. Migrationsdomstolens avgörande kan överklagas till Migrationsöverdomstolen. Överklagandet lämnas in till migrationsdomstolen som skickar handlingarna vidare till Migrationsöverdomstolen. Hur en muntlig förhandling i ett migrationsmål går till kan du se i detta bildspel
För att Migrationsöverdomstolen ska ta upp ett överklagande till prövning måste först prövningstillstånd beviljas.
Om Migrationsöverdomstolen inte beviljar prövningstillstånd står migrationsdomstolens beslut fast och det går inte att överklaga vidare.
Om däremot prövningstillstånd beviljas innebär det att målet prövas och avgörs i Migrationsöverdomstolen. Beslutet blir prejudicerande och därmed vägledande för Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas beslut i liknande ärenden.
Migrationsöverdomstolen är högsta instans. Domstolens beslut kan alltså inte överklagas.
Omorganisation [redigera]
Enligt en lag som antogs av riksdagen våren 2009 lades de 23 länsrätterna samman till tolv domstolar med namnet förvaltningsrätt från och med den 15 februari 2010. Sedan dess finns migrationsdomstolarna vid Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg och Förvaltningsrätten i Malmö. Fördelningen av migrationsmålen mellan de tre domstolarna har visat sig vara ojämn samtidigt som måltillströmningen varit större än förväntat. För att korta handläggningstiderna har regeringen beslutat att en fjärde migrationsdomstol ska inrättas vid Förvaltningsrätten i Luleå med start hösten 2013. [1][2]
Länsrättsorganisationen förändrades för att långsiktigt kunna garantera en hög kvalité och effektivitet i den dömande verksamheten. Detta enligt regeringens proposition 2008/09:165 En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans. Utgångspunkten var att skapa domstolar som är tillräckligt stora för att ge goda möjligheter till specialisering, kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisation.
Se även [redigera]
- Asylsökande
- Uppehållstillstånd
- Länsrätten i Stockholms län
- Länsrätten i Göteborg
- Länsrätten i Skåne län
