Juristexamen

Juristexamen, tidigare juris kandidatexamen (ofta förkortat jur. kand.), är en yrkesexamen på avancerad nivå, vilken utgör behörighetskrav för yrken som domare, åklagare, kronofogde och advokat. Den student som med godkänt resultat vid svenskt universitet har genomgått de kurser som ingår i juristprogrammet kan ansöka om juristexamen.

Examen

För att erhålla juristexamen krävs godkända studier omfattande 270 högskolepoäng (180 veckor heltidsstudier, vanligen uppdelade på 9 terminer). Av dessa skall ett självständigt arbete (examensarbete), vanligen redovisat genom en uppsats, omfatta minst 30 högskolepoäng. För juristexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och förmåga.

I Sverige kan juristexamen erhållas vid Göteborgs, Lunds, Stockholms, Umeå, Uppsala och Örebro universitet. Högskoleverket är den instans som löpande utvärderar Sveriges juristutbildningar för att säkerställa att de håller tillräckligt god kvalitet för att få examinera juriststudenter.

Juristutbildningen i Sveriges ges närmast uteslutande i form av utbildningsprogram. Det är därför i praktiken att genomgå ett av dessa program för att erhålla juristexamen. Det finns även möjlighet för den med en utländsk juristexamen att efter en två års kompletterande utbildning erhålla en svensk juristexamen.

Historia

Den traditionella juristutbildningen i Sverige, juris kandidatexamen (jur.kand.), omfattade normalt nio terminers studier (enligt tidigare system 180 akademiska poäng). Denna examen kunde endast avläggas vid de universitet som hade juridisk fakultet, det vill säga Uppsala, Lunds universitet och Stockholms högskola (sedermera efter namnändring Stockholms universitet). Grundläggande juridisk utbildning gavs även vid Göteborgs universitet, samt Umeå Universitet, men de som påbörjat studierna vid de lärosätena fick fram till 1991 fortsätta vid något av de tre tidigare nämnda universiteten. Göteborg och Umeå fick examensrätt för juris kandidatexamen 1991. Örebro universitet började utexaminera jurister 2008.

I samband med högskolereformen 1977 avskaffades juris kandidatexamen (i likhet med övriga kandidatexamina) och ersattes med juristexamen, vilken avlades efter att juristlinjen avslutats. Den traditionella examensbenämningen återinfördes dock 1986. Juris kandidatexamen ersattes åter med juristexamen 1 juli 2007. Detta som en konsekvens av Bolognaprocessen och de förändringar den medfört för det svenska examenssystemet. Sedan 2007 är en kandidatexamen en examen på grundnivå. Då juristutbildningen avslutas på avancerad nivå var juris kandidatexamen missvisande.

I Sverige sker utbildningen vanligen med de första 6-7 terminerna på grundnivå, för att sedan under termin 7-8 vara på avancerad nivå, där studenterna själva väljer sina specialkurser. Termin 9 är en examensuppsats motsvarande 30 hp.

Den första juristexamen i Sverige infördes 1749 genom den s.k. hovrättsexamen (egentligen "examen till rättegångsverken"). På förslag av Universitetsexamenskommittén infördes 1904 juris kandidatexamen, vilken då ersatte gamla juris kandidat-examen, hovrättsexamen samt kansliexamen. Under perioden 1887-1892 hade i Uppsala 150 jur.kand.-examina och 88 hovrättsexamina avlagts. Motsvarande siffror var för Lund 41 respektive 35.

Det första äkta paret som avlagt juris kandidatexamen var Stockholmarna J. O. Westerståhl och Sonja Branting-Westerståhl (dotter till Hjalmar Branting), vilka år 1916 stod för denna nyhet.

Internationellt

• Danmark
  • candidatus/candidata juris

• Finland
  • Rättsnotarie (RN) - kandidatexamen 180sp (fin. oikeusnotaari)
  • Juris Magister (JM) - magisterexamen 300sp (fin. oikeustieteen maisteri)

• Italien
  • Dottore in Giurisprudenza

• Mexiko
  • Licenciatura en Derecho

• Norge
  • Candidatus juris (avskaffad 2003)
  • Master i rettsvitenskap (införd 2003)

• Spanien
  • Maestría en Derecho

• Storbritannien
  • LL.M. (Master of Laws)

• Tyskland
  • Diplom-Jurist (diplomjurist), är en akademisk examen.
  • Erstes Juristisches Staatsexamen (första juridiska ämbetsexamen), är en statlig ämbetsexamen som krävs för att få akademisk examen som diplomjurist.

• USA och Kanada
  • Treårig J.D. (Juris Doctor). Vanligen "postgraduate", det vill säga studenten måste ha avlagt kandidatexamen innan utbildningen påbörjas. Trots namnet är denna examen att jämföra med en vanlig juristexamen, och inte med en juris doktor, vilket är en doktorsexamen.

• Österrike
  • Magister iuris

Se även

• Advokatexamen
• Juris utriusque doktor

Externa länkar

Yrkesexamen Juristexamen (tidigare Jur kand)

• Juristprogrammet vid Uppsala universitet
• Juristprogrammet vid Umeå universitet
• Juristprogrammet vid Örebro universitet
• Juristprogrammet vid Lund universitet
• Juristprogrammet vid Göteborgs universitet
• Juristprogrammet vid Stockholms universitet

Generell examen inom rättsvetenskap

• Affärsjuridiska programmet vid Linköpings universitet
• Rättsvetenskapliga programmet vid Luleå Tekniska Universitet
• Rättvetenskapliga programmet med Internationell inriktning vid Örebro Universitet

Juridiska studentföreningar

• Juridiska Föreningen vid Göteborgs universitet
• Juridiska Föreningen vid Lunds universitet
• Juridiska Föreningen vid Uppsala universitet
• Juridiska Föreningen vid Stockholms universitet
• Juridiska Föreningen vid Umeå universitet
• Juridiska Föreningen vid Örebro universitet

Källor

• David Davidson: Statistik rörande de juridiska examina vid Uppsala universitet, Uppsala 1903, särtryck ur Ekonomisk tidskrift 1903.
• http://www.jus.umu.se/om-institutionen/institutionens_historia/