Akka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För staden i Israel, se Akko. För den mytologiska kvinnofiguren, se Maderakka.
Akka
fjällmassiv
Akkamassivets högsta toppar, Stortoppen till höger.
Akkamassivets högsta toppar, Stortoppen till höger.
Bergskedja Kölen
Läge Stora Sjöfallets nationalpark
 - höjdläge 2 016 m ö.h.(Stortoppen)
 - primärfaktor 1 563 m
Koordinater 67°34′44″N 17°29′14″Ö / 67.57889°N 17.48722°Ö / 67.57889; 17.48722Koordinater: 67°34′44″N 17°29′14″Ö / 67.57889°N 17.48722°Ö / 67.57889; 17.48722
Akkamassivet sett från Ruotesvagges mynning.
Akkas stortopp sedd från den norra förtoppen.

Akka (lulesamiska: Áhkká, översättning "gammal kvinna") är ett högalpint fjällmassiv i Stora Sjöfallets nationalpark i nordvästra Lappland i norra Sverige. Stortoppen är en dubbeltopp där den sydvästra toppen når 2016 och den nordöstra 2010 meter över havet. Massivet består av branta toppar och glaciärer vid sjön Akkajaures södra strand. Nivåskillnaden från Akkas fot till högsta toppen är 1 563 meter (mätt från Akkajaures yta, som är belägen 453 meter över havet), den största för något fjäll i landet. Den näst högsta toppen är Borgtoppen, cirka 1 963 meter, uppkallad efter fotografen och äventyraren Borg Mesch. På nordsidan ligger Hambergs jökel mellan Borgtoppens kam och kammen upp till Dubbeltoppen. På nordsidan ligger också Hylljökeln mellan Stortoppen och Borgtoppens kammar. På västsidan ligger Västjökeln och på sydsidan Borgjökeln. På stortoppens kam finns ett hak med branta sidor. I den samiska traditionen är det ett heligt berg.[källa behövs]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet är sprunget ur den samiska mytologin och beroende på vilken tradering man följer är Akka den samiska gudinna som stod för allt det kloka och sköna i världen. Detta förklarar i sin tur varför áhkká (nordsamiska ahkku) används som namn på farmor, mormor och andra gamla (kloka) gummor i det samiska språket. (I finska språket används det för gammal gumma i största allmänhet, och används ibland pejorativt).

Samisk mytologi[redigera | redigera wikitext]

Kvinnorna hade särskilda gudinnor, akkorna, Maderakka och hennes tre döttrar Sarakka, Juksakka och Uksakka. De bodde under lavvun.

Sarakka var främst de havande kvinnornas gudinna. Både män och kvinnor offrade till henne. Samerna hade henne “alltid på tungan och i hjärtat”. Namnets första del kommer av ordet saret som betyder klyva och syftar till ett i ena änden kluvet vedträ. Enligt seden skulle man för att underlätta födelsen hugga ved till Sarakkas ära. Denna ved var helig och fick inte brännas. Samerna dyrkade henne under barnsängstiden. Förutom kvinnorna skyddade hon även renkorna vid deras kalvning och lindrade deras födslosmärtor. Hon verkar ha haft störst betydelse under själva födelsen. Sarakka troddes känna samma smärtor som barnaföderskan själv. Barnsängskvinnorna drack Sarakka-vin före förlossningen. Efter förlossningen åts Sarakka-gröt tillsammans med de närvarande hustrurna. Sedan hölls ett gästabud till Sarakkas ära. I gröten sattes tre pinnar, en kluven på vilken tre ringar hängdes, en svart och en vit. Dessa lades under dörren under 2–3 dygn. Fann man därefter att den svarta pinnen var borta trodde man att antingen modern eller barnet skulle dö. Om den vita pinnen var osynlig skulle båda leva. I Sarakkas gröt kunde man också lägga en liten pilbåge och pil, som sedan hängdes upp på barnets vagga, för att barnet om det var en pojke, skulle bli en duktig jägare.

Juksakka (båggumman) hade som främsta uppgift att förvandla en flicka till en pojke i moderlivet. (Man trodde att alla foster var flickor från början). För att hon skulle göra det måste man offra till henne. Samerna offrade flitigt till henne då de hellre ville ha pojkar än flickor. Flickor hade de ingen hjälp av på sina jaktfärder. Juksakka avbildas ofta med en pilbåge i handen och tycks ha utvecklat pojkar till duktiga bågskyttar. I Sarakkas gröt, som åts efter födseln, kunde man lägga en liten pilbåge och pil, som sedan hängdes upp på barnets vagga, för att barnet om det var en pojke, skulle bli en duktig jägare.

Uksakka (dörr-gumman) bodde under lavvuns dörr. Hon vaktade dörren och hjälpte föräldrarna vakta barnen. Vid födseln var det hennes uppgift att motta barnet i dess inträde i världen. Uksakka beskyddade barnet, särskilt när det skulle ta sin första steg, så att det inte skulle falla och göra sig illa. Man offrade drycker åt henne på marken vid hennes bostad under lavvudörren.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lite om samisk förkristen religion

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]