Nordsamiska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nordsamiska
Davvisámegiella
Talas i Norge, Sverige och Finland
Region Sameland
Antal talare 15 000 - 25 000
Status hotat
Klassificering uraliskt
 finsk-ugriskt
  finsk-permiskt
   samiskt
    västsamiskt
     nordsamiska
Officiell status
Officiellt språk i Sverige (minoritetsspråk), Finland (vissa kommuner), Norge (vissa kommuner)
Språkmyndighet -
Språkkoder
ISO 639-1 se
ISO 639-2 sme
ISO 639-3 sme
Karta över de samiska språkens utbredning, där nordsamiska är #5 på kartan. Mörkare gult markerar kommuner där samiska som språk har officiell status.

Nordsamiskan (Davvisámegiella) är det största samespråket och talas i Norge, Sverige och Finland. Det är osäkert hur många som egentligen talar nordsamiska, men uppskattningsvis är det runt 20 000 personer i hela världen.[1]

Ett eget skriftspråk och en egen ortografi bestämdes 1978.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Finländsk gränsskylt vid Kilpisjärvi (sett från norska sidan). Språken på skylten är finska, svenska och nordsamiska.
Linux-dialekten Kubuntu är delvis översatt till nordsamiska.

Nordsamiska beskrevs först av Knud Leem (En lappisk Grammatica efter den Dialect, som bruges af Field-Lapperne udi Porsanger-Fiorden) 1748, och i ordböcker 1752 och 1768. En samtida samisk språkvetare var Anders Porsanger, som dock på grund av dåtida rasistiska tendenser i samhället inte fick publicera sina verk; merparten av dessa har gått förlorade.

Rötterna till dagens nordsamiska skriftspråk går tillbaka till Rasmus Rask, som efter diskussioner med Nils Vibe Stockfleth 1832 gav ut Ræsonneret lappisk sproglære efter den sprogart, som bruges af fjældlapperne i Porsangerfjorden i Finmarken. En omarbejdelse af Prof. Knud Leems Lappiske grammatica. Rask baserade ortografin på principen ett ljud - en bokstav. Alla nordsamiska skriftsystem bygger på Rasks system, till skillnad från lulesamiska och sydsamiska, som i högre grad baseras på svenska och norska skriftkonventioner. Arvet efter Rask visar sig i bruket av diakritiska tecken på konsonanterna; de nordsamiska bokstäverna č, đ, ŋ, š, ŧ, ž var f.ö. ett problem i datasammanhang till dess Unicode infördes. Såväl Stockfleth som senare J.A. Friis publicerade samiska grammatikor och ordböcker.

Nordsamiska, som finns i tre länder, skrevs länge på olika sätt i dessa. Friis ortografi användes i Norge i den samiska bibelöversättningen, den första samiska tidningen Sagai Muittalægje, och i "Finnemisjonens" tidskrift Nuorttanaste. Den grundläggande samiska ordboken, Konrad Nielsens Lappisk ordbok, använder en egen ortografi. 1948 slogs de nordsamiska skriftkonventionerna i Sverige och Norge samman till den så kallade Bergsland-Ruong-ortografin. Detta system användes dock lite i Norge, där myndigheterna förde en politik som i praktiken förbjöd samiska som vardagsspråk. I Sveriges bedrevs undervisning på samiska i Sameskolan, som förde den så kallade Lapp ska vara lapp-politiken, som syftade till att hålla samer separerade från samhället i övrigt. 1979 kom den nuvarande skriftkonventionen, som är gemensam för de tre nordiska länderna.[förtydliga]

Uppståndelsen kring utbyggnaden av Altaälven och ett mer tolerant politiskt klimat ledde till en förändring av den norska assimileringpolitiken de sista decennierna av 1900-talet. I dag är nordsamiska officiellt språk i två fylken och sex kommuner, Kautokeino, Karasjok, Nesseby, Tana, Porsanger och Kåfjord, de fem första i Finnmark fylke och Kåfjord i Troms fylke. I Finland är nordsamiska officiellt språk i Utsjoki, Enare, Enontekis och södra Sodankylä, det vill säga i hela Samernas hembygdsområde, vid sidan av finska och i Enare kommun också vid sidan av enaresamiska och skoltsamiska.

Det nordsamiska alfabetet[redigera | redigera wikitext]

A | Á | B | C | Č | D | Đ | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | Ŋ | O | P | R | S | Š | T | Ŧ | U | V | Z | Ž

A a Á á B b C c Č č D d Đ đ E e F f G g
a á be ce če de đe e eff ge
/ɑ/ /a/ /b/ /ts/ /tʃ/ /d/ /ð/ /e/ /f/ /ɡ/
H h I i J j K k L l M m N n Ŋ ŋ O o P p
ho i je ko ell emm enn eŋŋ o pe
/h/ /i/ /j/ /k/ /l/ /m/ /n/ /ŋ/ /o/ /p/
R r S s Š š T t Ŧ ŧ U u V v Z z Ž ž
err ess te ŧe u ve ez
/r/ /s/ /ʃ/ /t/ /θ/ /u/ /v/ /dz/ /dʒ/

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

De första böcker som trycktes på samiska var två kyrkliga publikationer 1619.[2] Det dröjde dock innan samiska författare började ge ut böcker på samiska. Tidiga verk var Anders Larsens roman Beaivvi álgu (1912) och Peđar Jalvis Muohtačalmmit (1915).[3] Nils Aslak Valkeapää fick 1991 Nordiska rådets litteraturpris för diktverket Solen, min far (Beaivi áhčážan, 1988).

Från Norge ges en nordsamisk tredagarstidning ut, Ávvir.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Nordsamiskan ligger i centrum av det samiska språkområdet, och har i många avseenden förändrats mer från det samiska urspråket än de andra samiska språken.

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Nordsamiska har fem vokaler: i, e, a, o, u, som kan vara korta eller långa. Långt a skrivs med en egen bokstav, á.

Konsonantsystemet är rikt. Stadieväxlingen i nordsamiska är omfattande; där det i finska bara förekommer stadieväxling för p, t, k, så omfattas så gott som alla de nordsamiska konsonanterna av stadieväxling. I och med att genitiv och ackusativ inte har egna suffix är den enda skillnaden mellan nominativ och genitiv/ackusativ stadieväxling; ordet för "fisk" är i nominativ guolli, i genitiv guoli. Jämför finska, där fisk heter kala i nominativ och kalan i genitiv, med skillnad i suffix och inte i stadieväxling.

Morfologi[redigera | redigera wikitext]

Ordklasser[redigera | redigera wikitext]

Samiska har tre öppna ordklasser: substantiv, adjektiv och verb; därtill några slutna ordklasser.

  1. Ord med böjning
    1. Substantiv böjs i kasus och numerus, och kan förses med possessivsuffix.
    2. Adjektiv böjs i komparation och kasus, och har en egen attributform som används när det står framför ett substantiv.
    3. Verb böjs i tempus.
    4. Pronomen böjs i kasus och numerus, men, till skillnad från svenska, inte i genus (son betyder både "han" och "hon"). Samiska har flera slags pronomen:
      1. Personliga pronomen, ex. mun ("jag").
      2. Interrogativa pronomen, ex. gii ("vem").
      3. Reflexiva pronomen, ex. iežas ("sin").
  2. Böjningslösa ord
    1. Adpositioner är ord som står före (prepositioner) eller efter (postpositioner) nominalfraser. De flesta adpositioner är oböjda.
    2. Konjunktioner binder ihop satsdelar. Samiska konjunktioner är till exempel ja "och".
    3. Interjektioner är utropsord. Samiska interjektioner är till exempel hui, vuoi.

Pronomen[redigera | redigera wikitext]

Nordsamiskans personliga pronomen har tre numerus: singularis, dualis och pluralis. Tabellen visar böjningsformerna i nominativ och genitiv/ackusativ:

  Nominativ Svenska Genitiv/
ackusativ
Svenska
1:a p. sg. mun jag mu min, mitt, mig
2:a p. sg. don du du din, ditt, dig
3:e p. sg. son han/hon su hans/hennes, honom/henne
1:a p. du. moai vi (två) munno vår, vårt, oss (två)
2:a p. du. doai ni (två) dudno er, ert, er (två)
3:e p. du. soai de (två) sudno deras, derat, dem (två)
1:a p. pl. mii vi min vår, vårt, oss
2:a p. pl. dii ni din er, ert, er
3:e p. pl. sii de sin deras, derat, dem

Följande tabell visar hur personliga pronominet son ("han/hon") böjs i kasusen:

  sg. du. pl.
Nominativ son soai sii
Genitiv/Ackusativ su sudno sin
Lokativ sus sudnos sis
Illativ sutnje sudnuide sidjiide
Komitativ suinna sudnuin singuin
Essiv sunin sudnon sinin

Negationsverb[redigera | redigera wikitext]

Nordsamiskan har – likt finska, övriga samiska språk samt estniska – ett negationsverb som böjs i modus (indikativ, imperativ, optativ), grammatisk person (1:a, 2:a, 3:e) och numerus (singularis, dualis, pluralis):

    Ind. pres. Imperativ Optativ Supinum?
    sg. du. pl.   sg. du. pl.   sg. du. pl.   sg. du. pl.
1:a p. in ean eat - - - allom allu allot aman amame amamet
2:a p. it eahppi ehpet ale alli allet ale alli allet amat amade amadet
3:e p ii eaba eai - - - allos alloska alloset amas amaska amaset

Negationsverbet i nordsamiska böjs dock inte i tempus.

Grammatiska kategorier[redigera | redigera wikitext]

Nordsamiska har sju kasus (alternativt sex om man räknar genitiv och ackusativ som ett kasus, vilket det finns goda skäl för). Kasus är de grammatiska nominativ, genitiv och ackusativ, lokalkasusen illativ och lokativ och de adverbiala komitativ och essiv. Notera att till skillnad från andra samiska språk har inessiv ("i"-kasus) och elativ ("från"-kasus) slagits samman till ett lokativt kasus; lokativ Kárášjogas kan därmed betyda såväl "i Karasjok" som "från Karasjok", medan illativ Kárášjohkii betyder "till Karasjok". Andra lokala relationer uttrycks med postpositioner, som till exempel birra "om", haga "utan".

Ägarskap anges med genitiv av de personliga pronomena, mu fanas "min båt". Ett tidigare system, med possessivsuffix, förekommer nu mest i släktskapstermer, vielljan, vielljat "min bror, din bror" (av viellja, "bror"), och som anafor, Máret bassa beatnagis "Marit tvättar hunden sin", där -s i beatnagis är ett possessivsuffix som motsvarar svenska "sin" i satsen.

Nordsamiska har tre numerus: singularis, dualis och pluralis.

Syntax[redigera | redigera wikitext]

Den nordsamiska syntaxen präglas av lång kontakt med germanska språk, med en grundläggande ordföljd subjekt-verb-objekt. Dock finns en tendens till ordföjd subjekt-verb-objekt-verb, där det första verbet är hjälpverb och det andra huvudverb, som i tyskan, exempel Máret lea beatnaga bassan (svenska: "Marit har tvättat hunden", tyska: "Marit hat der Hund gewascht").

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norskspråkiga (nynorska) Wikipedia, Nordsamisk språk, 2009-12-17 20:25.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lewis, M. Paul (ed.), 2009. Ethnologue: Languages of the World, Sixteenth edition. Dallas, Tex.: SIL International. Online version.
  2. ^ Samer.se, läst den 26 oktober 2009
  3. ^ Nordiska rådets webbplats, läst den 26 oktober 2009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Nordsamiska.