Skanderna
- Fjällen hänvisar hit. Se fjäll för naturformen.
| Skanderna | |
| Skandinaviska fjällkedjan Fjällen Kölen |
|
| Bergskedja | |
 Vy från Galdhøpiggen, Skandernas högsta berg.
|
|
| Land |  Finland Norge Sverige |
|---|---|
| Högsta punkt | Galdhøpiggen |
 |
|
Koordinater: 65°00′N 14°00′Ö / 65.000°N 14.000°V
Skanderna, Skandinaviska fjällkedjan, Fjällen eller Kölen, på norska Kjølen, på finska Köli eller Skandit, är en bergskedja som är en del av Kaledoniderna och bildades för cirka 400 miljoner år sedan.[1]
Skanderna sträcker sig cirka 1700 km och är som mest cirka 320 km bred. Bergskedjan löper i nord-sydlig riktning genom Skandinaviska halvön, från den norska Skagerrak-kusten till Nordkap. I väster slutar bergen i Norska havet och Nordsjön och bildar de berömda norska fjordarna. I nordöst viker de av österut mot Finland. Bergskedjan utgör den ungefärliga gränsen mellan Sverige och Norge sedan erövringar och gränsrevisioner på sextonhundratalet. I norr bildar bergen gräns även mot Finland, men är knappast mer än låga kullar i närheten av Nordkap.
Innehåll |
Flora och fauna[redigera]
Trädgränsen börjar vanligtvis vid en höjd av mellan 600 meter i norr och 1200 meter i söder. Ovanför denna gräns växer inga träd. Vegetationstypen skiftar. I de sydligare -och mellersta delarna av bergskedjan är barrskog den vanligaste skogstypen. I de nordligare delarna däremot är det på vissa platser för kallt och torrt för att barrträd skall kunna klara sig, och där växer istället den småväxta björken fjällbjörken. På tundran är sommaren för kall för att träd ska kunna växa, och där växer lägre enbart låga växter och buskar. Vegetationen är något stäpp -eller hedliknande och består av lågt gräs och många arter av liljor.
Bland växtätare finns älg, myskoxe och renar som numera sköts av samerna. Vid betestiden syns renarna beta i hjordar i de gräsväxta dalgångarna i fjällen.
Rovdjuren består främst av lodjur, brunbjörnen, järven samt den hotade arten fjällräven. Den finns numera enbart i små bestånd i Jämtlands -och Lapplandsfjällen.
Bland gnagare hittas skogsharen, sorken, skogslämmeln samt den marsvinslika fjällämmeln. Deras fiender är bl. a lodjur, fjällräven samt rovfåglar som kungsörnen.
Klimat[redigera]
Väderförhållandena kan vara mycket svåra. Den västra delen har i regel ett mer nederbördsrikt klimat med lokalt över 4 000 mm nederbörd. I kontrast kan djupt nerskurna dalar endast få runt 100 mm. Den östra sidan har mera kontinentalt klimat med mindre nederbörd, ofta varmare somrar och kallare vintrar. Om vintrarna är det oftast kallast i dalgångarna, medan det resten av året oftast är betydligt kallare högre upp. Under vintern är medeltemperaturen på de flesta håll runt -8 till -10 grader, i dalgångarna kan den vara så låg som -16. Under sommaren är den i förfjällsregionerna strax över 10˚C, medan den på kalfjällen är lägre. På topparna brukar det vanligen finnas snöfält även på sommaren. Snön lägger sig vanligen i september-november, beroende på var man befinner sig. Förhållandena kan bli mycket svåra under vintrarna på grund av låga temperaturer (ner till under -50) samtidigt som det kan blåsa orkanbyar på högfjället och snöa kraftigt. I väster är glaciärer vanligare på grund av den högre nederbörden.
Bergen är jämförelsevis inte särskilt höga, norska Galdhøpiggen är Skandernas högsta topp med sina 2469 meter över havet. I Sverige är det högsta berget Kebnekaise, 2104 meter över havet och i Finland finns det 1328 meter höga Halde fjäll.
Geologi[redigera]
Bergskedjan är bland de äldsta bergskedjorna i världen och bildades troligen för 430-450 miljoner år sedan, och har till stor del vittrat sönder genom tiden. Bergskedjan är en del av den väldiga bergskedjan Kaledoniderna.
Främsta bergart är urbergsarter som gnejs och granit. På flera platser i västra fjällen består berggrunden även av näringsrik vittrad kalk samt svårvittrad hårdskiffer. I Jämtland och Lappland finns Sveriges längsta karsgrottor som bildats genom att kalkberg vittrat sönder.
Se även[redigera]
Källor[redigera]
- ^ Bergskedjor och bergskedjebildning Naturhistoriska riksmuseet
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Skanderna
