Gudinna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gudinnan Isis
Ceres, romerska gudinnan för agrikultur.
Gudinnan Lakshmi

En gudinna är en kraft eller övernaturligt väsen förbunden med kosmos och med jorden. Gudinnor är ofta både immanenta och transcendenta i sin karaktär. Gudinnor, eller som de vanligen benämndes i samlar- och jägarkulturer, Mödrar (Moder jord, Moder sol, Moder måne etc), är människornas ursprungliga sätt att närma sig det heliga.[1]

Gudinnors natur[redigera | redigera wikitext]

Gudinnan är den första kända gestalten i människans pantheon. Hon är både Moder Jord och en kosmisk Himmelsgudinna. Gudinnan har och har haft många olika namn och tagit gestalt för människor på olika sätt i olika tidsåldrar och kulturer världen över. Därmed kan gudinnetron ses som polyteistisk (tron på många gudomliga krafter) men i grunden är den monoteistisk (tron på en gudomlig kraft) eftersom det är olika aspekter av en Gudinna som genom tiderna haft ett numinöst och transcendentalt innehåll. Hon är en allomfattande gudom som väver samman allt som existerar i kosmos. Hon är både jord och himmel, både liv och död och genom henne skapas allt.

Till skillnad från gudar, som överträder naturlagarna så följer gudinnorna/mödrarna naturlagarna eftersom de är naturen och kosmos. Detta innebär också att de inte härskar över en skapelse, utan verkar i sig själva emedan de är själva skapelsen. Eftersom naturen rör sig i en ständig cirkel av födelse, liv, död och återfödelse bär gudinnorna/mödrarna alla dessa aspekter. Därmed är cirkeln också en symbol för gudinnorna/mödrarna. Många kulturer har eller har haft gudinnor vanligast som en del av en pantheon. Ursprungligen (under paleolitikum, äldre stenåldern) bestod denna pantheon av enbart kvinnliga väsen/mödrar. Under neolitisk tid (bondestenålden) fick gudinnan/modern en gemål och pantheonen kom att bestå av både gudinnor och gudar. Så småningom kom gudinnor, precis som gudar, i mytologin ofta att få ansvar över ett område. Exempel på områden är visdom, tur, kärlek, jakt, krig, osämja, moderskap, himmel, underjorden m.m.

Gudinnorna/mödrarna förkroppsligar naturen och de krafter som finns inneboende i den. De anses ofta ha sin boning i till exempel träd, källor, floder och sjöar. Redan stenålderns samlar- och jägarkulturer dyrkade en kvinnlig makt. Gudinnor är ofta kärlekgudinnor, fruktbarhetsgudinnor eller moderskapsgudinnor, till exempel Afrodite i antikens Grekland, fornnordens Freja och romarnas Juno. De riktigt gamla gudinnorna som till exempel Hel (härskare över dödsriket i Fornnordens mytologi), hinduismens destruktiva Kali har behållit sin karaktär av "hela" gudinnor som omfattar både livs- och dödsaspekten. Medan de antika grekerna har gjort en krigisk Athena en modern gudinna, avskärmad från naturen i och med hennes onaturliga födelsesätt (ur Zeus huvud) av en gudinna med betydligt djupare rötter i en fredlig moderskultur.

I den gamla Orienten var gudinnornas roll ibland mycket tvetydigt: kärleks- och fruktbarhetsgudinnor är samtidigt ofta krigsgudinnor som är upphov till fördärv och död, till exempel Astarte, Ishtar och Anath.

Kvinnliga makter ansågs råda i regel även över ödet och livets lott exempelvis nornorna eller Fortuna. Men de hämnas och vedergäller också den som förgår sig mot den kosmiska ordningen, till exempel de grekiska erinyerna.

I modern tid har idén om en ursprunglig Gudinna som trängts undan av patriarkala religioner tagits upp av en del feminister.[källa behövs] Marxister anser[källa behövs] att växlingen från en kvinnlig gudom till en eller flera manliga är en religiös avspegling av att samhället blivit patriarkaliskt. Inom New Age återfinns ofta idén om Moder Jord (Gaia) som ett andligt väsen.

Bland dagens världsreligioner är det i princip endast judendom, kristendom och islam som inte har gudinnor. Inom den katolska kyrkan kan dock jungfru Maria, trots att hon inte är gudomlig, tänkas representera det kvinnliga heliga.

Gudinnor från olika kulturer[redigera | redigera wikitext]

Egyptiska gudinnor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Egyptisk religion

Mesopotamska gudinnor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sumerisk religion
  • Ishtar - Kärlekens gudinna och Himlens drottning
  • Lilit - Ödslighetens jungfru
  • Ninhursag- Modergudinna
  • Tiamat - Monstergudinna som förknippas med saltvatten

Hinduistiska gudinnor[redigera | redigera wikitext]

Hebreiska gudinnor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hebreisk mytologi

Grekiska gudinnor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Grekisk mytologi

Romerska gudinnor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Romersk mytologi

Japanska gudinnor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Japansk mytologi

Kinesiska gudinnor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kinesisk mytologi

Nordiska gudinnor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nordisk mytologi
  • Freja - Fruktbarhetsgudinna
  • Hel - Underjordens gudinna
  • Idun - Ungdomens gudinna
  • Nanna - Sorgens gudinna
  • Sif - Svågerlagets och äktenskapets gudinna
  • Skade - Jaktens och vinterns gudinna

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eidlitz Kerstin Kuoljok; Moder jord och andra mödrar.(1999)

Se även[redigera | redigera wikitext]