Anna Branting

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anna Branting vid tiden för sin och Hjalmars förlovning.
Anna Branting på 1910-talet.
Anna och Hjalmar Brantings grav på Adolf Fredriks kyrkogård, Stockholm.

Anna Matilda Charlotta Branting född Jäderin 19 november 1855 i Stockholm, död 11 december 1950 i Gustav Vasa församling i Stockholm, var en svensk författare som ibland skrev under pseudonymen René.[1] Hennes föräldrar var poliskommissarie Erik Jäderin (1804–1876) och Charlotta Holm (1826–1886). Hon var syster till geodeten Edvard Jäderin och en av Svenska Dagbladets grundare, Axel Jäderin.

Branting gick i Statens normalskola i Stockholm. Efter skolan var hon medarbetare i tidskriften Tiden 1884–1885 och senare teaterrecensent i Social-Demokraten 1886–1892 samt 1913–1917 och i Stockholmstidningen 1892–1909.

Författarskapet består av tragiska romaner och noveller med äktenskaplig trohet och kvinnans behov av arbete och försörjning som genomgående tema, där ibland döden och isolering är de enda val som samhället ger kvinnan. Åskådningen som berättelserna återger har anklagats för att vara både brutal och naiv. I romanen Staden (1901) porträtterar hon de båda författarna och vännerna Axel Wallengren och Emil Kléen, som på 1890-talet ofta var gäster i det brantingska hemmet.

Branting var gift 1877–1883 med löjtnant Gustav Vilhelm von Kræmer, med vilken hon hade dottern Vera von Kræmer, och från 1884 med Hjalmar Branting, med vilken hon hade sonen Georg Branting.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Lena, en bok om fruntimmer af René, (pseud. René) roman 1893.
  • Sju martyrer. Berättelser från den husliga härden af René, noveller 1894.
  • Staden. En sedeskildring ur stockholmslifvet, (pseud. René) roman 1901. Övers. 1903 till danska av Vilhelm Holm: Byen : en Samfundsroman .
  • Romresan, reseskildring 1907.
  • Kultur och alkohol : några ord i en viktig fråga, politisk bok 1902.
  • Fåfänglighet. En bok, roman 1910.
  • Valérie. Roman, 1912.
  • Jungfrun går jägarspår : roman 1930.
  • Min långa resa : boken om Hjalmar och mig, biografi 1945.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ilshammar, Lars (2010) [2010]. ”Den rastlöse publicisten”. i Mats Bergstrand, Per T. Ohlsson. Hjalmar Branting. Sveriges statsministrar under 100 år. Albert Bonniers förlag. sid. 43. Libris 11858074. ISBN 978-91-0-011981-2 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska kvinnor i offentlig verksamhet. N.S. Lundström, 1924.
  • John Landquist, biografisk artikel i Svenskt Biografiskt Lexikon del VI (Sthlm 1926)