Antikytheramekanismen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skiss över artefaktens mekanism.
Fragment av Antikytheramekanismen.
Framsidan på en modell från 2007.

Antikytheramekanismen (/ˌæntɨkɨˈθɪərə/ eller /ˌæntɨˈkɪθərə/) är en antik analog dator[1][2] med ett mekaniskt urverk för att räkna ut astronomiska positioner, daterat till omkring 87 före vår tideräkning. Artefakten upptäcktes år 1901 av tvättsvampsdykare som en rostklump i ett skeppsvrak på drygt 40 m djup utanför den grekiska ön Antikythera.[3]

Den 17 maj 1902 iakttog arkeologen Spyridon Stais att en av de förstenade bitarna hade ett kugghjul inbäddat i sig. Det blev upptakten till ett detektiv- och rekonstruktionsarbete, som fortfarande ett sekel senare inte är avslutat.

Professor Michael Edmunds på Cardiff Universitet, som 2006 ledde en studie av mekanismen menade då:

"Denna anordning är extraordinär, unik i sitt slag. Designen är vacker, och Astronomin är exakt rätt. Sättet som mekaniken är designad på får en bara att tappa hakan. Vem som än har utfört detta har gjort det extremt noggrant ... i termer av historiskt och raritetsvärde, måste jag anse denna mekanism som mer värdefull än Mona Lisa."[4][5]

Spekulationer om ursprung och funktion[redigera | redigera wikitext]

Antikytheramekanismen finns inte beskriven i någon samtida bevarad källa, vilket pekar på att vår kunskap om antikens teknik är ofullständig. Tekniska artefakter som var så pass komplicerade och välgjorda dök inte åter upp förrän på 1300-talet, när mekaniska astronomiska ur började tillverkas i Europa.[6] 1996 publicerade den italienske fysikern Lucio Russo uppsatsen "Tor Vergata", vilken kastar nytt ljus kring frågan. Essän har översatts till engelska med ny titel.[7]

Den rådande uppfattningen är att mekanismen är ett tidigt exempel på ett räknehjälpmedel som nu kallas analog "dator", i detta fall avsedd att beskriva rörelserna hos de då kända himlakropparna. Den övre bakre urtavlan har spiralform med 47 delningar per varv, som visar de 235 månaderna av den 19-åriga Metons cykeln. Den har varit viktig vid kalenderkonstruktioner.

Den lägre bakre urtavlan är likaså i form av en spiral, med 223 delningar som visar Saroscykeln; där finns även en mindre extra urtavla som visar "trippel saros" 54 år. Saroscykeln har en period om cirka 18 år 11 dygn 8 timmar, vilket användes för att beräkna tiden mellan likartade sol- och månförmörkelser.)

I tidskriften Nature meddelades 30 juli 2008 att ett kugghjul visade fyraårsintervall, som kunde knytas till Antikens olympiska spel. Det var "The Antikythera Mechanism Research Project"[8] med experter från Storbritannien, Grekland och USA, som hade upptäckt ordet "Olympia" på en bronsskiva som tros utvisa den 76-åriga Kallippos-perioden, liksom namnen på andra spel i antikens Grekland och troligen användes för att hålla koll på datum för antikens olympiader. Enligt BBC news:

Urtavlans fyra sektorer har inskrifter med ett årtal och två av Panhellenska spelen: the "crown" games Isthmiska spelen, Olympiad, Nemeiska spelen och Pythiska spelen; och två mindre spel: Naa (hållna i Dodona) och ytterligare ett spel som ännu inte uttytts.[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "The Antikythera Mechanism Research Project", The Antikythera Mechanism Research Project. Retrieved 2007-07-01 Quote: "The Antikythera Mechanism is now understood to be dedicated to astronomical phenomena and operates as a complex mechanical "computer" which tracks the cycles of the Solar System."
  2. ^ Washington Post Quote: Imagine tossing a top-notch laptop into the sea, leaving scientists from a foreign culture to scratch their heads over its corroded remains centuries later. A Roman shipmaster inadvertently did something just like it 2,000 years ago off southern Greece, experts said late Thursday.
  3. ^ Derek de Solla Price; Gears from the Greeks. The Antikythera Mechanism: A Calendar Computer from ca. 80 B. C., sid. 5–8, Transactions of the American Philosophical Society, new series, 64, #7 (1974), sid. 1–70.
  4. ^ Johnston, Ian (2006-11-30). ”Device that let Greeks decode solar system”. The Scotsman. http://news.scotsman.com/international.cfm?id=1774262006. Läst 21 mars 2012. 
  5. ^ The Guardian: Mysteries of computer from 65BC are solved. Ytterligare utdrag: Ett av de återstående mysterierna är varför den grekiska tekniken som uppfanns för apparaten verkar ha försvunnit.
  6. ^ Jo Marchant; In search of lost time, Nature 444, #7119 (30 november 2006), sid. 534–538,doi:10.1038/444534a
  7. ^ Russo, Lucio; "The Forgotten Revolution : How Science Was Born in 300 BC and Why it Had to Be Reborn", Springer (2004). ISBN 3-540-20396-6.
  8. ^ The Antikythera Mechanism Research Projects webbplats.
  9. ^ "BBC NEWS | Science/Nature | Olympic link to early 'computer'", BBC NEWS | Science/Nature | Olympic link to early 'computer'. Läst 2011-12-13

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]