Himlakropp

De inre planeterna: Merkurius, Venus, jorden och Mars.

En himlakropp, eller ett astronomiskt objekt, är ett naturligt föremål i rymden, såsom en stjärna, en planet (till exempel jorden), en måne eller en asteroid.

Himlakropparnas rörelse beskrivs genom celest mekanik.

Vissa himlakroppar, såsom planeten Vulkanus och venusmånen Neith, tros inte alls existera enligt moderna rön. Andra, såsom Pluto och Ceres har visat sig ha helt annan natur än man förväntade sig, och trodde kort efter upptäckten. Astronomiska objekt som föreslagits existera beskrives som hypotetiska.

Solsystemet	Interstellära objekt
	Enkla objekt	Sammansatta objekt	Glesa objekt
Solen Planetsystem Planeter Merkurius Venus Jorden Månen Mars månar Jupiter månar Saturnus månar Uranus månar Neptunus månar Dvärgplaneter Pluto månar Eris Dysnomia Ceres Makemake Haumea månar Asteroider "Vulkanoider" "Apoheleider" Jordstrykare "Arjuna-asteroider" Aten-asteroider Apollo-asteroider Amor-asteroider Marsstrykare Asteroidbältet Hungaria-familjen Phocaea-familjen Nysa-familjen Alinda-familjen Hilda-familjen Pallas-asteroider Maria-familjen Koronis-familjen Eos-familjen Themis-familjen Griqua-familjen Cybele-familjen 279 Thule 4 Vesta Trojansk asteroid Outer planet crosserer Damokloider Centaurer Transneptunskt objekt Kuiperbältet Plutinoer Cubewanoer Twotinoer Scattered-disc-objekt Sedna Kometer Oortmolnet Meteoroider Meteorer Meteorregn	Exoplaneter Heta Jupiters Eccentriska Jupiters Pulsarplaneter Heta Neptunusar / Super-Jordar Passageplaneter Fri planet Hypotetiska planettyper Ktoniska planeter Oceanplaneter Trojanplaneter Bruna dvärgar L-typ-stjärna T-typ-stjärna Stjärnor per spektraltyp Stjärnor per stjärnors utveckling Protostjärna Yngre stjärnobjekt Underdvärg Huvudseriestjärna Underjätte Jättestjärna Röd jätte Röda klumpen Asymptotisk jätte Överjätte / Superjätte Hyperjätte Pekuljära stjärnor Kolstjärna S-typ-stjärna Skalstjärna Wolf-Rayet-stjärna Ap-stjärna Am-stjärna Barium-stjärna P-Cygni-stjärna Blue straggler Stjärnor per stjärnpopulation Population-III-stjärna Population-II-stjärna Population-I-stjärna Variabel stjärna Fysiska variabler Pulserande variabel Cepheidvariabel W-Virginis-variabel Delta-Scuti-variabel RR-Lyrae-variabel Mira-variabel Halvregelbunden variabel Oregelbunden variabel Beta-Cephei-variabel Alpha-Cygni-variabel RV-Tauri-variabel Eruptiv variabel Flare-stjärna T-Tauri-variabel FU-Orionis-variabel R-CrB-variabel Ljus blå variabel Kataklysmisk variabel Symbiotisk stjärna Dvärgnova Nova Supernova Typ-I-supernova Typ-II-supernova Hypotetiska: Kollapsar eller Hypernova Optiska variabler Roterande variabel α²-CVn-variabel Roterande ellipsoid-variabel Förmörkelsvariabel Algol-stjärna Beta-Lyrae-stjärna W-Ursae-Majoris-stjärna Kompakta stjärnobjekt Vit dvärg Svart dvärg Neutronstjärna Magnetar Pulsar Hypotetiska himlakroppar Kvarkstjärna Preonstjärna Svart hål Gammablixt-källor	Planetsystem Stjärnsystem Enstjärnesystem Solsystem Multipelstjärna Dubbelstjärna Optisk dubbelstjärna Visuell dubbelstjärna Astrometrisk dubbelstjärna Spektroskopisk dubbelstjärna Förmörkelsevariabler Röntgenbinär Röntgenblixt Stjärngrupperingar Stjärnhop Stjärnassociation Öppen stjärnhop Klotformig stjärnhop Hyperkompakt stjärnsystem Stjärnbilder Asterismer Galaxer Galaxer per morfologi Spiralgalax Stavspiralgalax Lentikulär galax Elliptisk galax Ringgalax Oregelbunden galax Galaxer per storlek Ljusaste hopgalax Jätteellipsgalax Dvärggalax Aktiv galax Kvasar Blazar Radiogalax Seyfertgalax Starburst-galax Mörk galax Galaxgrupper Galaxhopar Superhopar Galaxfilament / Tomrum	Cirkumstellär materia Fragmentskiva Interplanetariskt medium Protoplanetarisk skiva Interstellära mediet Interstellärt moln Nebulosa Emissionsnebulosa Planetarisk nebulosa Supernovarest Plerion H II-region Reflektionsnebulosa Mörk nebulosa Molekylmoln Bok-globul Protoplanetarisk skiva H I-region Intergalaktiskt medium Kosmisk bakgrundsstrålning Mörk materia MACHO WIMP Hypotetiska Kosmiska strängar Domänvägg

Se även

• Asteroid
• Astronomi
• Atmosfär
• Flykthastighet
• Himmelssfären