Arosa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arosa
tyskaGemeinde Arosa
Kommun
Centrala Arosa: I förgrunden ett gammalt walserhus, i bakgrunden Poststrasse
Centrala Arosa: I förgrunden ett gammalt walserhus, i bakgrunden Poststrasse
Arosa-coat of arms.png
Heraldiskt vapen
Land  Schweiz
Kanton Wappen Graubünden matt.svg Graubünden
Region Nordbünden
Distrikt Plessur
Krets Schanfigg
Yta 154,79 km²[1]
Folkmängd 3 310 (2012-12-31)[2]
Befolkningstäthet 21,4 invånare/km²
Kommunkod 3921
Officiellt språk tyska
Arosas gränser fr.o.m. 2013
Arosas gränser fr.o.m. 2013
Webbplats: http://www.arosa.ch/sites/home/index_gemeinde.html
Arosas gränser före 2013

Arosa är en kommun i distriktet Plessur i den schweiziska kantonen Graubünden. Den omfattar en stor del av Schanfiggdalen, i vars innersta del samhället Arosa, kommunens huvudort, ligger.

Kommunen fick sin nuvarande omfattning 2013, då Calfreisen, Castiel, Langwies, Lüen, Molinis, Peist och St. Peter-Pagig lades ihop med Arosa, som ditills endast omfattat själva samhället med närmaste omgivning.

"Gamla" Arosa[redigera | redigera wikitext]

Arosa hade före kommunsammanslagningen 2 199 invånare (2012).

Historia[redigera | redigera wikitext]

En av rätoromaner bebodd gård är nämnd 1222. I början av 1300-talet började walsertyskar flytta in från Davos, varvid det rätoromanska språket trängdes undan. Arosa hörde administrativt till Davos ända fram till 1851, då det bildade en egen kommun. Kommunikationerna till Davos var bättre än till Chur, fram till slutet av 1800-talet, då vägnätet i Schanfigg byggdes ut. 1914 öpnnades också järnvägslinjen Arosa-Chur.

Befolkningen i Arosa hade under 1800-talet minskat till drygt 50 personer, och det var den minsta kommunen i hela Schanfigg. Detta förändrades drastiskt när turismen började växa på orten på 1870-talet, och Arosa lanserades som kurort av den tyske läkaren Otto Herwig, som 1888 öppnade ett sanatorium. 1900 hade invånarantalet stigit till 1 070.

Vintersport[redigera | redigera wikitext]

Samhället Arosa är en känd skidort, och turism är den helt dominerande näringskällan. 1938 togs den första skidliften i bruk och 1956 invigdes en linbana till Weisshorn. Pisternas sammanlagda längd uppgår till 60 km och betjänas av 13 liftar, vilket gör platsen till ett medelstort schweiziskt skidområde. Längsta nedfarten mäter 2653 meter.

Religion[redigera | redigera wikitext]

1493 fick Arosa sin första kyrka, och gick över till den reformerta läran 1528. Den stora inflyttningen medförde att katolicismen återigen vann insteg i Arosa, och de byggde en egen kyrka 1936.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Historischer Lexikon der Schweiz

  1. ^ ”Statistique de la superficie 2004/09 : Données communales” (på tyska & franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/02/03/blank/data/gemeindedaten.Document.87942.xls. Läst 23 september 2010. 
  2. ^ Statistik Schweiz