Emu

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Australisk emu)
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se EMU.
Emu
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Emuer i
Emuer i
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Kasuarfåglar
Casuariiformes
Familj Emuer
Dromaiidae
Släkte Dromaius
Art Emu
D. novaehollandiae
Vetenskapligt namn
§ Dromaius novaehollandiae
Auktor Latham, 1790
Utbredning
Emu har påträffats i de svarta områdena.
Emu har påträffats i de svarta områdena.
Synonymer
  • Australisk emu
  • Australiensk emu
Emun lever under stora delar av året i löst sammanhållna flockar.
Emun lever under stora delar av året i löst sammanhållna flockar.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Emu (Dromaius novaehollandiae) är den enda fågelart som finns kvar i familjen emuer. Den är besläktad med strutsfåglarna men placeras i ordningen kasuarfåglar. Den förekommer i Australien och är landets nationalfågel. Emun är en stor, långhalsad, flygoförmögen fågel med en närmast ullig fjäderdräkt och kraftiga ben. Emun är den fjärde största fågeln i världen[2]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Emun är den enda kvarvarande arten inom familjen emuer (Dromaiidae). Familjen placeras idag, tillsammans med kasuarerna i ordningen kasuarfåglar (Casuariiformes).[3] Tidigare placerades dessa båda familjer tillsammans med flera andra stora flygoförmögna fåglar i ordningen strutsfåglar men denna indelning visade sig vara felaktig.[4] Tidigare behandlades även alla emuer som en enda art men genetiska studier kring mitten av 1990-talet visade att de bättre beskrevs som tre arter, D. novaehollandiae, D. ater och D. baudinianus varav de två senare är utdöda.[1]

Olika auktoriteter delar upp emun i olika många underarter. Clements et al. 2014 delar in den i två, varav den ena underarten är utdöd.[3]

  • D. n. novaehollandiae - Australien
  • D. novaehollandiae diemenensis - förekom på Tasmanien och kallas ibland tasmansk emu.

Tasmansk emu förekom i samma typ av biotoper som den australiska, men på Tasmanien. Uppgifter om när underarten dog ut är olika. Vissa hävdar att den dog ut kring 1850-talet, även om rapporter förekom så sent som 1873. Vissa hävdar att man observerade det sista exemplaret år 1908 och att underarten dog ut strax därefter. Clements et al. uppger att den dog ut cirka 1865.[3]

Vissa behandlar även populationen i norra Australien som underarten * woodwardi och populationen i sydvästra Australien som underarten rothschildi.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Emun är en stor fågel där de största individerna kan mäta upp till två meter och den väger mellan 30 och 45 kg. Den påminner till viss del om strutsen men emun är mindre, har kortare hals och en fjäderdräkt som i det närmaste är ullig. Dess kraftiga ben, hals, huvud och näbb är mörkt svartbruna medan fjäderdräkten är beigefärgad.

Emun har små tillbakabildade vingar och är flygoförmögen. Dess fysionomi tillåter den att springa mycket snabbt och den är den enda fågel som har med yttre vadmuskler (gastrocnemius). Den har endast tre framåtriktade tår på varje fot precis som andra springande fågelarter som trappar och vissa fälthöns. Strutsen i sin tur har bara två tår.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Trots att emun är flygoförmögen är den en flyttfågel. De olika regnperioderna får fåglarna att röra sig åt de håll där regnen får de ätliga växterna att blomstra. Under förflyttningen bildar fåglarna löst sammanhängande flockar som kan bestå av uppemot 70 000 djur.

Inför vinterns parningstid lagrar fåglarna upp fett. De stora mörkt blågröna äggen ruvas av hanen i åtta veckors tid, under denna tid varken äter, dricker eller lämnar han någon avföring. Fettet som han lagrat upp ger honom energi att överleva. Det händer att honan stannar kvar hos hanen och försvarar honom men oftast ger hon sig av och letar upp en ny partner.

Kycklingarna föds med en svartvit spräcklig dundräkt och är redo att gå och äta själva strax efter födseln. De följer efter sin pappa i 5-7 månader, om nätterna värmer han ungarna och på dagarna tar han med dem till områden med gott om föda.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Dromaius novaehollandiae Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-02-06.
  2. ^ ”Största fåglarna i världen - Topp 10 Listor”. http://topp10listor.se/topp-10-storsta-faglarna/. Läst 2014-09-03. 
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9. (xls), från: <www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/>, läst 2015-02-06
  4. ^ Hackett, Shannon J. (2008-06-27). ”A Phylogenomic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History”. Science "320" (5884): ss. 1763–1768. doi:10.1126/science.1157704. http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/320/5884/1763. Läst 6 november 2009. .