Bekännelseskrifter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bekännelseskrifter är skriftliga sammanställningar av de bekännelser och symbola som gäller som norm för läran och är auktoriserade från kyrkligt eller teologiskt håll.

De fornkyrkliga trosbekännelserna[redigera | redigera wikitext]

De fornkyrkliga trosbekännelserna (även universalsymbola) är de tre trosbekännelser som inom den Kristna kyrkan utgör de absoluta råmärkena för vad som är kristen tro.

Dessa är:

Lutherska bekännelseskrifter[redigera | redigera wikitext]

Lutherdomens viktigaste skrifter finns samlade i Konkordieboken. Denna antogs dock aldrig i Danmark.

Konkordieboken[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkans grundläggande dokument[redigera | redigera wikitext]

Reformerta bekännelseskrifter[redigera | redigera wikitext]

Reformert dogmatik uttrycks i olika bekännelseskrifter. Några bekännelser delas av flera samfund. Olika samfund använder olika bekännelser, ofta grundat på historiska orsaker. Några av de bekännelser som ofta används är:

Bekännelseskrifter inom svensk frikyrklighet[redigera | redigera wikitext]

Svenska frikyrkor har av tradition inga bekännelseskrifter. Man vill ha Bibeln som auktoritet och låta den troende själv läsa Bibeln utan att binda samvetet vid till exempel den Augsburgska bekännelsen. Man vill också vara öppen för att man kan lära sig nya saker i Bibeln, att man kan se en lära i ett nytt ljus och låta reformationen fortsätta, då vill man inte vara bunden till en detaljerad bekännelse. Ändå finns det några skrifter som ger en viss riktning åt några av de frikyrkliga rörelserna, utan att vara bindande och utan att ha någon auktoritet på Bibelns nivå.

De fornkyrkliga trosbekännelserna[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer i många frikyrkor att man ibland läser de fornkyrkliga trosbekännelserna i gudstjänsten:

Baptism[redigera | redigera wikitext]

Baptister har ofta inte någon trosbekännelse, man har bibeln som auktoritet. Europeiska Baptistfederationen har dock ett utlåtande om identitet som 17 punkter anger dess teologiska identitet. Man beskriver bland annat sin syn på bibeln som auktoritet, troendedopet, frälsaren Jesus Kristus som fullt människa och fullt gud, ansvaret för guds skapelse och kampen mot slaveri, rasism, apartheid och etnisk rensning. Som en ram för punkterna uttrycker de en längtan och förväntan över Jesu återkomst och avsluter med "Amen och Amen. Maranatha, kom, Herre Jesus, kom." [1] I Message from the Centenary Congress från 2005 års kongress beskrivs den teologiska grunden för Baptisternas Världsallians.

Svenska Missionskyrkan[redigera | redigera wikitext]

Svenska Missionskyrkan antog år 2000 skriften Trons grund och innehåll . Man beskriver den som:

"Trons grund och innehåll är en bibelteologisk inledning till Svenska Missionskyrkans konstitution. Den beskriver huvudlinjen i kyrkans gemensamma tro, vilken är en utgångspunkt för den kyrko- och församlingssyn som anges i grundsatserna samt för livet i kyrkan och församlingarna som det återspeglas i ordningar och stadgar." [2]

Evangeliska Frikyrkan[redigera | redigera wikitext]

Evangeliska Frikyrkan beskriver sig i dokumentet Evangeliska frikyrkans tro och självförståelse som:

Flera församlingar i EFK ser Lausannedeklarationen som en viktig beskrivning av dess tro.

Svenska Alliansmissionen[redigera | redigera wikitext]

Svenska Alliansmissionen ger en klassiskt frikyrklig beskrivning av förhållandet till bekännelseskrifter:

"SAM har inga fastställda bekännelseskrifter utan följer principen att varje medlem är fri att med den heliga Andes ledning själv tolka Bibeln. I samfundets handbok för gudstjänstbruk används den Apostoliska trosbekännelsen. Som grund för ekumenisk samverkan i tex. Svenska Evangeliska Alliansen och delägande i tidningen Dagen finns Lausanne-deklarationen." [3]

Sjundedagsadventisterna[redigera | redigera wikitext]

Adventistmedlemmarna har alltid uppmuntrats att studera bibeln själva. Man har ingen fast lära eller formell trosbekännelse, men det finns 28 trospunkter som sammanfattar vad många adventister tror på. [4] Namnet sjundedagsadventister kommer från att rörelsens teologi föreskriver att lördagen är vilodagen, samt att man väntar på Jesu snara återkomst.

Pingströrelsen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Eftersom pingströrelsen består av självständiga församlingar finns inga enhetligt antagna trosbekännelser eller lärosatser. Dock har en homogenitet i lärofrågor vuxit fram under rörelsens historia. I likhet med alla andra kristna kyrkor ställer rörelsens församlingar sig bakom innehållet i de fornkyrkliga trosbekännelserna. Emellertid läses inte dessa regelmässigt som del av gudstjänstfirandet eller undervisningen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Europeiska Baptistfederationen Statement of Identity hämtad 9 juli 2008
  2. ^ Missionskyrkans Trons grund och innehåll hämtad 19 juli 2008
  3. ^ Svenska Alliansmissionsen Startsidan » Om oss » Teologi hämtad 19 Juli 2008
  4. ^ Seventh-day Adventists Believe... A Biblical Exposition of 27 Fundamental Doctrines Potomac Adventist Book Center (May 1988) ISBN 0-8280-0466-8

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]