Bergkvara
| Bergkvara | |
| Tätort | |
 Lindbergska handelshuset i Bergkvara
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kalmar län |
| Kommun | Torsås kommun |
| Församling | Söderåkra församling |
| Koordinater | 56°23′25″N 16°04′46″Ö / 56.39028°N 16.07944°V |
| Area | 152,00 hektar |
| Folkmängd | 940 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,18 inv./hektar |
| Grundad | 1683 (som lydköping under Kalmar och Karlskrona) |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | BERGKVARA |
| Postnummer | 385 XX |
| Riktnummer | 0486 |
| Tätortskod | 2112 |
  Bergkvaras läge i Kalmar län
|
|
- För herrgården och slottsruinen i Växjö kommun, se Bergkvara (gods).
Bergkvara är en tätort i Torsås kommun i Kalmar län. I Bergkvara ingår också Dalskär, en tidigare historisk varvsplats med gästhamn, badplats och camping. Bergkvara har också en lokal fotbollsklubb, BAIF. Fram till första världskriget under bondeseglationen var Bergkvara en av Sveriges 2-3 största hemmahamnar för segelfartyg. Hamnen befraktas med skeppning av bland annat timmer och makadam. Ute i Kalmarsund någon sjömil utanför Bergkvara finns den genom TV numera riksbekanta fyrplatsen Garpen.
Innehåll |
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Bergkvara 1900–2010[2][3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 586 | † | ||
| 1960 | 976 | |||
| 1965 | 923 | |||
| 1970 | 904 | |||
| 1975 | 953 | |||
| 1980 | 1 103 | |||
| 1990 | 1 110 | 152 | ||
| 1995 | 1 093 | 152 | ||
| 2000 | 1 008 | 152 | ||
| 2005 | 974 | 153 | ||
| 2010 | 940 | 152 | ||
† Som köpingsliknande samhälle 1900. |
||||
Historia[redigera]
Bergkvara omnämns första gången 1616 då kung Gustav II Adolf bekräftar de privilegier som sedan gammalt hörde till borgarna i Kalmar. Här ingick bland annat rätten att hålla återkommande marknad vid Bergkvara.
Vid den här tiden saknade platsen bebyggelse. Bergkvara är heller inte en gammal jordeboksenhet. Namnet kan i förleden härledas från ett äldre ord fsv Birk/biork = 'björk' och i efterleden från dialektorder vara = 'sandig strand, grusig utmark'. Namnet bör betraktas som en beskrivning av terrängen vid den aktuella kustramsan och utgör således ett marknamn, inte ett ortnamn. Av äldre kartor att döma har kuststycket ursprungligen varit en del av gårdarna i Skällenäs.
Bergkvara kom att betraktas som lydköping till både Kalmar stad och Karlskrona stad. Den första bebyggelsen i Bergkvara var en mindre byggnad som innehöll handelsbod, bostad och lager för den köpdräng (filialföreståndare) Johan Johansson som Kalmars borgare 1719 utsåg till sin företrädare på orten. Detta som svar på den tvist som under slutet av 1600-talet uppstått mellan städerna Kalmar och Karlskrona om rätten att bedriva handel och bruka hamnen i Bergkvara. Några årtionden senare utsåg Kalmar-borgarna en handelsman att företräda dem i Bergkvara. Det blev en Erik Kastman som blev bofast i Bergkvara mellan 1749-1751. För dennes räkning uppfördes den Kastmanska handelsgården, nu mera Lindbergska gården. Släkten kastman kom att bli tongivande på orten i nära ett sekel och fick stor betydelse för ortens fortsatta utveckling.
Bergkvaras egentliga genombrott kom dock efter handelsfrihetsförordningarnas införande vid mitten av 1800-talet. Handel varvs- och rederinäring kom att dominera och många sökte del i dessa verksamheter. Den så kallade bondeseglationen fick stor betydelse i området. Till ortens ledande gestalter hörde Håkan Sjögren, Håkan Petersson och Lorentz Petersson. 1840 fick också Karlskrona möjlighet att etablera ett handelshus (nuv. 'Alm & Borgs'). Fram till första världskriget räknades Bergkvara som landests näst största hemmahamn för segelfartyg. Den enskilt viktigaste exportvaran anges ha varit så kallad 'props', dvs trästockar som användes som pålar och bjälkar i de engelska kolgruvorna. Efter första världskriget tappade Bergkvara sin roll som betydande hamn, handels- och lastageplats.
1902 drogs järnväg till Bergkvara. Den lades ner på 1960-talet. 7 oktober 1921 inrättades Bergkvara municipalsamhälle i Söderåkra landskommun som omfattade både Bergkvara och Gökalund som då officiellt blev en del av Bergkvara. Municipalsamhället upplöstes 31 december 1955 och sedan 1971 är Bergkvara ett samhälle i Torsås kommun.
Se även[redigera]
Referenser[redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
||||||||||
