Bernhard Lindberg

Från Wikipedia
Version från den 1 maj 2017 kl. 18.30 av Sara4177 (Diskussion | Bidrag) (standardsortering)
Bernhard Lindberg i Göteborgs och Bohus läns porträttgalleri, 1935.

Gustaf Johan Bernhard Lindberg, född 2 februari 1865 i Göteborg, död 16 oktober 1948, var en svensk justitieborgmästare och frimurare.

Lindberg var son till auditör Maur. Lindberg och Selma Hegardt. Han tog hovrättsexamen i Lund 1887 och blev vice häradshövding 1890. Lindberg blev polisnotarie i Göteborg 1897, 2:e rådhuskanslist 1899 och 1:e rådhuskanslist 1902. Lindberg blev auditör vid Göta artilleriregemente 1903. 1904 blev han stadsnotarie i Göteborg och rådman 1906. 1917-1935 var Lindberg borgmästare i Göteborgs stad och krigsdomare 1915-1935.

1923-1948 var Lindberg provinsialmästare i Göta Provinsialloge. Lindberg var engagerad i ett flertal organisationer och var ordförande i Filharmoniska sällskapet 1905-1909, Göteborgs juristklubb 1910-1916, Göteborgs trädgårdsförening 1914, Ränte- och Kapitalförsäkringsanstalten 1915-1943, Filip Holmqvists handelsinstitut 1924, föreningen Sveriges stadsdomare 1927-1935, föreningen Sveriges krigsdomare 1930-1938 samt Nya Elementarläroverket för flickor 1931-1939. Vidare var Lindberg styrelseledamot för Chalmers tekniska högskola från 1926, Eduard Magnus Musikfond 1915-1934, Göteborgs barnhus 1917-1935, Kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen 1917-1935, Pensionsinrättningen i Göteborg 1920 (ordförande 1932), Göteborgs lyriska teater 1920-1926, Sveriges Domareförbund 1935-1937 samt Statens skeppsprovningsanstalt 1940.[1]

Lindberg gifte sig 1893 med Aurora Hagelqvist (född 1869), dotter till fabriksidkaren Elias Em. Hagelqvist och Vilhelmina Delander. De fick åtminstone ett barn, Harry Lindberg, som också var jurist.[2]

Utmärkelser

Källor

Noter