Besoarantilop
| Besoarantilop Status i världen: Nära hotad[1] | |
 En liten flock besoarantiloper | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Familj | Slidhornsdjur Bovidae |
| Underfamilj | Gasellantiloper Antilopinae |
| Släkte | Antilope Pallas, 1766 |
| Art | Besoarantilop A. cervicapra |
| Vetenskapligt namn | |
| § Antilope cervicapra | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Besoarantilop (Antilope cervicapra) är en art i familjen slidhornsdjur i däggdjursordningen partåiga hovdjur. I Sverige kan man beskåda besoarantiloper från Safarilinbanan på Kolmårdens djurpark.[2] Ystad Djurpark.
Kännetecken
Besoarantilopen är en ganska robust byggd antilop, men den är mycket smidig och kan liksom andra antiloper både springa snabbt och hoppa relativt högt. Från och med tre års ålder får hanen en mörk nyans på pälsen på ovansidan av kroppen, över rygg, hals och skuldror samt på benens utsidor. Resten av benen, liksom undersidan av buken, halsen och hakan är ljus och hanen har också en vit fläck runt ögat. Två spiralvridna horn som kan bli upp till 60 centimeter långa kröner huvudet. Honan har en liknande vit fläck runt ögat och liknande ljusa teckningar som hanen, men pälsen på ryggen är inte så mörk utan har en ljusare gulbrun färg och hon har heller inte några horn.
Utbredning
Arten förekommer naturligt främst i Indien, men vilda besoarantiloper finns också i delar av Pakistan och Nepal. Den har införts och hålls för jakt på farmer i Texas, Argentina och södra Australien. I flera länder kan besoarantilopen också beskådas i djurparker.
Status
Besoarantilopen klassas av IUCN som missgynnad. Före 1800-talet fanns det mängder av besoarantilop på norra Indiens slätter, men efter nästan två århundradens jakt upptäckte man i mitten på 1900-talet att bestånden hade minskat drastiskt. 1972 fredades besoarantilopen enligt indisk lagstiftning. Idag är det största hotet mot arten förlust av dess livsmiljöer.
Levnadssätt
Besoarantilopen lever som de flesta antiloper i flockar, som vanligtvis består av mellan femton till tjugo djur. I det vilda förekommer den främst i områden som har karaktären av halvöken. Den äter framförallt gräs, men också blad, knoppar och blommor från olika buskar och en del frukter.
Fortplantning
Besoarantilopens hane markerar under parningstiden ett revir. Honor vandrar mellan olika hanars revir och den hane som kan försvara det bästa reviret med avseende på föda och skydd får också tillfälle att para sig med flest honor. En kalv föds ungefär fem månader senare.
Referenser
- Denna artikel är baserad på en översättning från engelska Wikipedia.
- ^ Antilope cervicapra på IUCN:s rödlista, auktor: Mallon, D.P. 2008, besökt 19 januari 2009.
- ^ Besoarantilop, Kolmårdens djurpark, läst 2012-12-21.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Besoarantilop.
