Bielke

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den danska och norska ätten, se Bielke (Danmark och Norge). För
Ätten Bielkes stamvapen

Bielke, svensk uradlig ätt från Södermanland. Grevlig 1687. Skölden är antingen tre gånger delad (se Bielke af Åkerö) eller belagd med två bjälkar, tinkturerna är av guld och blå.

Dess tidigaste med säkerhet kända medlem är den enbart genom sönernas patronymikon kände Kettil. En text från 1600-talet på Riddarhuset anger med oklart ursprung att Kettils far skulle ha hetat Bengt, men någon sådan person kan inte återfinnas i medeltida källor. Teorier har också framförts att han skulle vara identisk med den småländske frälsemmannen Kettil Pedersson som omtalas 1266 och 1268, men några belägg för detta finns inte.[1][2]

Två söner till Kettil är kända, Nils Kettilsson (Bielke) och Ture Kettilsson (Bielke), den förre var riddare och den senare riksråd och riddare. Från den senare härstammar den på riddarhuset introducerade grenen.

Familjenamnet upptogs först av riksrådet Ture Pedersson Bielke, som dog 1577, varför samtliga släktmedlemmar före honom skrivs med namnet Bielke inom parentes.

Dennes söner Svante och Nils Bielke, blev 1608 friherrar, och från den senares sonson, Nils Bielke (1644-1716), vilken blev greve 1687, härstammar den nu levande grevliga grenen av ätten.

Den adliga obetitlade släktgrenen Bielke af Åkerö, vilken 1625 introducerades på Riddarhuset med nummer 8, utslocknade 1647, den 1569 upphöjda friherrliga grenen sannolikt i början av 1600-talet och den 1608 upphöjda friherrliga grenen 1792. Den grevliga grenen fortlever och är näst Natt och Dag den äldsta levande svenska adelsätten.

Den svenska Bielkeätten har synbart inget påvisbart samband med den skånsk-danska eller norska Bielkeätten.

Kända medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Svensk drottning:

Övriga:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna