Svante Bielke

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Svante Turesson Bielke, född 4 november 1567, död 2 juni 1609, son till riksrådet Ture Pedersson Bielke och greve Svante Stensson Stures dotter Sigrid Sture, var en svensk friherre, riksråd och rikskansler. I motsats till sina kusiner var han anhängare till hertig Karl, som 1599 utnämnde honom till lagman i Smålands lagsaga och ståthållare över Kronobergs län samt 1602 till riksråd och rikskansler. 1608 erhöll han friherrlig värdighet till Kråkerum.

Han var gift med grevinnan Elisabet Leijonhufvud, dotter till Sten Eriksson Leijonhufvud och fick med henne sonen Sten. Svante Bielke avled på Kråkerum och är begravd i Mönsterås kyrka.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Erik Larsson Sparre
Sveriges rikskansler
1602–1609
Efterträdare:
Axel Oxenstierna