Natt och Dag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om adelsätten Natt och Dag. För blomman, se Natt och dag (växt).
Adelsätten Natt och Dags vapensköld.

Natt och Dag är en svensk uradlig, månghövdad ätt från Östergötland, varav den adliga ätten nummer 13, känd från 1280 enligt Riksarkivet, utgör den äldsta nu levande svenska, adliga ätten.

Släktens äldste kände stamfader var riddaren, riksrådet och lagmannen i Värend, Nils Sigridsson (Sigritæson, död tidigast 1299), känd sedan 11 maj 1280. Sitt testamente gjorde han den 16 juli 1299 och förordnade då att han skulle begravas i Askaby kloster bredvid sin maka. Från dennes sonsons sonsons son, riksrådet, riddaren och lagmannen i Närke, Magnus Bengtsson (död mellan 1473 och 1477) härstammar den nu kända ätten. Magnus sonsons sonson introducerades på Riddarhuset år 1625.

Den nu utdöda friherreliga ätten hade nummer 23 i Riddarhuset.[1] En annan friherrlig ätt från släkten, Sture nr 187, är likaså utslocknad.

Namnet anspelar på kontrastskillnaden mellan det blå och det gyllene fältet i vapenskölden. Genealogen Rasmus Ludvigsson var den förste som på 1500-talet kallade ätten Dag och natt. I en uppräkning över släkter hos riddarhuset 1632 kallas den slächten som föhra Natt och Dagh. Det är dock först i början av 1700-talet som medlemmarna själva börjar skriva sig såsom Natt och Dag.[2]

Ätten var länge betydelsefulla vid området Njudung i Småland där ätten residerade på slotten Ekesjö Hovgård, strax utanför nuvarande Sävsjö stad. Natt och Dags betydelse för området återspeglas i Sävsjö kommuns vapen där ättens vapensköld utgör den botten på vilken en bild av Ekesjö slott finns återspeglat.

Gabriel Anrep, en släktforskare på 1800-talet, spekulerade:

Att denna ätt skulle härstamma från Sigtrygg, en rik man, hvilken, enligt Sturlesson, vid år 1030 bodde i Nerike samt herrbergerade öfver vintern Norska Konungen Olof Haralsson den Helige, och att Sigtryggs son Ivar sedan blifvit en förnäm man, kan vara troligt men saknar bevis.

Den 6 september 2012 hade 57 personer i Sverige efternamnet Natt och Dag.[3]

Heraldiskt vapen[redigera | redigera wikitext]

  • Sköld: Delad i guld och blått.
  • Hjälm: Sex påfågelfjädrar mellan två fänikor.

I början av 1500-talet präglades svenska mynt med ätten Natt och Dags vapen,[4] med anledning av att medlemmar av släkten var riksföreståndare.

Medlemmar i urval[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riddarhuset, sök Natt och Dag
  2. ^ Natt och Dag i Svenskt biografiskt lexikon
  3. ^ [1] - namnsökning på SCB:s webbplats.
  4. ^ se Svenska Numismatiska Föreningen, Myntgalleri - Svante Nilsson, riksföreståndare 1504-1512

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska adelns ättartaflor ifrån år 1857, Del II : von Nackreij-Örnskiöld, F.U. Wrangel, Otto Bergström, Norstedt, Stockholm 1900, s. 2f
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Natt och dag, 1913.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]