Natt och Dag

Wikipedia

Natt och Dags hus i Uddevalla.

Denna artikel innehåller inga källhänvisningar.
Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort.

Natt och Dag, är en svensk uradel från Östergötland. Den är den nu levande äldsta adliga släkten i Sverige, känd från år 1280^[1] enligt dokument som återfinns på Riksarkivet. Adliga ätten nr. 13. Släktens äldste kände stamfar var riddaren, riksrådet och lagmannen i Värend, Nils Sigridsson († tidigast 1299), känd sedan 11 maj 1280. Från dennes sonsons sonsons son, riksrådet, riddaren och lagmannen i Närke, Magnus Bengtsson († mellan 1473 och 1477) härstammar den nu kända ätten och dennes sonsons sonson var den som introducerades på Riddarhuset år 1625.

Släktmedlemmarna började använda sig namnet Natt och Dag först på 1700-talet, varför många personer skrivs med släktnamnet inom parentes, alltså (Natt och Dag). Namnet anspelar på kontrastskillnaden mellan det blå och det gyllene fältet i vapenskölden. I början av 1500-talet präglades den svenska kronan med ätten Natt och Dags vapen^[2] med anledning av att medlemmar av släkten var svenska riksföreståndare.

Gabriel Anrep, en släktforskare från 1800-talet, skriver så här:

Att denna ätt skulle härstamma från Sigtrygg, en rik man, hvilken, enligt Sturlesson, vid år 1030 bodde i Nerike samt herrbergerade öfver vintern Norska Konungen Olof Haralsson den Helige, och att Sigtryggs son Ivar sedan blifvit en förnäm man, kan vara troligt men saknar bevis.

Den 31 december 2006 hade 55 personer i Sverige efternamnet Natt och Dag.