Blek taggsvamp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blek taggsvamp
Hydnum repandum JPG1.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Cantharellales
Familj Hydnaceae
Släkte Blektaggsvampar
Hydnum
Art Blek taggsvamp
H. repandum
Vetenskapligt namn
§ Hydnum repandum
Auktor L., Fr., 1821
Synonymer
Hydnum rufescens [1]
Sarcodon abietinus R. Heim 1943[2]
Hydnum washingtonianum Ellis & Everh. 1894[3]
Sarcodon repandus (L.) Quél. 1886[4]
Tyrodon repandus (L.) P. Karst. 1881[5]
Hydnum diffractum Berk. 1847[6]
Dentinum repandum (L.) Gray 1821[7]
Dentinum rufescens (Schaeff.) Gray 1821[7]
Hydnum album Pers. 1818[8]
Hydnum aurantium Raf. 1813[9]
Hypothele repanda (L.) Paulet 1812[10]
Hydnum bicolor Raddi 1807[11]
Hydnum bulbosum Raddi 1807[11]
Hydnum pallidum Raddi 1807[11]
Hydnum medium Pers. 1800[12]
Hydnum clandestinum Batsch 1783[13]
Hydnum rufescens Schaeff. 1774[14]
Hydnum flavidum Schaeff. 1774[15]
Hydnum repandum L. 1753[16]
Fungus erinaceus Vaill. 1723[17]
Hydnum imbricatum [18]


Den mykologiska karaktären hos blek taggsvamp:

Teeth icon.png
hymenium:
taggar

Depressed cap icon.svg
hatt:
nedsänkt mitt

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Choice toxicity icon.png
ätlighet:
delikat



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
vit

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Blek taggsvamp (Hydnum repandum) är en ätlig taggsvamp som växer i lövskog och barrskog. Fruktkroppen uppträder under hösten, från augusti till oktober. Milda år kan den hittas in i november. Ofta uppträder fruktkropparna gruppvis, och svampen kan bilda stora ringar eller växa i rader som inte är räta, ett växtsätt som benämns som att svampen växer i kroklinjer.

Både hatten och foten har en vit till vitgul färg. Hatten är välvd till utbredd och kanten är oregelbundet buktad. I bredd når hatten cirka 5–15 centimeter. Taggarna på hattens undersida har vanligen först en ljusare, mer vitaktig färg än hatten, men kan senare få en färg mer liknande hattens. De är förhållandevis långa, cirka 0,5 centimeter, spetsiga och tätt sittande. Svampens fot har en höjd på 3–6 centimeter och en diameter på omkring 1–3 centimeter. Foten är oftast centralställd, men den kan ibland även vara sidoställd. Svampen har som färsk en ganska skarp smak, men en svag doft.

Som matsvamp har blek taggsvamp ett vitt och fast kött. Den skarpa smaken som ett färskt exemplar har försvinner när svampen tillagas. Tillagad är svampens smak tvärtom ganska neutral och blek taggsvamp används därför ofta i matlagning som blandsvamp tillsammans med andra mer smakrika svampar.

Den bleka taggsvampen är Hälsinglands landskapssvamp.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ sensu auct.; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) . ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  2. ^ R. Heim (1943) , In: Revue Mycol., Paris 8:10
  3. ^ Ellis & Everh. (1894) , In: Proc. Acad. nat. Sci. Philad. 46:323
  4. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):189
  5. ^ P.A. Karsten (1881) , In: Revue mycol., Toulouse 3(9):19
  6. ^ Berk. (1847) , In: J. Bot., Lond. 6:323
  7. ^ [a b] Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:650
  8. ^ Pers. (1818) , In: Traité sur les Champignons Comestibles (Paris):249
  9. ^ Raf. (1813) , In: J. Bot. (Desvaux) 1:237
  10. ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  11. ^ [a b c] Raddi (1807) , In: Mem. Mat. Fis. Soc. Ital. Sci. Modena, Pt. Mem. Fis. 13:353
  12. ^ Pers. (1800) , In: Observ. mycol. (Lipsiae) 2:97
  13. ^ Batsch (1783) , In: Elench. fung. (Halle):113
  14. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:95
  15. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:99
  16. ^ L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1178
  17. ^ Vaill. (1723) , In: Bot. paris. (Paris):58
  18. ^ sensu Bolton [Hist. Fung. Halifax 2: 88 (1788)]; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) . ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]