Brevens bruk
| Brevens bruk | |
| Småort | |
 Rostugn (till vänster) och masugnen i bruksmiljön
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Närke |
| Län | Örebro län |
| Kommun | Örebro kommun |
| Koordinater | 59°0′40″N 15°35′0″Ö / 59.01111°N 15.58333°Ö |
| Area | 72 hektar (2010) |
| Folkmängd | 101 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 1,4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S6015 |
  Brevens bruks läge i Örebro län
| |
| Wikimedia Commons: Brevens bruk | |
Brevens bruk eller Breven är en småort med ett före detta järnbruk i södra delen av Askers socken i Örebro kommun, nära Kilsmo i sydöstra Närke. Där finns en bevarad bruksmiljö med herrgård från 1700-talet, brukskyrka och ett bruksmuseum.[2]
Järnhanteringen vid Brevens bruk är nu nedlagd sedan 1980-talets mitt men bruksmiljön består och är till stora delar orörd.
Historia
Brevens bruk grundades 1676. Ortens historik är dock betydligt äldre. Breven omtalas första gången 1317 då det skrevs "Bredhæhueen" och donerades till Riseberga kloster. Efter Västerås recess drogs godset in till Kronan. Under 1500-talet delades bruksorten i övre och nedre Breven. Ståthållaren Broder Andersson Rålamb, som var ägare till Bystad, inköpte Lilla Breven 1634 och fortsatte den då befintliga kvarndriften i Brevensån som fanns i Nedre Breven. År 1676 grundades bruket av sonen Claes Brorsson Rålamb och orten fick ett privilegiebrev för en stångjärnshammare. Senare anlades även en kniphammare. När Claes Rålambs son Gustaf Rålamb även inköpt övre eller Stora Breven 1711 och senare även Biskopskvarn några kilometer österut, kontrollerade bruket alla Brevensåns strömmar. År 1718 fick Gustaf Rålamb privilegium för ytterligare en kniphammare, och 1733 även för en masugn.[3]
År 1774 såldes bruket med Bystad till den sörmländske jorddrotten David Henrik Hildebrand på Ericsberg, vilken gjorde godset till fideikommiss inom släkten. Hans son testamenterade bruket till svärsonen Johan August Anckarsvärd och därefter kom det i dennes svärson Johan August Gripenstedts ägo. Brukets utveckling fortsatte och 1823 ersattes den gamla multimmershyttan av en modern med rostugn. Från 1822 började man även experimentera med kolning i ugn i stället för milning. År 1833 färdigställdes även en stålugn. Sedan rostugnen färdigställts 1823 fick man fram mer järn än vad smedjorna behövde, och därmed började man framställa gjutjärnsprodukter av överskottet, något som under andra hälften av 1800-talet kom att bli brukets specialitet.[3]
I rostugnen höjdes malmens kvalitet innan själva smältningen skedde i masugnen. Rostugnen – den tredje i ordningen och senast ombyggd 1905 – är till skillnad från masugnen väl bevarad och omhuldas av sällskapet Rostugnens Vänner sedan 2008.
Järnmalm värd att bryta fanns inte i närheten utan togs från övriga Bergslagen men också från Utö i Stockholms skärgård.
Under 1800-talet moderniserades verksamheten och nya produktionsdelar tillkom, till exempel en ny masugn och en smedja för klensmide, samt ett gjuteri. Just gjutgodset från bruket blev välkänt för sin goda kvalitet. Djurgårdsbron i Stockholm är exempelvis byggd med gjutgods från Brevens Bruk. Även närbelägna gjutjärnsgrinden Blå porten göts på Brevens Bruk och uppsattes den 23 november 1848. Produktionen var mycket varierande, det tillverkades till exempel vattenturbiner men också trädgårdsurnor och kaffekvarnar.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Brevens bruk 1960–2010[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 358 | |||
| 1965 | 352 | |||
| 1970 | 345 | |||
| 1975 | 289 | |||
| 1980 | 290 | 76 | ||
| 1990 | 216 | 76 | ||
| 1995 | 200 | 76 | ||
| 2000 | 195 | 79# | ||
| 2005 | 121 | 79# | ||
| 2010 | 101 | 72# | ||
Anm.: Namnändring 1965 från Breven till Brevens bruk. Upphörde som tätort 2000.
# Som småort. | ||||
Samhället
Brevensån rinner genom orten där kyrkan, uppförd i klassicistisk stil 1842, ligger vid östra infarten. Rostugnens karaktäristiska höga silhuett utgör ett naturligt centrum i Brevens bruk.
Evenemang
På midsommarafton reses den speciella midsommarstången med sju kransar.
Noter
- ^ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013.
- ^ Värt att se i Sverige, Bonniers 1978. ISBN 91-0-042698-9
- ^ [a b] Bergsmän och brukspatroner, Alf Nordström
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.
Vidare läsning
- Birath, Bror Erland (1906). Ur Bysta och Brefvens historia : anteckningar. Örebro: Örebro Dagblad. Libris 1612100
- Brefvens bruk (1878-1883). [Priskuranter]. Brefven. Libris 17850678. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:vardagstryck-8409786
- Brevens bruk : bruksliv i järnets tecken. Kilsmo: Brevens bruks hembygdsfören. 2000. Libris 3212647
- Eckerbom, Nils-Peter (1976). Bystad och Brevens bruk : en skrift. [Odensbacken]: [Brevens bruk]. Libris 253654
- Fyra systrar berättar : minnen från Regna och Brevens bruk. Högsjö: Janne Ståhl text. 2006. Libris 10317270. ISBN 978-91-631-8582-3
- Lundgren, Yngve (1910). Kort historik öfver Brefvens bruk samt om tackjärnstillverkningen vid "lilla Brefvens" masugn år 1816-1817. Örebro: Örebro dagblad. Libris 10407207
- Lundh, Brittmarie (1976). ”Brevens bruks arkiv 1766-1920”. Arkiv, samhälle och forskning 1976,: sid. 73-82. 0349-0505. ISSN 0349-0505. Libris 9726021
