Rhododendronfink

	Rhododendronfink; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Finkar; Fringillidae
Släkte	Callacanthis
Art	Rhododendronfink; C. burtoni
Vetenskapligt namn
	§ Callacanthis burtoni
Auktor	(Gould, 1838)

Rhododendronfink^[2] (Callacanthis burtoni) är en asiatisk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.^[3] Fågeln förekommer i bergsskogar i Himalaya. Den tros inte vara hotad och IUCN kategoriserar beståndet därför som livskraftigt.

Utseende

Rhododendronfinken är en stor (17–18 cm) fink, med kraftig, konformad näbb, djupt kluven stjärt och distinkt ansiktsteckning. Hanen har scharlakansrött på panna, tygel och en fläck bakom ögat, medan huvudet i övrigt är svart. Den är vidare brun på mantel och rygg, brunrosa undertill. Vingarna är svarta med vita spetsar. Honan är orangegul på huvudet där hanen är scharlakansröd och är generellt mer dämpad i färgerna.^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Rhododendonfinken förekommer i Himalaya (Kashmir till Nepal och Sikkim).^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Fågeln placeras som enda art i släktet Callacanthis och är närmast släkt med epålettfinken (Pyrrhoplectes epauletta) och karmosinfinken (Agraphospiza rubescens).^[6]^[7]

Levnadssätt

Rhododendronfinken häckar i bergsbelägen barr- och rhododendronskog på mellan 2270 och 3300 meters höjd. Den lever mestadels av skott, knoppar och frön från träd, huvudsakligen gran och Cedrus deodara, men även bark från rhododendron och olvonbär. Fågeln häckar från mitten av maj till augusti i rätt små revir där par kan häcka inom 150 meter från varandra.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig till fåtalig.^[8]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar brittiska naturforskaren Edward Burton (1790-1867).^[9]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2018 Callacanthis burtoni . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b] Clement, P. (2018). Spectacled Finch (Callacanthis burtoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61377 16 december 2018).
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.
^ Tietze, D.T., M. Päckert, J. MArtens, H. Lehmann, and Y.-H. Sun (2013), Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus), Zool. J. Linn. Soc. 169, 215-234.
^ Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör rhododendronfink.
Bilder & media
Wikispecies har information om Callacanthis burtoni.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2018 Callacanthis burtoni . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[hbw-4] [a b] Clement, P. (2018). Spectacled Finch (Callacanthis burtoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61377 16 december 2018).

[Indian-5] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[Zuccon-6] Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.

[Tietze-7] Tietze, D.T., M. Päckert, J. MArtens, H. Lehmann, and Y.-H. Sun (2013), Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus), Zool. J. Linn. Soc. 169, 215-234.

[8] Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.

[9] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]