Claes Rålamb (riksråd)

Från Wikipedia
Claes Rålamb.
Turkisk kvinna. Från den rålambska dräktboken.

Claes Rålamb, född 8 maj 1622 i Stockholm, död där 14 mars 1698, var en svensk friherre och ämbetsman. Han är gravsatt i Klara kyrka. Åke Rålamb (1651–1718) var son till Claes Rålamb.

Biografi

Tidiga år

Claes Rålamb föddes i Stockholm som son till generalguvernören i Finland Bror Andersson Rålamb och Anna Claesdotter Tott. Han studerade i Leiden, Saumur och Paris. År 1674 blev han friherre och var åren 1673–1678 överståthållare i Stockholm. Rålamb var en av stormaktstidens mäktigaste kulturpersonligheter.[1] Han anförtroddes olika diplomatiska uppdrag, bland annat vid fredsförhandlingarna i Brömsebro år 1645.

Tiden i Konstantiopel

År 1657 sändes han av Karl X Gustav på ett uppdrag till Konstantinopel. Syftet var att förmå sultanen att vidta ett antal åtgärder som låg i svenskt intresse i samband med det pågående kriget i Polen. Rålamb hade dock inget att erbjuda i utbyte och uppdraget misslyckades därför. Rålamb kom att tillbringa närmare ett år i Konstantinopel och hemförde en dräktbok och förlagor till stora målningar av en av sultanens processioner, som nu hänger på Nordiska museet[2].

Senare år

Vid riksdagen 1655 framträdde Rålamb, som ännu inte blivit friherre, som talesman för lågadeln och försvarade deras rättigheter gentemot den titulerade adeln i rangordningsfrågan. Frågan gällde om rangordningen skulle gå efter förtjänst och ämbete eller efter börd. Det senare, som gällde vid tiden, innebar att grevar och friherrar alltid hade högre offentlig rang än den otitulerade adeln, även om en otitulerad adelsman hade högre tjänst.[3] Han rönte dock inga framgångar utan fick träda tillbaka som överståthållare och lämnade så småningom helt politiken.

Ägande

Han ägde bland annat Bysta i Askers socken (Örebro län) och Brogård i Bro samt Länna i Almunge. Han förlorade all sin egendom till följd av reduktionen och enväldets räfsepolitik. Det storslagna Rålambska biblioteket skänktes av Karl XI till Uppsala universitet. Mindre känt är att han byggde ett stenhus på sin tomt vid Karduansmakargatan i Stockholm på 1660-talet. Det var planerat som ett italienskt palats med en kolonnomgärdad gård enligt en ritning i Granhammarssamlingen i Nordiska museet, tillskrivet Jean de la Vallée. Det kom att byggas i förminskat skick och dess pilasterindelade fasad finns att beskåda än i dag.

Uppdrag

Bibliografi

  • Observationes juris practicæ. Thet är, åthskillige påminnelser vthi rättegångs saker; grundade vthi Guds ordh, Sweriges lagh och recesser: förklarade af then andelige och fremmande werldzligh lagh: medh förnähme lärde mäns skriffter och öfwereens stämmande stadfästade: tienlige så wäl kärandom som swarandom til rättelse och vnderwijsning, sammandragne för een rum tijdh sedan aff nu warande kongl. mayst. högtbetrodde man, rådh och öfwer-ståthållare i Stockholm, then högwälborne herre herr Clas Rålamb, herre til Länna och Nystadh, etc.. Vplagde i Stockholm medh h.s kongl. mayst. bekostnadh och privilegio, hoos Niclas Wankijf, kongl. booktryckiare.. 1674. Libris 2519568 
  • Kort beskriffning om thet som wid then Constantinopolitaniske resan är föreluppit. Stockholm. 1679. Libris 2519570 
  • Observationes juris practicæ. Thet är, åthskillige påminnelser vthi rättegångs saker, grundade vthi Gudz ord, Sweriges lagh och recesser: förklarade aff then andelige och fremmande werldzlige lagh: med förnähme lärde mäns skriffter och öfwereens stämmande stadfästade: tienlige så wäl kärandom som swarandom. Til rättelse och vnderwiszning, samandragne för en rum tijd sedan aff nu warande hans kongl. mayst. högtbetrodde man, rådh och præsident vthi kongl. Giöta Hoffrätt i Jönkiöping, then högwälborne herre, herr Clas Rålamb, frijherre til Nystad, herre i Länna, Broo, Biörkwijk, Beatelund och Traan-nås. Med H. K. M. privilegio andra gången vplagde, och i några måål förökade. Hwar hoos ock nu högtbemälte herres beskriffning om thesz constantinopolitaniske resa och legation til Portram Ottomannicam bijfogade är.. Stockholm, tryckt aff Henrich Keyser, kongl. booktr. åhr 1679.. 1679. Libris 2519569 
  • Diarium under resa till Konstantinopel 1657–1658. Historiska handlingar, 0347-9579. Stockholm: genom Christian Callmer. 1963. Libris 383262 

Se även

Referenser

  1. ^ Högberg 1981, s. 263.
  2. ^ Nordiska museet
  3. ^ sid. 126 i Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien, Konung Karl XI:s förmyndare. Afd. 2

Källor

Vidare läsning

  • Bäärnhielm, Göran (2006). The Rålamb collections in the National Library and the National Archives. The sultan's procession : the Swedish embassy to sultan Mehmed IV in 1657–1658 and the Rålamb paintings. sid. 279–305. Libris 10263251. ISBN 91-86884-18-2 
  • Ellehag, Claes (2013). ”Clas Rålamb som byggherre : tankar om några bevarade arkitekturritningar från 1600-talet”. Konsthistorisk tidskrift 2013(82):1: sid. 36–51. ISSN 0023-3609.  Libris 14079394
  • Jarring, Gunnar (1986). ”Claes Brorsson Rålamb : 1600-talsresenär, diplomat och kulturpersonlighet”. Meddelanden / Svenska forskningsinstitutet i Istanbul 1986(11): sid. 29–44. ISSN 0347-8068.  Libris 10264410
  • Kármán, Gábor (2008). ”Främlingskapets grader : Claes Rålambs resa till Osmanska riket 1657–1658”. Karolinska förbundets årsbok 2008: sid. 40–107. ISSN 0348-9833.  Libris 11304696
  • Larsson, Göran (1999). ”En svensk 1600-talsbeskrivning från den Stora Porten i öster.”. Folkets historia (Stockholm: Riksföreningen för folkets historia) 1999(27:2): sid. 2–12. ISSN 0349-6279.  Libris 3138002
  • Alay-i hümayun : İsveç elçisi Rålamb'ın İstanbul ziyareti ve resimleri. İstanbul: Kitap Yayinevi. 2006. Libris 11230477. ISBN 975-6051-45-0 
  • Westerberg, Sten (2012). Clas Rålamb : maktspelare i storhetstidens Sverige. Stockholm: Atlantis. Libris 13362478. ISBN 978-91-7353-594-6 
  • Ådahl, Karin (2002). ”Claes Rålambs turkiska målningar”. Sverige och den islamiska världen (2002): sid. 106–110.  Libris 9468525

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Claes_Rålamb_(riksråd)&oldid=42230177”