Jean de la Vallée

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jean de la Vallée
Född 1624
Frankrike
Död 9 mars 1696 (71–72 år)
Stockholm
Begravningsplats Katarina kyrka
Nationalitet Fransk-svensk
Yrke/uppdrag Arkitekt
Hemort Stockholm
Maka Anna Maria Böös
Barn Christoffer de la Vallée
Föräldrar Simon de la Vallée
Pauline de Coulas
Jean de la Vallées gravvård i Katarina kyrka.

Jean de la Vallée, född 1624 i Frankrike, död 9 mars 1696 i Stockholm, var en fransk-svensk arkitekt; kunglig arkitekt från 1651. Son till Pauline de Coulas och Simon de la Vallée. Gift 1654 med Anna Maria Böös. Adlad 1692 men löste aldrig ut sitt adelsbrev enl. riddarhusgenealog Per Nordenwall. Sonen Christoffer Johan adlad för faderns förtjänster 1695.

Fadern Simon de la Vallée dödades i en duell 1642, mitt under planeringen av Riddarhuset. Sonen Jean fick ta över efter att flera andra arkitekter varit involverade. De la Vallée utnämndes därefter till riksarkitekt. Kungl. arkitekt mellan 1651 och 1680. De la Vallée var den förste svenske konstnär som fick statligt bekostad utbildning i konstcentra som Paris och Rom. Hans främsta verk är ombyggnadsprojektet för Stockholms slott i romersk klassicism, en föregångare till Nicodemus Tessin d.y.:s slott och projekterade slottsomgivningar.

de la Vallées karriär tog under 1660-talet en annan vändning då han kallades att bygga upp Kommerskollegium och då han 1671 valdes till borgmästare i ämbets- och byggningskollegium. Ända till slutet av sin levnad levererade han stadsplaneförslag och ritningar till privata byggnader. Han utbildade flera skickliga arkitekter ingenjörer med svärsonen Mathias Spieler i spetsen. En av de la Vallées underarkitekter var landsmannen Johan Mel som fortsatte som fortifikationsarkitekt i provinserna. I en handling i Kammararkivet från 1686 skriver de la Vallee att han och hans elever skapat många estetiskt tilltalande byggnader i rikets städer såväl som på landet. Dessa skulle visa hur väl arkitekten använt statsmedlen för vilka han var redovisningsskyldig under Karl XI:s reduktion.

Den mest kända byggnaden av de la Vallée är Riddarhuset, vars fasader dock utformades av Justus Vingboons och kompletterades med de stora rundfönster som anses som ett signum för Jean de la Vallée. Det är främst det vackra, karnissvängda koppartaket som bildat skola men även fasadindelningen med stora pilastrar mot synligt murtegel. Det tvådelade taket blev snart stilideal på alla förnäma hus från timrade herrgårdar till stadspalats i sten, en taktyp som var vanlig till 1700-talets mitt. De la Vallées namn är också förknippat med de första centralkyrkorna i Stockholm av italiensk-holländsk typ som Katarina och Hedvig Eleonora kyrkor. Som privatarkitekt stod de la Vallée särskilt nära den holländska republikens klassiska arkitektur där fasaderna indelas av kolossalpilastrar, trefönstergrupp i mittpartiet (Karlberg, Venngarn, Mariedal, van der Nootska palatset) gavelkrön häröver samt högt valmat tak, i Sverige senare utvecklat till säteritak med två fall.

Ritningar av Jean de la Vallée finns i Nationalmuseum, Stadsarkivet och Riddarhusarkivet samt studieteckningar av ännu ej utförda herrgårdar i Granhammarssamlingen, Nordiska museets arkiv. Dessa har i forskningen ofta ihopblandats med ritningar av Tessin d.ä. Ett problem är att få fasadritningar i större skala har bevarats av de la Vallée. Däremot finns flera små kopior som av Katarina kyrka, Näsby med flera. Det är endast i Riddarhusritningarna vi kan beundra arkitektens drivna ritstil, särskilt i presentationsritningen från 1666, men även i den närmast kompletta serien av arbetsritningar i stort format Riddarhusarkivet. Jean de la Vallée var också en skicklig trädgårdsarkitekt med en egenartad blandning av franskt och italienskt. Fortfarande "nyupptäcks" dennes verk, exempelvis Rydboholms barockpark av vilken endast en stor damm och några terrasser finns kvar, till vilken ritningsförslagen påträffades i Skoklosters ritningssamling 2002 och perifera avläggare som den för ätten Svab vid dess bergsmansgård i Dalarna. En av de la Vallées många döttrar var gift Svab. Bland arkitektens stadsplaner skall i första hand nämnas Carl Gustafs stad, Eskilstuna samt flera outförda förslag till Slussenområdet i Stockholm 1680, hantverksstad vid Danviken samt förslag till Nya Lidköping för greve Magnus Gabriel De la Gardie för vilken de la Vallée utförde många arbeten.


Byggnadsverk i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.hemnet.se/beskrivning/927181

Ellehag, Claes. Jean de la Vallée. Kunglig arkitekt. Bokförlaget Signum, Lund 2003