Clostridioides difficile
| Clostridioides difficile | |
 Kolonier av C. difficile efter 48 timmar på en agarplatta med blod. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Bakterier |
| Division | Firmicutes |
| Klass | Clostridia |
| Ordning | Clostridiales |
| Familj | Peptostreptococcaceae |
| Släkte | Clostridioides |
| Art | C. difficile |
| Vetenskapligt namn | |
| § Clostridioides difficile | |
| Auktor | Lawson and Rainey, 2016 |
| Synonymer | |
| Clostridium difficile (Hall & O'Toole, 1935) | |
Clostridioides difficile (synonym Clostridium difficile) är en grampositiv stavbakterie som kan bilda sporer. Den finns hos vissa personer i tarmens normalflora, och vid behandling med vissa sorters antibiotika finns en risk för överväxt av bakterien som då orsakar diarré. Infektion av bakterien kan i lindriga fall behandlas genom att avsluta antibiotikabehandlingen, och i svårare fall kan annan sorts antibiotika krävas.
Taxonomi[redigera | redigera wikitext]
Bakterien bytte år 2016 namn från Clostridium difficile till Clostridioides difficile genom att den flyttades från släktet Clostridium till Clostridioides.[1]
Bakteriologi[redigera | redigera wikitext]
Clostridioides difficile är en grampositiv, stavformad, sporbildande, toxinproducerande, anaerob bakterie.[1] Bakterien är vanligt förekommande i naturen och i mag- och tarmkanalen hos djur och människor.[1] Hos omkring fem procent av vuxna människor huserar C. difficile-bakterien naturligt i tarmarna.[1] Bakteriens sporer är resistenta mot värme, syra och antibiotika, samt skadas inte av alkoholbaserade hygienmedel såsom handsprit och desinfektionsmedel.[1] Sporerna kan överleva i flera månader.[1][2]
Infektion[redigera | redigera wikitext]
C. difficile är den främsta orsaken till antibiotikarelaterad diarré. Infektion av C. difficile kan leda till pseudomembranös kolit, en allvarlig tjocktarmsinflammation.
Symptom[redigera | redigera wikitext]
Symptomen kan variera från asymptomatisk bärare till lindrig diarré till i sällsynta fall hög feber och blodig diarré.[1][3]
Patofysiologi[redigera | redigera wikitext]
Det vanligaste sättet att drabbas av en C. difficile-infektion är att en person som naturligt har bakterien i kroppen behandlas med antibiotika.[2] Den normala tarmfloran rubbas vilket ger en tillväxt av C. difficile som producerar skadliga toxiner.[2]
Ett annat sätt att bli infekterad med C. difficile är att smittas genom att sporer utifrån kroppen når mag- och tarmkanalen.[2] C. difficile smittar fekal-oralt mellan människor.[2] Sporer av C. difficile kan passera ganska ostört genom magsäcken eftersom de är resistenta mot syra.[1] Bakterien växer till sig från sporform vid exponering av gallsyror.[1]
Riskfaktorer[redigera | redigera wikitext]
De främsta riskfaktorerna för att få C. difficile-infektion är antibiotikaanvändning, ålder över 65 år, och sjukhusvistelse.[1]
Bredspektrumpenicilliner och -cefalosporiner, klindamycin och fluorokinoloner är de antibiotika som har störst risk att orsaka infektion av C. difficile.[1]
Bakteriens sporer kan överleva flera månader i miljöer där man vill undvika den, exempelvis på sjukhus.[1] Den viktigaste smittvägen är via vårdpersonalens händer.[2] Eftersom användning av handsprit och desinfektionsmedel inte påverkar bakteriesporerna krävs handtvätt med tvål och vatten för att mekaniskt avlägsna eventuella sporer.[1][2]
Behandling[redigera | redigera wikitext]
I lindriga fall av infektion av C. difficile kan det räcka med att avsluta antibiotikabehandlingen.[3] I svårare fall kan annan sorts antibiotika krävas.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Czepiel, Jacek; Dróżdż, Mirosław; Pituch, Hanna; Kuijper, Ed J.; Perucki, William; Mielimonka, Aleksandra (2019). ”Clostridium difficile infection: review”. European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases 38 (7): sid. 1211–1221. doi:. ISSN 0934-9723. PMID 30945014. PMC: 6570665. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6570665/. Läst 6 augusti 2019.
- ^ [a b c d e f g] ”Clostridioides difficile-infektion”. Folkhälsomyndigheten. 13 juni 2017. http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/c/clostridium-difficile-infektion/. Läst 6 augusti 2019.
- ^ [a b c] ”Sjukdomsinformation om Clostridioides difficile-infektion (tidigare Clostridium difficile)”. Folkhälsomyndigheten. 26 mars 2019. Arkiverad från originalet den 27 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190727223810/https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/clostridium-difficileinfektion/. Läst 6 augusti 2019.