Clostridium difficile

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Clostridium difficile
Kolonier av C. difficile efter 48 timmar på en agarplatta med blod.
Kolonier av C. difficile efter 48 timmar på en agarplatta med blod.
Systematik
Domän Bakterier
Division Firmicutes
Klass Clostridia
Ordning Clostridiales
Familj Clostridiaceae
Släkte Clostridium
Art C. difficile
Vetenskapligt namn
§ Clostridium difficile
Auktor Hall & O'Toole, 1935

Clostridium difficile är en grampositiv stavbakterie som kan bilda sporer. Den finns ofta i tarmens normalflora, men vid antibiotikabehandling av framför allt cefalosporiner och klindamycin finns stor risk för överväxt av bakterien som då orsakar svåra diarréer. Den behandlas med antibiotika, i första hand metronidazol.

C. difficile-bakterien är den främsta orsaken till antibiotikarelaterad diarré, och kan leda till pseudomembranous colitis, en allvarlig tjocktarmsinflammation. Denne uppstår ofta genom att den normala tarmfloran slås ut av antibiotika.

Hos en liten andel av fullvuxna människor huserar C. difficile-bakterien naturligt i tarmarna. Hos andra kommer bakterien in i tarmsystemet på andra vis, exempelvis vid längre sjukhusvisiter eller när man håller på med omvårdnad av sjuka människor i hemmet. Om tarmkanalerna överbelastas med C. difficile-bakterier kan patienten bli rejält sjuk, eftersom bakterien orsakar uppsvälldhet och diarré.

I januari 2014 rapporterades det att två personer avlidit på Växjö lasarett sedan de smittats av Clostridium difficile typ 027 som är en av bakteriens 600 varianter och en av de mer aggressiva. Andra har insjuknat men tillfrisknat efter behandling med antibiotika.[1]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Vanliga symptom som kan peka på en C. difficile-infektion är kraftig diarré, kolit, feber och ovanligt illaluktande avföring.

Bakteriologi[redigera | redigera wikitext]

Bakterier från släktet clostridium är väldigt vanligt förekommande i naturen, framför allt i jord. När man tar en närmre titt på clostridiumbakterien ser man att det är en lång cell och formen brukar ofta liknas vid trumpinnar. Clostridium difficile är en grampositiv bakterie. Den optimala tillväxtmiljön för C. difficile är på blodagar, i människans kroppstemperatur och i frånvaro av syre.

C. difficile är en bakterie som är svår att handskas med då den varken dör av vanlig handsprit eller desinfektionsmedel man använder för att regelbundet tvätta av ytor. Detta gör att bakteriesporer kan överleva länge i miljöer där man absolut vill undvika den, exempelvis på sjukhus.

När C. difficile-bakterien lyckats komma in i människan kan den passera ganska ostört genom magen eftersom den är resistent mot syra. Bakterien förökar sig i overksamma celler och vid exponering av gallsyror.

Galleri[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kan vara slump att den spridit sig”. Svenska Dagbladet. 9 januari 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kan-vara-slump-att-den-spridit-sig_8879414.svd. Läst 9 januari 2014.