Dvärgrördrom
Från Wikipedia
| Dvärgrördrom | |
Dvärgrördrom, juvenil
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
| Familj | Hägrar Ardeidae |
| Släkte | Ixobrychus |
| Art | Dvärgrördrom I. minutus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ixobrychus minutus | |
| Auktor | Linné, 1766 |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Dvärgrördrom (Ixobrychus minutus) är en fågel i familjen hägrar.
Innehåll |
Utbredning och biotop [redigera]
Dvärgrördrommen häckar huvudsakligen i Afrika, Central- och Sydeuropa, västra och södra Asien samt i Australasien. Den finns även i de tempererade delarna av Europa och Asien som flyttfågel, men är sällsynt i de nordligare delarna av dessa världsdelar. Den lever i säv, vass och buskage nära vatten.
Förekomst i Sverige [redigera]
Enstaka fynd av arten har gjorts i Sverige. Det första fyndet av dvärgrördrommen i Sverige gjordes runt 1815 i Västerås [1].
Utseende och läte [redigera]
Dvärgrördrommen är med sin längd på 27-36 cm, 40-58 cm i vingspann och en vikt på 60-150 g en av de minsta hägrarna. Lätet är ett taktfast «grook» eller «kekk-ek». *Exempel på lätet (mp3).
Källor [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Dvärgrördrom
- Wiktionary har ett uppslag om dvärgrördrom.