Elementens förekomst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Elementens förekomst eller grundämnenas förekomst i universum är av intresse inom astrokemin. I samband med stjärnbildning och populationer talar man om metallicitet.

Det finns en regel för att underlätta en grov uppskattning av förekomsten: Harkins regel säger att ett element med jämnt atomnummer är vanligare än sina närmaste grannar med udda atomnummer. Det enda större undantaget är väte, som med atomnumret 1 betraktas som det vanligaste grundämnet.

Elementens förekomst i universum[redigera | redigera wikitext]

Spektrallinjerna för väte, universums vanligaste grundämne.

Spektroskopisk uppskattning av de tio vanligaste ämnenas förekomst i vår egen galax[1]

Element Atomer per miljon
Väte 739 000
Helium 240 000
Syre 10 700
Kol 4 600
Neon 1 340
Järn 1 090
Kväve 970
Kisel 650
Magnesium 580
Svavel 440

Jordklotets sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Jorden är indelad i fyra olika skikt som alla har skilda egenskaper. Dessa är:

0–40 km - Jordskorpan
40-2 890 km - Manteln
2 890-5 150 km - Yttre kärna
5 150-6 378 km - Inre kärna

Jordskorpan är inte alltid 40 km tjock utan varierar mycket i tjocklek, den är till exempel tunnare under oceanerna och tjockare under bergen. Jordskorpan består mest av kvarts (kiseldioxid) och yttre silikat som till exempel fältspat. Tillsammans med den inre kärnan är jordskorpan de två fasta skikten, medan den yttre kärnan och manteln är flytande. Kärnan består troligtvis till största delen av järn. Temperaturen i jordens centrum kan vara upp till 7 500 K, vilket är varmare än Solens yta.

Grundämnenas förekomst på jorden i procent:

34,6% - Järn
29,5% - Syre
15,2% - Kisel
12,7% - Magnesium
2,4% - Nickel
1,9% - Svavel
0,05% - Titan

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Croswell, Ken (1996). Alchemy of the Heavens. Anchor. ISBN 0-385-47214-5. http://kencroswell.com/alchemy.html