Elsa Laula Renberg
| Elsa Laula | |
 Elsa Laula Renberg (1916) | |
| Född | 29 november 1877 Nära Storseleby, Sverige |
|---|---|
| Död | 22 juli 1931 (53 år) Brønnøy, Norge |
| Dödsorsak | Tuberkulos |
| Begravningsplats | Dolstad kyrka |
| Känd för | Feminist Samisk aktivist |
| Make | Tomas Pedersen Toven Renberg |
| Föräldrar | Lars Tomasson Laula Kristina Josefina Larsdotter |
Elsa Laula Renberg, vanligen Elsa Laula, född den 29 november 1877 nära Storseleby, Sverige, död den 22 juli 1931 i Brønnøy, Norge, var en samisk feminist, socialist och aktivist.
Elsa Laulas far, Lars Tomasson Laula (1846-1899), var renägare från Ljusfjäll i Västerbotten och modern, Kristina Josefina Larsdotter (1847-1912), var också svensk medborgare. Elsa Renberg växte upp i Såafoe vid Matsdal, Dikanäs i Vilhelmina socken i södra Lappland. Fadern står fram till sin död oftast förtecknad på Gardfjälls skatteland.
Laula utbildade sig till barnmorska i Stockholm 1904–1905.[2] Hon gifte sig år 1908 med Tomas Petersen Toven, och makarna antog efternamnet Renberg. De bosatte sig söder om Mosjøen i Norge.
Liv och organisationssträvanden
Elsa Laulas far och bror drunknade under mystiska omständigheter innan en marktvist mellan dem och svenska nybyggare skulle upp i domstol. Drunkningsolyckan utreddes aldrig och Elsa Laulas mor Kristina deltog i en samisk delegation som uppvaktade kung Oscar II och lyckades få ett kungabrev som gav henne markrätten. Drottning Sofia såg till att Elsa Laula fick ett studiestipendium i Stockholm. Där blev hon bekant med feminister och rösträttsaktivister och blev en stridbar agitator för samernas rättigheter.[3]
1904 grundade hon vid 27 års ålder det första kända sameförbundet i världen - Lapska Centralförbundet. Hon blev dess första ordförande. Samma år gav hon ut sin kampskrift Inför lif eller död? Sanningsord i de lapska förhållandendena.[4] Lapska centralförbundet kom att tyna bort på grund av avsaknad av medel. 1918 avhölls i Östersund det första samiska landsmötet i Sverige. Då återbildades Lapparnas Centralförbund.
Redan året innan hade Laula varit en av drivkrafterna bakom det allra första samiska gemensamma landsmötet i Trondheim. Detta öppnades tisdagen den 6 februari 1917, vilket datum kom att utgöra grund för samernas nationaldag, som numera firas årligen detta datum. Firandet stadfästes i beslut på Nordiska samekonferensen i Helsingfors 1992.[5]
Tillsammans med maken var Laula drivkraft bakom Brurskanken samiske lag, som bildades 1908 och var en av de första sameföreningarna i Norge. I Sverige hade redan år 1904 bildats Fatmomakke respektive Tärnaby sameföreningar.
Elsa Laula förespråkade att de samiska kvinnorna skulle vara aktiva i samiskt organisationsarbete och startade därför Brurskankens samiske kvindeforening år 1910. Det var denna förening som var initiativtagare till landsmötet i Trondheim 1917. Man bildade en arbetsgrupp för att organisera landsmötet. Laula var ordförande. Dessutom deltog i arbetsgruppen bland andra Ellen Olsen Toven, Anna Renfjell samt Ellen Lie, som arbetade på tidningen Dagsposten i Trondheim.
Elsa Laula var mycket aktiv i kampen för samernas medborgerliga rättigheter och påtalade orättvisan i att samerna inte hade rätt att bebo Sapmi medan andra icke-samer söderifrån fick den rätten. Hennes stridbarhet som same och kvinna sågs inte med blida ögon av samtidens styrande män. Så efter att hon hade utbildat sig till barnmorska gifte sig Elsa Luala, flyttade till Norge och födde sex barn, av vilka fyra överlevde småbarnsåren. Vid sidan av renskötseln fortsatte hon sin politiska kamp tills hon avled 53 år gammal i tuberkulos.[6] Hon ligger begraven på Dolstads kyrkogård i Mosjøen.
Vid hennes bortgång 1931 låg återigen det samiska organisationsarbetet nere, men Elsa Laulas pionjärarbete har fått betydelse för utvecklingen av lokala samiska föreningar och i förlängningen för utvecklingen av riksorganisationer och folkvalda organ till och med Sametinget.
Källor
- ^ Samernas första folkbildningskurs i Stockholm, januari 1905; Jamtli bildarkiv
- ^ Johansen, Siri Broch (2015). Elsa Laula Renberg. Karasjok: CálliidLágádus. ISBN 978-82-8263-171-6.
- ^ Om Elsa Laula i SvD 5 februari 1917 Läst 7 februari 2017
- ^ Om Elsa Laula i SvD 5 februari 1917 Läst 7 februari 2017
- ^ Nationaldagen; samer.se
- ^ Om Elsa Laula i SvD 5 februari 1917 Läst 7 februari 2017
Litteratur
- Laula, Elsa, Inför lif eller död? - Sanningsord i de lapska förhållandena, original: Wilhelmssons boktryckeri AB, Stockholm, 1904; faksimil: Gaaltije, Östersund, 2003 (serie: Skrifter utgivna av Gaaltije - 3), ISSN 1650-3503
- Åhrén, Ingvar; efterskrift i Inför lif eller död?, faksimil, Gaaltije, Östersund, 2003, ISSN 1650-3503
Externa länkar
- Elsa Laula Renberg; Norsk biografisk leksikon
- Elsa Laula Renberg; stemmerett.no
- Frihetskämpe och feminist; samer.se
- Elsa Laula Renberg; Fylkesleksikon for Nordland
- Samernas frigörelseprocess; Samernas Riksförbund, sapmi.se
- Elsa Laula Renberg - et kvinneliv; av Pål Hivand, hos giella.no
- Samenes første landsmøte 1917; digitaltfortalt.no. skrevet av Susanne Lyngman og Lisa Dunfjeld-Aagård, Saemien Sijte