Elsa Laula Renberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Elsa Laula Renberg, oftast: Elsa Laula, född den 29 november 1877 i Tärnaby; Sverige död den 22 juli 1931 i Brønnøy; Norge, var en samisk aktivist och politiker. Hennes föräldrar var Lars Tomasson Laula (1846-1899) samt Kristina Josefina Larsdotter (1847-1912).

Elsa Laulas fader var norsk renägare från Hattfjelldal i Nordland fylke och modern var svensk medborgare. Efter giftermålet bosatte sig föräldrarna på Gardfjäll i Tärnaby, Storumans kommun i södra Lappland.

Laula utbildade sig, efter realexamen till barnmorska. Hon gifte sig år 1908 med Tomas Persson Renberg. De bosatte sig söder om Mosjøen i Norge.


Organisationssträvanden[redigera | redigera wikitext]

Tidigt i sitt liv insåg Laula vikten av att samerna bildade egna organisationer för att kunna ta sina intressen tillvara gentemot myndigheterna, inte minst mot lappfogdarna.

1904 var hon, vid 27 års ålder, med om att bilda Lapska Centralförbundet. Hon blev dess första ordförande. Detta förbund kom att tyna bort på grund av avsaknad av medel.

1918 avhölls i Östersund det första samiska landsmötet i Sverige. Då bildades Lapparnas Centralförbund.

Redan året innan, 1917, hade Laula varit en av drivkrafterna bakom det allra första samiska gemensamma landsmötet i Trondheim. Detta öppnades tisdagen den 6 februari 1917, vilket datum kom att utgöra grund för samernas nationaldag, som numera firas årligen detta datum. Firandet stadfästes i beslut på Nordiska samekonferensen i Åre 1985. Dagen benämns även Samefolkets Dag.

Tillsammans med maken var Laula drivkraft bakom Brurskanken samiske lag, som bildades 1908 och var en av de första sameföreningarna i Norge. I Sverige hade redan år 1904 bildats Fatmomakke respektive Tärnaby sameföreningar.

Elsa Laula förespråkade att de samiska kvinnorna skulle vara aktiva i samiskt organisationsarbete och startade därför Brurskankens samiske kvindeforening år 1910. Det var denna förening som var initiativtagare till landsmötet i Trondheim 1917. Man bildade en arbetsgrupp för att organisera landsmötet. Laula var ordförande. Dessutom deltog i arbetsgruppen bland andra Ellen Olsen Toven, Anna Renfjell samt Ellen Lie, som arbetade på tidningen Dagsposten i Trondheim.

Elsa Laula var mycket aktiv i kampen för samernas medborgerliga rättigheter. Hon upplevde stark orättvisa i att samerna inte hade rätt att bebo Sapmi medan andra icke-samer söderifrån fick den rätten.

Vid Elsa Laulas bortgång 1931 låg återigen det samiska organisationsarbetet nere, men hennes pionjärarbete har fått betydelse för utvecklingen av lokala samiska föreningar och i förlängningen för utvecklingen av riksorganisationer och folkvalda organ till och med Sametinget.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Åhrén, Ingvar; efterskrift i Inför lif eller död?, faksimil, Gaaltije, Östersund, 2003, ISSN 1650-3503

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Laula, Elsa; Inför lif eller död? - Sanningsord i de lapska förhållandena, original: Wilhelmssons boktryckeri AB, Stockholm, 1904; faksimil: Gaaltije, Östersund, 2003 (serie: Skrifter utgivna av Gaaltije - 3), ISSN 1650-3503

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Camera-photo.svg Sami flag.svg Denna biografiska artikel om en same behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.