1908

Wikipedia

1908 - MCMVIII
År: 1905 - 1906 - 1907 1908 1909 - 1910 - 1911
Decennium: 1880-talet - 1890-talet 1900-talet 1910-talet - 1920-talet
Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Året
Födda - Avlidna
Bildanden - Upplösningar
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1908
Epok: Tidigt 1900-tal 1905-1914	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: J. A. Ekman 1900-1913	Statsminister: Arvid Lindman 1906-1911
Finland 1908
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II tsar 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: N. N. Gerhard 1905-1908 V. A. Boeckmann 1908-1909
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	64 – 65
Buddhistisk kalender	2452
Nengō (Japan)	Meiji 41
Judisk kalender	5668 – 5669
Muslimsk kalender	1325 – 1326
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1286 – 1287
Sakakalendern (Indien)	1830 – 1831
Thailändsk solkalender	2451

Innehåll 1 Händelser 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 28 januari - Carl Larssons målning Gustav Vasas intåg i Stockholm kommer efter 15 års stridigheter äntligen på plats i Nationalmuseums trapphall.
• 1 februari - Prins Manuel ärver kronan i Portugal.
• 12 februari - Ellen Key föreslår en ny svensk äktenskapslag där makarna är jämställda och skilsmässor underlättas.
• 18 februari - Kungliga Dramatiska Teaterns nya byggnad vid Nybroplan i Stockholm invigs.
• 24 februari - Svenska lärare slår larm om våldsfilmer som får barnen att drömma mardrömmar.
• 26 februari - Sverige firar 250-årsminnet av Roskildefreden med militärparader, tacksägelsegudstjänster och allmän flaggning.
• 29 februari - Stora Teatern i Norrköping invigs.
• 22 mars - Den svenska riksdagen avslår efter en upprörd debatt en motion om återinförandet av prygelstraffet, som avskaffades 1855.
• 3 april - Småbrukardottern Karolina Olsson 1 på Oknö vaknar efter att ha legat i koma sedan 1875.
• 5 april - Sir Henry Campbell-Bannerman avgår som premiärminister i Storbritannien av hälsoskäl.
• 15 april - 13 personer omkommer när ångaren Göta Älf kantrar och går till botten i Göteborgs hamn.
• April - Nordsjö- och Östersjöavtalen undertecknas. Härigenom garanterar de till dessa hav gränsande staterna varandras territorialvatten.
• 15 maj - Internationella ishockeyförbundet, IIHF, bildas i Paris, Frankrike.
• 23 maj - Lex Hildebrand, som vill inskränka den svenska tryckfriheten för främst fackföreningar, avslås i Sveriges riksdag med knapp majoritet.
• 27 maj - Olja har upptäckts i sydvästra Iran (då Persiska riket).
• 30 juni - En våldsam explosion äger rum i ett område vid den sibiriska floden Mellersta Tunguska. Den var av en styrka motsvarande mellan 10 och 15 megaton och antas bero på en meteorit.
• 2 juli - Gustaf Oscar Wallenberg sluter en "Vänskaps-, handels och sjöfartstraktat" med Kina.
• 12 juli - Sverige spelar sin första landskamp i fotboll och besegrar Norge med 11-3.
• 13 juli
  • Fartyget Amalthea, som i Malmö härbärgerar engelska strejkbrytare, utsätts för ett sprängattentat. En man dödas och 23 skadas. Attentatet utförs av tre arbetslösa ungsocialister. Anton Nilson och Algot Roberg döms till döden för attentatet, medan Alfred Stern får livstids straffarbete.
  • De olympiska sommarspelen invigs i London. För första gången ingår kvinnor i den svenska OS-truppen.
• 24 juli - Den osmanske sultanen Abd ül-Hamid II tvingas retirera inför det ungturkiska partiets krav på en modern konstitutionell statsbildning.
• Juli - Franske presidenten Fallières besöker Stockholm.
• 12 augusti - Den första T-forden produceras.
• Augusti - Tysklands kejsare Wilhelm II besöker Stockholm.
• 16 september - General Motors bildas.
• 18 september - Två av de ansvariga för Amaltheadådet döms till döden. HD ändrar senare domen till livstids straffarbete.
• 22 september - Bulgarien bryter med den turkiska överhögheten och blir självständigt konungarike.
• 5 oktober - Kolera konstateras i Haparanda.
• 6 oktober - Österrike annekterar Bosnien och Hercegovina.
• 18 oktober - Kongostaten, sedan 1892 styrt av Belgiens kung Leopold II som sin privata egendom, blir officiell belgisk koloni under namnet Belgiska Kongo.
• Oktober - Första delen av Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar ges ut.
• 3 november - Den republikanske presidentkandidaten William Taft väljs till USA:s president efter att ha besegrat den demokratiske motståndaren William Jennings Bryan.
• 28 november - En kolgruveexplosion i Marianna, Pennsylvania kräver 154 dödsoffer.
• 10 december - Kreditupplysningsföretaget Soliditet [1] bildas i Malmö och startar sin verksamhet.
• 17 december - I Sverige döms professorn i nationalekonomi, Knut Wicksell, till två månaders fängelse för att i ett anförande ha skämtat om den obefläckade avlelsen.
• 28 december - En jordbävning med åtföljande tsunami raserar praktiskt taget hela den sicilianska staden Messina och medför ca 75 000 dödsoffer.
• De sista valen till Andra kammaren i Sverige enligt det gamla systemet äger rum, varvid vänstern går framåt.
• Den svenska riksdagen antar en invandringslag för att hindra "för landet skadlig invandring".
• Reservpolis införs i Sverige genom statliga anslag till vissa kommuners utbyggnad av polisväsendet. En länsdetektivorganisation inom polisen bildas.
• Stormklockan, organ för den svenska socialdemokratiska vänsteroppositionen, börjar utkomma.
• Enskilda ges rätt att reservera sig mot kollektiv anslutning till socialdemokraterna genom sin fackförening.
• Borgerlig vigsel införs i Sverige som ett alternativ till kyrklig.
• Socialistiska Ungdomsförbundet ombildas till Sveriges Ungsocialistiska Parti.
• Ungsocialisten Hinke Bergegren utesluts ur socialdemokraterna efter långvariga stridigheter med Hjalmar Branting.
• Gifta svenska kvinnor får rätt till egen skattesedel och därmed rösträtt i kommunala frågor på samma villkor som andra skattebetalare.
• Sveriges Minuthandlares Riksförbund (SMR) bilads för att bekämpa illegal gårdfarihandel och den växande kooperativa rörelsen.
• Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet (nuvarande Riksföreningen Sverigekontakt) grundas.
• Svenska skidförbundet bildas för att få till stånd mer tävlingsskidåkning än vad Skidfrämjandet, som framförallt betonar hälso- och friluftsaspekten av skidåkning, gör.
• Svenskamerikanen August Wickström föreslår i ett brev att Sverige efter amerikansk modell skall införa landskapsblommor. Förslaget vinner gehör då brevet publiceras i tidningen Stockholms Dagblad och landskapsblommor utses på olika sätt i olika landskap.
• Ett 40 000 år gammalt skelett av en Neanderthalpojke hittas i sydvästra Frankrike.

[redigera] Födda

• 5 januari - Jiro Sato, japansk tennisspelare.
• 9 januari - Simone de Beauvoir, fransk existentialist, feminist och författare.
• 15 januari - Edward Teller, ungersk-amerikansk kärnfysiker, vätebombens fader.
• 16 januari - Günter Prien, tysk marinofficer, ubåtskapten.
• 18 januari
  • Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha, tysk och svensk prinsessa, hertiginna av Västerbotten, kung Carl XVI Gustafs mor.
  • John Sandling, svensk skådespelare.
• 26 januari - Stéphane Grappelli, fransk jazzviolinist.
• 27 januari - William Randolph Hearst, amerikansk tidningskung.
• 3 februari - Pretty Boy Floyd, amerikansk förbrytare.
• 7 februari - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare och simmare.
• 20 februari - Seymour Österwall, svensk, jazzmusiker (tenorsaxofon), orkesterledare och kompositör.
• 22 februari
  • Rómulo Betancourt, venezolansk politiker.
  • Sir John Mills, brittisk skådespelare.
• 25 februari
  • Hans Maikowski, tysk SA-medlem.
  • Frank Slaughter, amerikansk läkare och författare.
• 26 februari - Tex Avery, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
• 4 mars - Naemi Briese, svensk sångare och skådespelare.
• 5 mars - Rex Harrison, brittisk skådespelare.
• 7 mars - Anna Magnani, italiensk skådespelare.
• 8 mars - Sigvard Ohlsson, svensk socialdemokratisk politiker.
• 16 mars - Gunnar Hahn, svensk kompositör, arrangör och musiker (pianist).
• 17 mars - Brigitte Helm, tysk skådespelare.
• 20 mars - Sir Michael Redgrave, brittisk skådespelare.
• 23 mars - Joan Crawford, amerikansk skådespelare.
• 24 mars - Birgit Åkesson, svensk koreograf och dansare.
• 25 mars - David Lean, brittisk regissör.
• 26 mars - Franz Stangl, tysk SS-officer.
• 29 mars - Dennis O'Keefe, amerikansk skådespelare.
• 30 mars - Lill-Tollie Zellman, svensk skådespelare.
• 1 april
  • Richard Barstow, amerikansk filmregissör och koreograf.
  • Abraham Maslow, amerikansk psykolog.
• 2 april - Håkan von Eichwald, finlandssvensk kapellmästare och kompositör.
• 5 april
  • Bette Davis, amerikansk skådespelare.
  • Herbert von Karajan, österrikisk dirigent.
• 7 april - Ebba Lindqvist, svensk författare.
• 9 april
  • Victor Vasarely, ungersk målare och grafiker.
  • Odd Bang-Hansen, norsk författare och översättare.
• 13 april - Yngve Nordwall, svensk skådespelare och regissör.
• 17 april - Manne Olsson, svensk kommunalnämndsordförande och socialdemokratisk politiker.
• 20 april - Lionel Hampton, amerikansk jazzvibrafonist.
• 24 april - Inga Gentzel, svensk sångare.
• 28 april - Oskar Schindler, sudettysk industriman, räddade omkring 1200 judiska arbetare från Förintelsen.
• 30 april - Sven Magnusson, svensk skådespelare.
• 3 maj - Alli Halling, svensk skådespelare.
• 10 maj - Johannes Hentschel, tysk elektromekaniker.
• 15 maj - Lars-Erik Larsson, svensk tonsättare.
• 19 maj - Bengt-Olof Granberg, svensk skådespelare.
• 20 maj - James Stewart, amerikansk flyggeneral och skådespelare.
• 22 maj - Horton Smith, amerikansk golfspelare.
• 23 maj - John Bardeen, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 25 maj - Theodore Roethke, amerikansk poet.
• 26 maj - Robert Morley, brittisk skådespelare.
• 28 maj - Ian Fleming, brittisk författare.
• 30 maj
  • Hannes Alfvén, svensk fysiker, nobelpristagare.
  • Mel Blanc, amerikansk skådespelare.
• 31 maj
  • Don Ameche, amerikansk skådespelare.
  • Nils Poppe, svensk skådespelare.
• 4 juni - Åke Jelving, svensk kompositör, dirigent och musiker (violin).
• 8 juni - Gardar Sahlberg, svensk litteraturforskare, manusförfattare, sångtextförfattare och kortfilmsregissör.
• 11 juni - Francisco Marto, portugisiskt helgon.
• 12 juni
  • ‎Marina Semjonova, rysk ballerina och koreograf.
  • Otto Skorzeny, österrikisk SS-överste.
• 25 juni - Willard van Orman Quine, amerikansk matematiker och filosof.
• 27 juni - Anna Lisa Berkling, svensk journalist.
• 29 juni - Leroy Anderson, amerikansk kompositör.
• 12 juli - Milton Berle, amerikansk manusförfattare, kompositör, komiker och skådespelare.
• 18 juli - Lupe Velez, amerikansk skådespelare.
• 26 juli - Salvador Allende, chilensk president 1970-1973.
• 3 augusti - Birgit Cullberg, svensk koreograf.
• 7 augusti - Robert Bernardis, österrikisk militär och motståndsman.
• 11 augusti - Torgny Segerstedt, svensk filosof och sociolog.
• 14 augusti - Kaarlo Wirilander, finländsk historiker.
• 15 augusti - Otto Kerner, amerikansk demokratisk politiker, militär och jurist.
• 18 augusti - Edgar Faure, fransk politiker, premiärminister 1952 och 1955-1956.
• 22 augusti - Henri Cartier-Bresson, fransk fotograf.
• 27 augusti
  • Lyndon B. Johnson, amerikansk president 1963-1969.
  • Sulamith Messerer, rysk ballerina.
• 30 augusti - Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.
• 31 augusti - William Saroyan, armensk-amerikansk författare.
• 4 september - Richard Wright, amerikansk författare.
• 5 september - Henry H. Fowler, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1965-1968.
• 7 september - Stina Ståhle, svensk skådespelare.
• 12 september - Milton Berle, amerikansk skådespelare.
• 13 september - Albert Gaubier, polsk-svensk regissör, koreograf och dansare.
• 17 september - David Ojstrach, rysk violinist.
• 27 september - Dagmar Olsson, svensk skådespelare, sångare och dansare.
• 6 oktober - Carole Lombard, amerikansk skådespelare.
• 7 oktober - Otto Moskovitz, rumänsk/svensk cirkusartist och skådespelare.
• 9 oktober
  • Jacques Tati, fransk komiker, regissör.
  • Werner von Haeften, tysk jurist och officer.
• 12 oktober - Gösta Knutsson, svensk författare av "Pelle Svanslös".
• 13 oktober - Willard Ringstrand, svensk kompositör, musikarrangör, orkesterledare och musiker (piano, hammondorgel).
• 16 oktober - Enver Hoxha, albansk diktator.
• 21 oktober - Birger Lensander, svensk skådespelare.
• 26 oktober - Inga-Lill Åhström, svensk skådespelare.
• 29 oktober - Lorens Marmstedt, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 1 november - August Wilhelm Miete, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 3 november - Jack Donohue, amerikansk filmregissör, koreograf, skådespelare och dansare.
• 14 november
  • Joseph McCarthy, amerikansk senator från Wisconsin.
  • Sigvard Nilsson-Thurneman, svensk förbrytare, medlem i Salaligan.
• 16 november - Gustaf Färingborg, svensk skådespelare.
• 21 november - Björn Trägårdh, svensk designer och konstnär.
• 6 december - Babyface Nelson, amerikansk förbrytare.
• 10 december - Olivier Messiaen, fransk tonsättare.
• 11 december
  • Bror Bügler, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
  • Amon Goeth, tysk SS-officer.
• 13 december
  • Sture Lagerwall, svensk skådespelare och regissör.
  • Rostislav Plyatt, sovjetisk skådespelare.
• 17 december - Willard Frank Libby, amerikansk kemist, nobelpristagare.
• 20 december - Curt Löwgren, svensk skådespelare.
• 23 december
  • Yousuf Karsh, armenisk-kanadensisk fotograf.
  • Sally Palmblad, svensk skådespelare.
• 26 december - Lizzy Stein, svensk skådespelare och sångare.
• 28 december - Lew Ayres, amerikansk skådespelare.
• 29 december
  • Sven Arefeldt, svensk textförfattare, sångare, kompositör och musiker (pianist).
  • Helmut Gollwitzer, teolog.
• 31 december - Simon Wiesenthal, österrikisk nazistjägare.

[redigera] Avlidna

• 3 januari - Charles Augustus Young, amerikansk astronom
• 9 januari - Wilhelm Busch, tysk författare och tecknare – Max & Moritz.
• 1 februari - Portugals kung Carlos I och hans son prins Luis Filipe (mördade av en folksamling).
• 28 februari - Pat Garrett, Amerikansk sheriff.
• 16 april - Jonas Jonasson i Rasslebygd, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
• 22 april - Sir Henry Campbell-Bannerman, brittisk liberal politiker, premiärminister 1905-1908.
• 19 maj - Gullbrand Elowson, svensk politiker och skolman.
• 8 juni - Frans Hedberg, svensk författare.
• 21 juni - Nikolaj Rimskij-Korsakov, rysk tonsättare.
• 6 juli - Victor Örnberg, svensk arkivman och släktforskare.
• 17 augusti - Laura Fitinghoff, svensk författare.
• 25 augusti - Henri Becquerel, fransk fysiker, nobelpristagare.
• 20 september - Pablo de Sarasate, spansk violinist och tonsättare.
• 24 november - Fredrik Pettersson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
• 27 december - Richard Pischel, tysk indolog.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Gabriel Lippmann, Frankrike
• Kemi - Ernest Rutherford, Storbritannien / Nya Zeeland
• Medicin
  • Ilja Metjnikov, Ryssland
  • Paul Ehrlich, Tyskland
• Litteratur - Rudolf Eucken, Tyskland
• Fred
  • Klas Pontus Arnoldson, Sverige
  • Fredrik Bajer, Danmark