Erik Kronvall

Från Wikipedia

Karl Erik Axel Kronvall, född 3 november 1904 i Stockholm, död 24 augusti 1974, var en svensk diplomat.

Biografi

Kronvall var son till expeditionsföreståndaren Axel Kronvall och Hulda, född Söderquist. Han tog juris kandidatexamen i Stockholm 1927 och genomförde tingstjänstgöring 1928-1931 innan han blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1932. Kronvall tjänstgjorde i Warszawa, Berlin och Helsingfors 1932-1935.[1] Han var vicekonsul och legationssekreterare i Shanghai 1936-1939, tillförordnad chargé d’affaires 1939-1941, konsulardomare i Kina 1936-1941 och var förste sekreterare vid UD 1941-1944. År 1944 kom Kronvall till arvs- och ersättningsbyrån där han blev byråchef 1946. Därefter var han legationsråd i Warszawa 1947-1949, ambassadråd i Moskva 1949-1951, byråchef vid personalbyrån vid UD 1951. Kronvall var biträdande chef för UD:s rätts- och handelsavdelningen 1952-1955 och fick utrikesråds namn 1952.[2] Han var generalkonsul i New York 1955-1962 och sändebud i Warszawa 1963-1969.[1]

Han var ledamot av likvidationsnämnden 1952-1955.[1]

Kronvall gifte sig 1934 med Birgit Swedberg (1909-2003), dotter till redaktören Thure Swedberg och Dora Twilstegaard.[1] Makarna Kronvall är gravsatta på Norra kyrkogården i Lund.[3]

Utmärkelser

Referenser