Ernst Torulf
Ernst Torsten Torulf, född 9 oktober 1872 i Friggeråkers församling i Skaraborgs län, död 30 november 1936 i Göteborg[1], var en svensk arkitekt som huvudsakligen var verksam i Göteborg. Hans föräldrar var disponent Johan Nilsson och Helga Maria Nilsson, född Fagerström.
Torulf studerade vid Chalmers tekniska institut i Göteborg 1888–1893 och vid Konsthögskolan i Stockholm 1888–1896. Hans stil kan uppfattas som tung och pompös, med sin förkärlek för släta murar och mörkt tegel. Skara vattentorn från 1898 är dock utfört i ljust tegel av flera olika nyanser.
Torulf ritade stadshotellet i Piteå 1902, tillsammans med Ivar Tengbom bland annat Borås rådhus 1906–1910 och tillsammans med arkitekten Erik Hahr Göteborgs högskola 1907. År 1912 ritade Torulf Vanföreanstalten i Göteborg och 1913 Renströmska sjukhuset i Kålltorp. Torulf ritade också Latinläroverket (nuvarande Hvitfeldtska gymnasiet; 1919) samt Centralposthuset 1925 och Naturhistoriska museet 1923, samtliga i Göteborg.
I Lorensbergs villastad finns fyra villor ritade av Torulf: Villa Lembke vid Högåsplatsen 4 (1915), Ågrenska villan vid Högåsplatsen 2 (1916), Villa Smedmark vid Bengt Lidnersgatan 7 (1916) samt Villa Torulf vid Högåsplatsen 3 (1918). Bland hans verk i andra städer återfinns fem i Falkenberg, däribland Varmbadhuset – nu musikskola – (1914), tidigare sparbankshuset vid Storgatan 37 (1922) och Grand Hôtel (1930). Han ritade ytterligare i Göteborg: klubbhuset för Göteborgs golfklubb i Hovås (1910), Renströmska badanstalten vid Olskroken (1910), Elverkets understation i Bagaregården (1914), Caroline Wijks sjuksköterskehem i Vasastaden (1919) samt Västgötabanans stationshus (1932)[2].
Torulf har fått en gata - Ernst Torulfsgatan - uppkallad efter sig i stadsdelen Munkebäck i östra Göteborg.
Källor [redigera]
- 1872 års män, N S Lundström, Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927 s. 187
- Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 82, 84, 95.
- Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 91, 239
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
- ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 66, 75, 81, 96.
