Erik Hahr
| Erik Hahr | |
 Erik Hahr, 1938. | |
| Född | 17 december 1869[1] eller 7 december 1869[2] Dingtuna[3], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 oktober 1944[1][2] Engelbrekts församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Släktingar | August Hahr (syskon) Clara Hahr (syskon) Mattis Hahr-Grundell (syskon) |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Erik Hahr, född 7 december 1869 i Dingtuna socken i Västmanland[4], död 12 oktober 1944 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk arkitekt och stadsplanerare. Han var stadsarkitekt i Västerås 1909–1935. Han var bror till August Hahr.
Liv och verk[redigera | redigera wikitext]
Hahr, vars far var länsagronom, genomgick Tekniska skolan i Stockholm 1888-91 och var anställd hos Agi Lindegren och Fredrik Lilljekvist 1894–1898. Hahr drev sin en egen arkitektverksamhet etablerad 1897 i Stockholm och gjorde sig ett namn genom sin omsorg om stadsmiljön. Hans byggnader uppfördes oftast i tegel och skapade därigenom ett sammanhang med arkitekturen i den gamla staden.
Bland hans verk märks ASEA:s Mimerverkstad (1911–1915) och huvudkontor (1916–1917)[5]. På Lidingö blev han anlitad av Gustaf Dalén att rita både Dalénfamiljens privatvilla, Villa Ekbacken (1912) samt AGA:s arbetarbostäder i Bergsätra (1914). Erik Hahr gestaltade villan och bostadsbyggnaden i samma tunga stenarkitektur. Båda är uppförda i tegel som är slammat med ett tunt putslager i gulvit kulör som ger lyster åt fasaden.[6]
Erik Hahr ritade också Hovdestalund kyrkogård i Västerås (1919–1924) och ledde ett flertal restaureringsprojekt, bland annat Rytterns kyrka (1915). Bland hans verk märks också flera ritningar av kraftverk, däribland Lilla Edets Kraftverk (1926) och Krångede (1936). Erik Hahr brukar bedömas som en av sin generations bästa arkitekter genom en säker hantering av material och hantverk. Hahrska gymnasiet i Västerås är uppkallat efter honom.
Han var gift med Clara Emilia Rossander och de hade en dotter som hette Ingegerd.
Byggnadsverk i urval[redigera | redigera wikitext]
- Vasahuset i Uppsala (1906)
- Stadshotellet i Västerås (1907)
- Trädlärkan 6 i Lärkstaden, Stockholm (1909–1910)
- Tofslärkan 11 i Lärkstaden, Stockholm (1909–1910)
- Mimerverkstaden vid ASEA i Västerås (1911)
- Villa Ekbacken familjen Gustaf Dalén privatvilla på Lidingö (1911)
- Bergsätra på Lidingö (1914)
- Västerås ångkraftverk (1917)
- Lilla Edets Kraftverk (1926)
- Hojums vattenkraftverk i Trollhättan (1938–1941)
- Västerås slott (ombyggnad)
- Västerås gamla brandstation (tidigt 1940-tal)
- Villa Asea (1907–1908)
- Gåshaga sportrestaurang, senare kallat värdshus, Gåshaga på Lidingö (1919)[7]
- Västmanlands Teater 1915[8]
Bildexempel på byggnadsverk[redigera | redigera wikitext]
-
-
Hus på Skeppsbron i Malmö -
-
Villa Ekbacken på Lidingö
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Erik Hahr (bok), fackbok med berättelser och bilder på Erik Hahrs byggnader.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Erik M Hahr, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Födelsebok Dingtuna C:9 bild 1120 nr 74
- ^ Erik Jersenius. ”Erik Hahr – mannen som formade Västerås”. VLT. Arkiverad från originalet den 29 december 2016. http://archive.is/2016.12.29-152047/https://www.vlt.se/logga-in/erik-hahr-mannen-som-formade-vasteras. Läst 29 december 2016.
- ^ ”Uppgift enligt Stockholms Länsmuseum”. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220802155127/https://docplayer.se/storage/24/2568413/1659459070/gtRShjpj7HLlKT7XG9dR-A/2568413.pdf. Läst 2 augusti 2022.
- ^ Nedbrunnet 1982.
- ^ Älska Teater - De första hundra åren. 2015. Läst 10 april 2017
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Erik Hahr.
