Ivar Tengbom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ivar Tengbom 1933

Ivar Justus Tengbom, född 7 april 1878 på Nynäs gård i Vireda socken utanför Gränna, död 6 augusti 1968 i Stockholm, var en svensk arkitekt. Ett av hans mest kända verk är Stockholms konserthus. Sonen Anders Tengbom och dennes son Svante Tengbom har fört Ivar Tengboms arkitektarv vidare. År 2006 fyllde Tengbom arkitekter hundra år och är därmed ett av världens äldsta fortfarande aktiva arkitektkontor.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Ivar Tengbom studerade vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg och på Kungliga Konstakademien i Stockholm, som han lämnade 1901 med kunglig medalj. Därefter följde studieresor till Danmark 1903 och till Frankrike 1905-06. Redan 1906 öppnade han ett eget arkitektkontor och efter ett tiotal år hade kontoret 25 anställda.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med kompanjonen Ernst Torulf deltog Ivar Tengbom åren 1903-1912 i en rad tävlingar som betydde genombrottet för nationalromantiken, som bland annat Engelbrektskyrkan 1906, där de blev andrapristagare och Borås rådhus 1907 samt Högalidskyrkan 1911 där de segrade. År 1915 invigdes byggnaden för Stockholms enskilda bank intill Kungsträdgården i centrala Stockholm (se vidare Kungsträdgårdsgatan 8) samtidigt med byggnaden för Stockholms enskilda bank, Hornsgatan. Under denna tidsperiod skapade han även två högreståndsvillor i Diplomatstaden i Stockholm. Spenshults Sanatorium i Halland invigdes 1913. År 1917 slutfördes byggnationen av Bolltorps Sanatorium utanför Alingsås, som han ritat på uppdrag av Älvsborgs läns landsting.

År 1920 kom Ivar Tengboms stora genombrott när han vann tävlingen om Stockholms Konserthus. Konserthuset som uppfördes 1924-26, var en total manifestation för den nya klassicismen i Sverige vid denna tid, internationellt även uppmärksammad som Swedish grace.

De följande åren var Ivar Tengbom en flitigt anlitad arkitekt. Han ritade bland annat flera byggnader för Stockholms enskilda bank (1915), Handelshögskolan i Stockholm vid Sveavägen 65 (1925) och Tändstickspalatset (1928) för finansmannen Ivar Kreuger. I början av 1930-talet hade han dock, som sin kollega Gunnar Asplund, svängt över till en stram funktionalism, där Esselte-huset vid Vasagatan (1928-34), Citypalatset vid Norrmalmstorg (1930-32), Himmelfärdskyrkan i Höganäs, i samt Tobaksmonopolet vid Maria bangata (1917-1922) samt (1933-1938) gäller som främsta exempel; här var den radikale funktionalisten Nils Ahrbom en betydelsefull medarbetare.

Till Ivar Tengboms arbeten hör även Värmekyrkan i Norrköping samt en av byggnaderna i kvarteret Kåkenhus i Norrköpings industrilandskap. Han har även ritat vattentornet som står i Tornparken i Sundbyberg. Ett av hans sista stora arbeten var Bonnierhuset i Stockholm som han genomförde 1946 tillsammans med sonen Anders Tengbom, efter förstapris i arkitekttävlingen 1937.

Åren 1947-49 genomförde Ivar Tengbom en stor omgestaltning av Skara domkyrka, där ett genomgripande tema var att inredningsdetaljer från olika epoker skulle komplettera och samspela med varandra i kyrkorummet. Detta i bjärt kontrast till den tidigare historicerande traditionen, bl. a. representerad av Helgo Zettervall.

Ivar Tengbom invaldes 1925 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. Han promoverades 1957 till teknologie hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola.[1]

Ivar Tengbom var gift mellan 1905 och 1927 med Hjördis Nordin-Tengbom och far till Anders Tengbom och furstinnan Ann Mari von Bismarck. Ivar Tengbom jordfästes i Högalidskyrkan och gravsattes på Norra begravningsplatsen.

Bilder[redigera | redigera wikitext]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Utnämningar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Chalmers: Hedersdoktorer, läst 14 april 2009

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]