Ivar Tengbom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ivar Tengbom 1933
Ivar Tengboms märke på Kungsträdgårdsgatan 10 i Stockholm, 2014

Ivar Justus Tengbom, född 7 april 1878 på Nynäs gård i Vireda socken, död 6 augusti 1968 i Stockholm, var en svensk arkitekt och ämbetsman. Hans mest kända verk är Stockholms konserthus och Tändstickspalatset.

Utbildning och studieresor[redigera | redigera wikitext]

Ivar Tengbom studerade vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg och på Kungliga Konstakademien i Stockholm, som han lämnade 1901 med kunglig medalj. Därefter följde studieresor till Danmark 1903 och till Frankrike 1905-06.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Tengbom arkitekter[redigera | redigera wikitext]

1906 öppnade Tengbom arkitektkontoret Tengbom arkitekter, efter ett tiotal år hade kontoret 25 anställda. Sonen Anders Tengbom (1911-2009) och dennes söner inredningsarkitekt Jonas Tengbom och arkitekt Svante Tengbom har också arbetat för Tengbom arkitekter och fört Ivar Tengboms arv vidare. År 2006 fyllde Tengbom arkitekter hundra år och är därmed ett av världens äldsta fortfarande aktiva arkitektkontor.

Samarbete med Ernst Torulf[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med kompanjonen Ernst Torulf deltog Ivar Tengbom åren 1903-1912 i en rad tävlingar som betydde genombrottet för nationalromantiken, såsom Engelbrektskyrkan (1906), där de blev andrapristagare, och Borås rådhus (1907) samt Högalidskyrkan (1911) där de segrade.

1910-talet - Nationalromantik[redigera | redigera wikitext]

År 1915 invigdes byggnaden för Stockholms enskilda bank intill Kungsträdgården i centrala Stockholm (se vidare Kungsträdgårdsgatan 8) samtidigt med byggnaden för Stockholms enskilda bank, Hornsgatan. Under denna tidsperiod skapade han även två högreståndsvillor i Diplomatstaden i Stockholm. Spenshults Sanatorium i Halland invigdes 1913. År 1917 slutfördes byggnationen av Bolltorps Sanatorium utanför Alingsås, som han ritat på uppdrag av Älvsborgs läns landsting.

Tengbom var professor vid Kungliga Konsthögskolan 1915–1920.

1920-talet - Nordisk klassicism[redigera | redigera wikitext]

År 1920 kom Ivar Tengboms stora genombrott när han vann tävlingen om Stockholms Konserthus. Konserthuset som uppfördes 1924-26, var en total manifestation av den nordiska klassicismen i Sverige vid denna tid, internationellt uppmärksammad och känd som Swedish grace. De följande åren var Tengbom en flitigt anlitad arkitekt. Han ritade bland annat flera byggnader för Stockholms enskilda bank (1915), Handelshögskolan i Stockholm (1925) vid Sveavägen 65 och Tändstickspalatset (1928) vid Kungsträdgården för finansmannen Ivar Kreuger.

Tengbom var generaldirektör för Byggnadsstyrelsen 1924–1936.

1930-talet - Funktionalism[redigera | redigera wikitext]

I början av 1930-talet hade han dock, som sin kollega Gunnar Asplund, svängt över till en stram funktionalism, där Esselte-huset (1928-34) vid Vasagatan, Citypalatset (1930-32) vid Norrmalmstorg, Himmelfärdskyrkan i Höganäs, samt två av Tobaksmonopolets byggnader (1930-32) respektive (1933-1938) vid Maria Bangata gäller som främsta exempel; här var den radikale funktionalisten Nils Ahrbom en betydelsefull medarbetare.

1940-talet[redigera | redigera wikitext]

Till Ivar Tengboms arbeten hör även Värmekyrkan i Norrköping samt en av byggnaderna i kvarteret Kåkenhus i Norrköpings industrilandskap. Han har även ritat vattentornet som står i Tornparken i Sundbyberg. Ett av hans sista stora arbeten var Bonnierhuset i Stockholm som han genomförde 1946 tillsammans med sonen Anders Tengbom, efter förstapris i arkitekttävlingen 1937. Åren 1947-49 genomförde Ivar Tengbom en stor omgestaltning av Skara domkyrka, där ett genomgripande tema var att inredningsdetaljer från olika epoker skulle komplettera och samspela med varandra i kyrkorummet. Detta i bjärt kontrast till den tidigare historicerande traditionen, bl. a. representerad av Helgo Zettervall.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Ivar Tengbom var gift mellan 1905 och 1927 med Hjördis Nordin-Tengbom och i detta äktenskap föddes sonen Anders Tengbom och dottern furstinnan Ann Mari von Bismarck. År 1931 gifte Tengbom om sig med grevinnan Madeleine Douglas.

Ivar Tengbom jordfästes i Högalidskyrkan och gravsattes på Norra begravningsplatsen.

Verk i urval, bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Chalmers: Hedersdoktorer, läst 14 april 2009

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]