Errol Flynn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Errol Flynn
Errol Flynn cirka 1940
Errol Flynn cirka 1940
Född Errol Leslie Thomson Flynn
20 juni 1909
Hobart, Tasmanien, Australien
Död 14 oktober 1959 (50 år)
Vancouver, British Columbia, Kanada
Aktiva år 1933–1959
Maka Lili Damita (1935-1942)
Nora Eddington (1943-1948)
Patrice Wymore (1950-1959)
IMDb

Errol Flynn, född 20 juni 1909 i HobartTasmanien, Australien, död 14 oktober 1959 i Vancouver, British Columbia, Kanada, var en mycket populär australisk-amerikansk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Hans far, Theodore Flynn, var havsforskare och zoolog; hans mor, Marelle Young, hade konstnärliga ambitioner och var viljestark.

Errol hade dåliga betyg i skolan och flyttades mellan olika skolor, oftast relegerad. 1926 begav han sig till Nya Guinea. Han arbetade bland annat som boxare och pärlfiskare, letade efter guld, var delägare i ett lastfartyg och arbetade på en coca-plantage.

Filmdebut och stjärnstatus[redigera | redigera wikitext]

När han 1933 var i London bestämde han sig för att satsa på att bli skådespelare. Efter en kort teaterkarriär fick han en dansroll i filmen I adore you (1933). 1935 for han över till Hollywood. Hans tredje film i USA gjorde honom till en stjärna. Filmen hette Kapten Blod (1935) och började Errols storhetstid som varade fram till 1942. Under den perioden spelade Errol huvudrollen i ett antal klassiker och filmer som Robin Hoods äventyr (1938) och Slaghöken (1940), gjorde honom under några år till Hollywoods manliga stjärna nummer ett.

Senare år[redigera | redigera wikitext]

Flynns privatliv var kantat av skandaler och perioder av missbruk. 1952 blev han allvarligt sjuk med hepatit och leversvikt.

Åren 1953-59 spelade Flynn i ett dussintal filmer utan större kommersiell framgång. I slutet av sin karriär gjorde han come-back i tre filmer: Solen har sin gång (1957), Spel i blindo (1958), och Himlens rötter (1958).

Flynn avled den 14 oktober 1959 i Vancouver i sviterna efter en hjärtattack.

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Griberg, Sara (2009). ”Charmören som var Hollywoods största buse”. Allt om historia (nr. 6): sid. 30-32.