20 juni
Från Wikipedia
| ◄◄ ◄ 20 juni ► ►► | ||||||
| Veckodag 2013: Torsdag | ||||||
| Maj · Juni · Jul | ||||||
| Årets 171:a dag (172:a under skottår) 194 dagar till årets slut |
||||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | |||||
| 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
| 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
| 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
| 2013 | ||||||
| Alla datum | ||||||
| Månader | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Januari • Februari • Mars | ||||||
| April • Maj • Juni • Juli | ||||||
| Augusti • September • Oktober | ||||||
| November • December | ||||||
|
|
||||||
| På Wikimedia Commons finns media som rör 20 juni Se även Mall:20 juni |
||||||
20 juni är den 171:a dagen på året i den gregorianska kalendern (172:a under skottår). Det återstår 194 dagar av året.
Innehåll |
Namnsdagar[redigera]
I den svenska almanackan[redigera]
- Nuvarande – Linda
- Föregående i bokstavsordning
- Flora – Namnet infördes på dagens datum 1901, men utgick 1993.
- Florence – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 3 april och utgick 2001.
- Florentin – Namnet fanns, till minne av en abbedissa i Sevilla från 600-talet, fram till 1901, då det utgick. 1986 återinfördes det på dagens datum, men utgick återigen 1993. Abbedissan hette egentligen Florentina, men kallades i gamla svenska kalendrar för Florentia, vilket förvanskades till mansnamnet Florentin.
- Linda – Namnet infördes 1986 på 3 december, men flyttades 1993 till dagens datum och har funnits där sedan dess.
- Linn – Namnet infördes 1986 på 13 maj. 1993 flyttades det till dagens datum, men återfördes 2001 till 13 maj.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Florentin
- 1901-1985 – Flora
- 1986-1992 – Flora, Florence och Florentin
- 1993-2000 – Linda och Linn
- Från 2001 – Linda
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
Händelser[redigera]
- 451 – En armé bestående av västromerska soldater och germaner, ledd av den västromerske generalen Aëtius, besegrar en hunnerhär under Attila i slaget vid Katalauniska fälten, troligen vid Châlons-en-Champagne i nuvarande Frankrike. Detta blir en av de sista militäraktionerna i det västromerska riket (innan det går under 25 år senare), men blir strategiskt viktig för romarna, eftersom det förhindrar hunnernas erövring av Gallien och uppskjuter Västroms fall med en kvarts sekel.
- 1359 – Den svenske tronpretendenten Erik Magnusson, som sedan 1356 har varit svensk kung i opposition mot sin far Magnus Eriksson, avlider i pesten, endast 20 år gammal. Ett halvår senare avlider även hans jämnåriga hustru Beatrix av Bayern och deras nyfödde son Erik. I och med dessa dödsfall tar det svenska inbördeskrig, som sedan 1356 har rasat om kungamakten, slut och hela kungamakten återgår i kung Magnus händer. Han behåller den oomstridd fram till 1362, då hans yngre son Håkan, som är kung av Norge, gör uppror mot honom.
- 1667 – Sedan Alexander VII har avlidit den 22 maj väljs Giulio Rospigliosi till påve och tar namnet Clemens IX.
- 1789 – Det franska tredje ståndet, som den 17 juni under Honoré Gabriel Riqueti de Mirabeaus ledning har börjat kalla sig Nationalförsamlingen, finner sig utelåst från generalständernas möte i Versailles, som på kung Ludvig XVI:s initiativ har inletts den 1 maj, för att lösa Frankrikes ekonomisk problem. Då de fruktar att kungen ska köra över generalständerna samlas ståndets 577 ledamöter i ett intilliggande bollhus (ämnat för spelet Jeu de paume, som är dåtidens motsvarighet till tennis), där de svär en enhetlig och högtidlig ed att ”inte skingras och återsamlas var än omständigheterna kräver, tills man har givit kungariket en konstitution”. En enda ledamot (Joseph Martin-Dauch) vägrar svära eden, eftersom han vägrar utföra någon politisk handling, som inte har blivit sanktionerad av kungen. I övrigt är detta första gången som franska medborgare står i opposition mot kung Ludvig XVI och därmed räknas eden som en revolutionär handling och kan därmed ses som inledningen på franska revolutionen. Eftersom eden också tvingar kungen att acceptera att den politiska makten ska utgå från folket snarare än från kungamakten blir han också tvungen att förmå präste- och adelsstånden att gå med i Nationalförsamlingen.
- 1791 – Den franska kungafamiljen (Ludvig XVI och Marie-Antoinette och deras barn samt kungens syster Élisabeth), som sedan hösten 1789 har levt i husarrest i Tuilerierna i Paris, gör ett försök att under natten till den 21 juni fly från Paris och ta sig mot Tyskland, för att därifrån ta sig vidare till drottningens habsburgska familj i den österrikiska huvudstaden Wien. Flykten är till största delen organiserad av drottningens svenske älskare, greve Axel von Fersen och under natten och morgonen når man nästan fram till gränsen. I Varennes blir sällskapet dock igenkänt och arresterat. De förs tillbaka till Paris och på vägen får de ta emot många uppretade glåpord, medan huvudstadens innevånare möter dem med absolut tystnad. Händelsen påskyndar kungens avsättning i september samma år och 1793 blir både han och drottningen avrättade. Axel von Fersen har ridit i förväg och undkommer därför arresteringen.
- 1810 – Den svenske riksmarskalken Axel von Fersen blir under den svenske kronprinsen Karl Augusts begravning i Stockholm dödad av en uppretad folkmassa. Ungefär fyra månader efter sin ankomst till Sverige i januari samma år har den ursprungligen danske prinsen Karl August den 28 maj, under en exercisövning på Kvidinge hed i Skåne, drabbats av slaganfall och avlidit. Dödsorsaken är vid denna tid dock ännu okänd och alltfler misstankar faller på Axel von Fersen, eftersom man tror att denne genom förgiftning har velat röja undan Karl August, för att istället insätta den 1809 avsatte kung Gustav IV Adolfs son Gustav som svensk tronföljare. Under begravningståget genom den svenska huvudstaden börjar folkmassan först kasta stenar och andra tillhyggen på von Fersens vagn, och så småningom tvingas han ut ur vagnen. Det görs vissa försök att hjälpa honom, men slutligen blir han misshandlad till döds av den uppretade folkmassan. Svea livgarde, som vanligt stationerat på slottet, får inte order att ingripa. När man senare konstaterar att orsaken till kronprinsens död är slaganfall och att von Fersen är oskyldig till giftmord, får han i december samma år en hedersbegravning, men hans syster Sophie Piper tvingas innan dödsorsaken är känd, leva under kungligt beskydd på Vaxholms fästning.
- 1837 – Den brittiske kungen Vilhelm IV avlider utan egna arvingar. Hans brorsdotter Viktoria står dock närmast i tur till tronen och har därför sedan hans trontillträde 1830 varit tronföljare. Hennes mor Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld och hennes närmast förtrogne, sir John Conroy har försökt pressa henne att ge dem mera makt och i händelse, att Viktoria ännu inte skulle ha fyllt 18 år vid sitt trontillträde skulle de ha lett hennes förmyndarstyrelse, med makt att överflytta en del makt till sig själva. Viktoria har emellertid fyllt 18 år en knapp månad innan trontillträdet (24 maj) och modern och Conroy blir därmed bortmanövrerade från makten.
- 1863 – West Virginia upptas som den 35:e delstaten i den amerikanska unionen. Området har tidigare varit en del av delstaten Virginia, men när denna har utträtt ur USA vid amerikanska inbördeskrigets utbrott 1861 har 48 nordvästliga countyn valt att utträda ur Virginia och förbli lojala mot unionen, eftersom dessa har en ekonomi baserad på småjordbruk, snarare än slavarbete. Efter krigets slut återbördas sydstaterna en efter en till unionen, men West Virginia förblir en egen delstat, skild från Virginia.
- 1944 – Slaget om Filippinska sjön, som inleddes dagen innan, avslutas med amerikansk seger över japanerna. Detta blir det femte och sista sjöslaget mellan hangarfartyg under Stillahavskriget och en viktig amerikansk seger i invasionen av Marianeröarna, eftersom den medför, att den japanska flottan inte längre kan utföra sådana stora hangarfartygsaktioner under resten av andra världskriget.
- 1960 – Malifederationen, som året innan har bildats av de franska kolonierna Senegal och Franska Sudan, uppnår full självständighet från moderlandet Frankrike.[1] När federationen bildades blev den en republik inom det franska samväldet, men nu lämnar man alltså helt kontakterna med Frankrike. Federationen upplöses dock redan i augusti samma år, då Senegal lämnar den och i september omformas återstoden till att bilda republiken Mali.
Födda[redigera]
- 1566 – Sigismund, kung av Polen från 1587 och av Sverige 1592–1599 (död 1632)
- 1583 – Jakob De la Gardie, svensk greve och fältherre, Sveriges riksmarsk från 1620 (död 1652)
- 1615 – Salvator Rosa, italiensk barockmålare, -poet och -gravö (död 1673)
- 1756 – Joseph Martin Kraus, tysk-svensk tonsättare och hovkapellmästare (död 1792)
- 1760 – Richard Wellesley, brittisk militär och statsman, Storbritanniens utrikesminister 1809–1812 (död 1842)
- 1819 – Jakob Levy Eberst, tysk-fransk kompositör med artistnamnet Jacques Offenbach (död 1880)
- 1824 – John Tyler Morgan, amerikansk general och politiker, senator för Alabama från 1877 (död 1907)
- 1830 – Carl Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman (död 1912)
- 1844 – Francis E. Warren, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wyoming 1885–1886 och 1889–1890 samt senator för samma delstat 1890–1893 och från 1895 (död 1929)
- 1864 – Carl Gunderson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1925–1927 (död 1933)
- 1887 – Kurt Schwitters, tysk konstnär och poet (död 1948)
- 1889 – Elsa Textorius, svensk skådespelare (död 1972)
- 1899 – Jean Moulin, fransk motståndsman under andra världskriget (död 1943)
- 1905 – Lillian Hellman, amerikansk dramatiker och pjäsförfattare (död 1984)
- 1906 – Catherine Cookson, brittisk författare (död 1998)
- 1909 – Errol Flynn, australisk-amerikansk skådespelare (död 1959)
- 1924 – Audie Murphy, amerikansk krigshjälte och skådespelare (död 1971)
- 1926 – Lee S. Dreyfus, amerikansk republikansk politiker samt medie- och kommunikationsvetare, guvernör i Wisconsin 1979–1983 (död 2008)
- 1928
- Martin Landau, amerikansk skådespelare
- Jean-Marie Le Pen, fransk högerextremistisk politiker, partiledare för Front National 1972–2011
- 1931
- Olympia Dukakis, amerikansk skådespelare
- Ingemar Simonsson, svensk präst och debattör (död 2005)
- 1940 – John Mahoney, brittisk-amerikansk skådespelare
- 1941 – Stephen Frears, brittisk regissör
- 1942 – Brian Wilson, amerikansk sångare och kompositör, medlem i gruppen The Beach Boys
- 1943 – Eva Rydberg, svensk sångare, skådespelare, komedienn och dansare
- 1944 – Suzanne Osten, svensk dramatiker, regissör och professor
- 1948 – Anders Granström, svensk skådespelare, manusförfattare och producent
- 1949 – Lionel Richie, amerikansk sångare och låtskrivare
- 1951 – Anne Halling, norsk författare och översättare med pseudonymen Mari Osmundsen
- 1952 – John Goodman, amerikansk skådespelare
- 1954
- Ilan Ramon, israelisk astronaut (död 2003)
- Michael Anthony, amerikansk basist, medlem i gruppen Van Halen
- 1955 – George Radanovich, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–
- 1956 – Phil English, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2009
- 1957 – Carina Rabe svensk författare
- 1960
- Adam Schiff, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2001–
- John Taylor, brittisk musiker, basist i gruppen Duran Duran
- 1961 – Kajsa Grytt, svensk sångare, musiker och låtskrivare, medlem i grupperna Tant Strul och Kajsa och Malena
- 1967 – Nicole Kidman, australisk-amerikansk skådespelare
- 1970 – Anneli Magnusson, svensk sångare med artistnamnet Pandora
- 1971 – Jeordie White, amerikansk basist och gitarrist med artistnamnet Twiggy Ramirez, medlem i gruppen Marilyn Manson
- 1975
- Josef Säterhagen, svensk skådespelare
- Özz Nûjen, svensk-kurdisk ståuppkomiker, manusförfattare, programledare och skådespelare
- 1976
- Astrid Kakuli, svensk dansare, koreograf och skådespelare
- Erik Zsiga, svensk journalist och debattör
- 1976 – Juliano Belletti, brasiliansk fotbollsspelare
- 1978 – Frank Lampard, brittisk fotbollsspelare
- 1987 – Samir Nasri, fransk fotbollsspelare
Avlidna[redigera]
- 538 – Silverius, påve 536–537 (död denna dag eller 2 december 537)
- 840 – Ludvig den fromme, 62, kung av Frankerriket och romersk kejsare sedan 814 (född 778)
- 1359 – Erik Magnusson, 20, kung av Sverige sedan 1356 (pesten) (född 1339)
- 1597 – Willem Barents, omkring 47, nederländsk upptäcktsresande (född omkring 1550)
- 1792 – Nils Adam Bielke, 68, svensk greve och riksråd (född 1724)
- 1810 – Axel von Fersen, 54, svensk greve och riksmarskalk samt älskare till den franska drottningen Marie Antoinette (dödad under upplopp) (född 1755)
- 1818 – Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, 59, Sveriges drottning 1809–1818 och Norges drottning 1814–1818 (gift med Karl XIII) (född 1759)
- 1827 – Thomas Worthington, 53, amerikansk demokratisk-republikansk politiker, senator för Ohio 1803–1807 och 1810–1814 samt guvernör i samma delstat 1814–1818 (född 1773)
- 1828 – Thomas Mann Randolph, 59, amerikansk demokratisk-republikansk politiker, kongressledamot 1803–1807 och guvernör i Virginia 1819–1822 (född 1768)
- 1836 – Emmanuel Joseph Sieyès, 88, fransk revolutionspolitiker och präst (född 1748)
- 1837 – Vilhelm IV, 71, kung av Storbritannien sedan 1830 (född 1765)
- 1870 – Jules Huot de Goncourt, 39, fransk skriftställare (född 1830)
- 1874 – John Ruggles, 84, amerikansk uppfinnare, jurist och demokratisk politiker, senator för Maine 1835–1841 (född 1789)
- 1894 – Bishop W. Perkins, 52, amerikansk republikansk politiker, senator för Kansas 1892–1893 (född 1841)
- 1897 – Japetus Steenstrup, 84, dansk zoolog, geolog och professor (född 1813)
- 1906 – Ernst Schultz, 27, dansk friidrottare, fabrikör och bokhållare (drunkningsolycka) (född 1879)
- 1933 – Clara Zetkin, 85, tysk kommunist och kvinnorättskämpe (född 1857)
- 1940 – Jehan Alain, 29, fransk organist och kompositör (stupad) (född 1911)
- 1947
- Howard Gore, 59, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1924–1925 (född 1887)
- Bugsy Siegel, 41, amerikansk brottsling (född 1906)
- 1955 – Junius Marion Futrell, 84, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1933–1937 (född 1870)
- 1969 – Rudolf Schwarzkogler, 28, österrikisk konstnär inom body art och performance (självmord) (född 1940)
- 1974 – Andrew W. Hockenhull, 97, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Mexico 1933–1935 (född 1877)
- 1980 – Algot Larsson, 87, svensk skådespelare (född 1893)
- 1981 – Pee Wee Erwin, 68, amerikansk jazztrumpetare (född 1913)
- 1991 – Michael Westphal, 26, tysk tennisspelare (aids) (född 1965)
- 1995 – Emil Cioran, 84, rumänsk filosof och skribent (född 1911)
- 2002 – Ole-Johan Dahl, 70, norsk datavetare, pionjär inom objektorienterad programmering och skapare av programspråket Simula (född 1931)
- 2005 – Jack S. Kilby, 81, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2000 (född 1923)
- 2009 – Colin Bean, 83, brittisk skådespelare (född 1926)
- 2011 – Ryan Dunn, 34, amerikansk skådespelare (bilolycka) (född 1977)
- 2012 – Judy Agnew, 91, amerikansk politikerhustru, gift med USA:s vicepresident Spiro Agnew (född 1921)
Källor[redigera]
- ^ ”Mali” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Mali.htm. Läst 22 november 2012.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 20 juni