Estlands bidrag i Eurovision Song Contest

Från Wikipedia
Estland
Estland
TV-stationERR
Nationell uttagningstävlingEurolaul
(1993-1994, 1996-2008)
Eesti Laul
(2009-)
Framträdanden
Antal framträdanden22 (2016)
Debutår1994
Bästa resultat1:a, 2001
Sämsta resultat42:a, 2016
Poäng genom tiderna1143 (2015)
endast finaler
Externa länkar
Estlands sida på Eurovision.tv

Estland kom femma i den östeuropeiska semifinalen i Ljubljana vid sitt första försök att delta i Eurovision Song Contest 1993. De nådde inte finalen, då endast de tre främsta gick vidare från denna semifinal. Debuten gjordes istället 1994 i Dublin med en av landets mest rutinerade sångerskor; Silvi Vrait.

Landet har sedan debuten tävlat alla år utom 1995. Anledningen var att 1994 års länder från plats 19-25 (av 25) blev tvungna att stanna hem ett år och esterna hamnade då på 24:e plats.

Från 1996 till 2002 framträdde Estland i finalen och blev där framröstade till bra placeringar. 2001 vann Estland tack vare Tanel Padar och Dave Benton och deras låt Everybody. Det var första gången någon av de tidigare kommuniststaterna vann festivalen.

Till följd av vinsten hölls tävlingen i Saku Suurhall i huvudstaden Tallinn 2002. Därefter har landet inte varit lika framgångsrikt; från åren 2004 till 2008 kvalificerade sig Estland aldrig från den till finalen. Det var först 2009 som man skickade gruppen Urban Symphony med låten Rändajad. Då hamnade landet på 6:e plats och fick återigen en bra placering vilket man väntat på länge. De blev tvungna att ta sig genom semifinalen år 2010 trots 6:e platsen 2009 p.g.a. regeln om två semifinaler.

Sångerskan Maarja är den hittills enda artisten som representerat landet två gånger. Tanel Padar stod i kören bakom Ines i Stockholm 2000. Två representanter har kommit från Sverige; Sahlene sjöng för landet 2002 och Sandra Oxenryd 2006.

Landet hade planer att hoppa av 2010 på grund av dålig ekonomi men de bestämde sig att ändå vara med och tävla.

Språk

Estland har sjungit de fyra första sångerna år 1994, 1996, 1997 och 1998 (på grund av reglerna) samt 2009, 2012 och 2013 på estniska. 1999 ändrades språkreglerna och då valde de att sjunga sin sång på engelska och gjorde det i ett sträck fram till år 2003 och gjorde det igen år 2005-2007, 2010 och 2011. År 2004 sjöngs det på võru och 2008 var Estlands bidrag en flerspråkig humorlåt som innehöll ord på serbiska, tyska och finska.

Estlands placeringar

År Artist Bidrag Språk Final Poäng Semi Poäng
1993 Janika Sillamaa Muretut meelt ja südametuld Estniska i.u. i.u. 5 47
1994 Silvi Vrait Nagu merelaine Estniska 24 2 i.u. i.u.
Deltog inte 1995
1996 Maarja-Liis Ilus & Ivo Linna Kaelakee hääl Estniska 5 94 5 106
1997 Maarja Keelatud maa Estniska 8 82 i.u. i.u.
1998 Koit Toome Mere lapsed Estniska 12 36
1999 Evelin Samuel & Camille Diamond of Night Engelska 6 90
2000 Ines Once in a Lifetime Engelska 4 98
2001 Tanel Padar, Dave Benton & 2XL Everybody Engelska 1 198
2002 Sahlene Runaway Engelska 3 111
2003 Ruffus Eighties Coming Back Engelska 21 14
2004 Neiokõsõ Tii Võru i.u. i.u. 11 57
2005 Suntribe Let's Get Loud Engelska 20 31
2006 Sandra Oxenryd Through My Window Engelska 18 28
2007 Gerli Padar Partners in Crime Engelska 22 33
2008 Kreisiraadio Leto svet Serbiska, Tyska, Finska 18 8
2009 Urban Symphony Rändajad Estniska 6 129 3 115
2010 Malcolm Lincoln & Manpower 4 Siren Engelska i.u. i.u. 14 39
2011 Getter Jaani Rockefeller Street Engelska 24 44 9 60
2012 Ott Lepland Kuula Estniska 6 120 4 100
2013 Birgit Õigemeel Et uus saaks alguse Estniska 20 19 10 52
2014 Tanja Amazing Engelska i.u. i.u. 12 36
2015 Stig Rästa & Elina Born Goodbye to Yesterday Engelska 7 106 3 105
2016 Jüri Pootsmann Play Engelska i.u. i.u. 18 24
2017 Koit Toome & Laura Verona Engelska TBD TBD TBD TBD

Röstningshistoria 1994-2015

Estland har givit flest poäng till:

Nr Land Poäng
1  Ryssland 151
2  Sverige 133
3  Norge 75
4  Lettland 73
5  Finland 67


Estland har mottagit flest poäng av:

Nr Land Poäng
1  Finland 87
2  Lettland 72
3  Sverige 71
4  Irland 65
5  Litauen 56



  • Observera poängen endast gäller poäng i final.




Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.