Eurovision Song Contest
- För årets upplaga, se Eurovision Song Contest 2012.
Eurovision Song Contest (ESC), officiellt även Concours Eurovision de la chanson (vilket är det ursprungliga franska namnet) ibland också kallad Eurovisionsschlagerfestivalen, Schlager-EM, Eurovisionsfestivalen eller Eurovisionen, är en årlig sångtävling och världens största underhållningsprogram.[1] Tävlingen är en samproduktion mellan TV-bolagen i den internationella samarbetsorganisationen Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) där varje deltagarland skickar ett bidrag per år. Formellt är det sångerna, inte artisterna, grupperna eller låtskrivarna, som tävlar och varje land bestämmer själva hur den interna uttagningen skall gå till.
Den 1 januari 1993 gick den östeuropeiska motsvarigheten till EBU, OIRT, ihop med EBU och antalet möjliga deltagarländer ökade kraftigt. Under det kommande decenniet infördes olika kvalificeringsregler för att hålla antalet bidrag i huvudtävlingen kring 25 stycken.
I många år har grannländer röstat på varandra, och vid minst två tillfällen har röstningsblock spelat en kritiskt avgörande roll för utgången av tävlingen.[2]
Innehåll |
[redigera] Historia
På 1950-talet i efterkrigstidens Europa, krigshärjat efter andra världskriget, var Europa uppdelat i två politiska block - västblocket och östblocket. Väst och öst representerades av USA respektive Sovjetunionen, två supermakter som konkurrerade med varandra ekonomiskt, militärt men även kulturellt. I väst utvecklades televisionen, och EBU bildades. Det uppstod en idé att anordna en TV-sänd sångtävling som skulle visas i miljontals hem runt om i Europa. En sådan tävling skulle försöka etablera en europeisk identitet, men hade också syftet att främja en västeuropeisk identitet mot kommunismen i öst[källa behövs]. 24 maj 1956 anordnades tävlingen för första gången i Lugano i Schweiz, med sju deltagande länder.
[redigera] Format
Varje deltagande land sänder ett bidrag (utom premiäråret 1956 då de 7 deltagarländerna skickade in två bidrag vardera) som framförs. När alla bidrag framförts kontaktas de deltagande länderna en och en för att redogöra sina röster som bestämts antingen av en jury, av telefonröster eller en kombination av båda. Det bidrag som fått flest poäng vinner tävlingen och agerar vanligen värdland för nästa års tävling.
[redigera] Regler
[redigera] Arrangör
1958 togs beslutet att fjolårssegraren blir kommande års arrangör. Undantag gjordes dock åren 1960, 1963, 1972, 1974 och 1980.
[redigera] Live och inspelningar
Alla sånginsatser måste alltid genomföras live. Åren 1956-1998 spelade även en liveorkester, och före 1973 var all musik tvungen att komma från den. 1973 tilläts förinspelad musik, men fortfarande var arrangören tvungen att ordna med liveorkester för de som ville ha live-musik. Om förinspelad musik användes fanns ett krav på att alla instrument som hördes på inspelningen skulle finnas på scenen. 1988 slopades detta krav och 1999 avskaffades kravet på liveorkesterns medverkan, och den har därefter inte använts. Till 2010 försökte de norska arrangörerna få tillbaka liveorkestern igen, men det fanns varken intresse eller pengar till detta.
[redigera] Nyskrivna bidrag
Låtarna får inte ha varit publicerade eller framförda före den första september året innan de ska delta i ESC.
[redigera] Språk
Från 1966 till 1972 samt 1977 till 1998 fick bidragen enbart framföras på det eller något av de språk som var vardagsspråk i respektive land. Detta kunde uppfattas som en fördel för länder som Storbritannien, Malta och Irland, eftersom de sjunger på engelska: ett språk många i icke-engelskspråkiga områden lärt sig i skolorna och därmed kan förstå. Engelska är dessutom ett språk som är vanligt inom musik även bland många europeiska artister som inte har det som modersmål. De första åren, 1956 till 1965 fanns det ingen regel gällande val av språk, vilket Sverige utnyttjade 1965 och sjöng på engelska. Detta ledde till införandet av regeln året därpå. Under åren 1973 till 1976 samt sedan 1999 har det varit fritt att välja språk. Ibland finns språkbestämmelser kvar i det egna landets uttagning, men då finns alltid möjligheten att byta språk i Eurovision Song Contest. Exempelvis har Sverige många gånger röstat fram låtar som i Melodifestivalen framförts på svenska, men som sedan framförts på engelska i Eurovision Song Contest (ex. Charlotte Nilssons Tusen och en natt/Take Me To Your Heaven, 1999). Även Turkiet hade år 2006 en språkregel, och deras deltagare blev tvungen att sjunga låten på turkiska i Aten, där tävlingen hölls det året. Trots detta sjöng hon en del av refrängen på engelska, efter att Turkiet avancerat till finalen. Flera länder i Eurovisionen, bl.a. Bulgarien och Portugal, kräver vissa år att sina representanter sjunger på landets modersmål. Sedan 2011 måste även Islands bidrag framföras på isländska, vilket de i alla fall inte gjorde, utan de sjöng på engelska.
[redigera] Omröstning
Poängräkningen vid omröstningen har ändrat sig genom åren. Det nuvarande systemet infördes 1975, och där delar varje tävlande land ut poängen 1–8, 10 och 12, där 12 poäng är det bästa, 0 poäng till resten. Efter försök i vissa länder år 1997 (Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Österrike) infördes 1998 telefonomröstning i de flesta länderna.
[redigera] Röstningsmönster
I många år har grannländer röstat på varandra, och vid minst två tillfällen har röstningsblock spelat en kritiskt avgörande roll för utgången av tävlingen.[2]
Sedan 90-talet har fler Östeuropeiska länder tillkommit i tävlingen och därmed delades tävlingen i omröstningen nästan upp i en väst- och östdel. Från det att semifinalerna infördes har oftast fler östeuropeiska länder gått vidare till finalen. Detta märktes tydligt i 2007 års tävling där samtliga tio finalplatser gick till östeuropeiska länder.
Röstningsmönster som började skönjas i början av 90-talet övergick i mitten av 90-talet till tydliga röstningsblock. 2001-2005 observerades mönster med poängflöden mellan ett flertal länder:[2]
- "The Partial Benelux": Belgien och Nederländerna
- "The Pyrenean Axis": Spanien och Andorra
- "The Balkan Bloc": Turkiet, Bosnien-Herzegovina, Kroatien, Slovenien, Makedonien, Albanien, Serbien och Montenegro, Grekland, Cypern och Rumänien
- "The Warsaw Pact": Polen, Ukraina och Ryssland
- "The Viking Empire": Litauen, Lettland, Estland, Finland, Sverige, Danmark, Norge och Island
I finalen år 2007 användes en jury som fick rösta bredvid tittarna, juryns röster användes bara om ett lands tittarröstning kraschade under sändningen, hade för få röster eller av andra orsaker. Det visade sig att juryn och tittarna hade mycket skilda åsikter om hur slutresultatet skulle bli. Därför införde man år 2008 två semifinaler, där man använde sig av telefonröstning men lät en jury i varje land rösta. Tittarna fick välja nio finalister och juryn en finalist. Detta användes även i 2009 års semifinaler. I finalen av 2009 års upplaga fick juryn och tittarna 50% vardera i varje land att bestämma resultatet; därefter kombinerades resultatet och man fick fram ett 50/50-resultat som användes. Resultatet visade sig vara bra; bl.a. Vitryssland som alltid utdelat sin tolvpoängare till Ryssland, gav den istället till Norge (Visserligen kan detta bero på att Norges representant är ursprungligen vitryss). Eftersom systemet visat positiva inslag användes detta system även i 2010 års semifinaler och i finalen, där det däremot blev lika mycket svågerpolitik som i övriga Eurovisioner.
[redigera] Sändningar
Alla deltagande länder måste visa hela tävlingen, inklusive alla låtar, hela omröstningen, och reprisen. Sedan 1999 görs dock pauser, där reklamavbrott kan göras i de länder som sänder tävlingen i reklamkanaler.
1978 avbröt plötsligt jordanska TV-bolaget JTV sändningarna och visade blomsterbilder då det visade sig att Israel gick mot segern. Senare vägrade jordansk nyhetsmedia meddela att Israel vunnit, utan meddelade istället att tvåan Belgien hade vunnit.
2005 drog sig Libanon ur tävlingen då landets TV-lagar förbjöd att Israels bidrag visades. Eftersom landet anmält sig, men sedan inte deltog blev de avstängda från tävlingen i tre år.
[redigera] Kvalificering till final och "The Big Five"
Den 1 januari 1993 gick den östeuropeiska motsvarigheten till EBU, OIRT, ihop med EBU och antalet möjliga deltagarländer ökade kraftigt. Under det kommande decenniet infördes olika kvalificeringsregler för att hålla antalet bidrag i huvudtävlingen kring 25 stycken. Detta medförde att många länder de följande åren fick stå över ett år till följd av en dålig placering året innan. Från och med år 2000 bestämdes det att Storbritannien, Tyskland, Frankrike, och Spanien alltid ska ha en garanterad plats i finalen oavsett föregående års placering, på grund av sin befolkningsstorlek och budgetandel i EBU. Dessa kallades "The Big Four", som år 2011 bytte namn till "The Big Five" eftersom även Italien återkom till Eurovisionen igen och blev därmed en del av den gruppen.
Från och med 2004 års upplaga har tävlingen istället delats upp i en kvalomgång och en finalomgång och på så vis erbjuds alla som vill en möjlighet att delta. Mellan åren 2004 till 2007 hade de som placerat sig på plats 1-10 samt "The Big Four" direktkvalificerat sig för finalen året efter, medan övriga länder fick kvala in. Från år 2008 infördes två semifinaler, på grund av det stora trycket av deltagarländer. Därmed passerades direktkvalificeringen för de länder som placerat sig på plats 2-10 i 2007 års tävling. Eftersom Tyskland vann tävlingen 2010 är det endast "The Big Five" som är direktkvalificerade till finalen 2011, det är endast arrangören (vinnarlandet) och "The Big Five" som är direktkvalificerade till året därpå. Om någon i Big Five vinner så blir det en plats mindre i finalen.
[redigera] Övriga regler
- Vid den första upplagan 1956 fanns ingen maximumlängd för låtarna. 1957 infördes en begränsning på 3½ minuter, som 1962 sänktes till 3 minuter.
- EBU har inga regler varifrån deltagande artister och låtskrivare får vara. Däremot har de olika länderna rätt att sätta upp sådana regler.
- 1956 fanns inga begränsningar, men åren 1957-1970 fick bara soloartister och duogrupper finnas på scenen under en låt. Från 1963 tilläts en kör på upp till tre personer. Sedan 1971 tillåts max sex deltagare på scenen.
- Framförandet och sångtexterna får inte nedvärdera tävlingen.
- Sedan 1990 måste alla som går upp på scenen vara minst 16 år.
[redigera] Deltagande länder
Medlemsantalet har ökat från 7 stycken 1956 till 51 länder 2008. Störst förändring gjordes under 1990-talet då ett stort antal östeuropeiska länder började ansluta sig. Ett särfall är Marocko som enbart har deltagit en enda gång nämligen 1980. Det är också hittills det enda afrikanska land som deltagit i Eurovision Song Contest. Bland länder utanför det geografiska Europa kan också nämnas Cypern och Israel som har deltagit i många år.
[redigera] Tävlingens vinnare genom åren
[redigera] Statistik
[redigera] Mest poäng genom tiderna (vinnare)
Av alla 51 länder som deltagit i Eurovision Song Contest har endast hälften tagit hem en seger. Mest segerrikt är Irland som vunnit inte mindre än sju gånger, varav fyra segrar på fem år (1992, 1993, 1994 och 1996).
[redigera] Antal vinster
| # | Länder | År | |
|---|---|---|---|
| 7 | 1970, 1980, 1987, 1992, 1993, 1994 och 1996 | ||
| 5 | 1958, 1960, 1962, 1969* och 1977 | ||
| 1961, 1965, 1972, 1973 och 1983 | |||
| 1967, 1969*, 1976, 1981 och 1997 | |||
| 4 | 1957, 1959, 1969* och 1975 | ||
| 1974, 1984, 1991 och 1999 | |||
| 3 | 1978, 1979 och 1998 | ||
| 1985, 1995 och 2009 | |||
| 2 | 1956 och 1988 | ||
| 1963 och 2000 | |||
| 1964 och 1990 | |||
| 1968 och 1969* | |||
| 1982** och 2010 | |||
| 1 | 1966 | ||
| 1971 | |||
| 1986 | |||
| 1989*** | |||
| 2001 | |||
| 2002 | |||
| 2003 | |||
| 2004 | |||
| 2005 | |||
| 2006 | |||
| 2007 | |||
| 2008 | |||
| 2011 | |||
| *1969 delades segern mellan fyra länder. (Därefter ändrades reglerna, så att risken för delade segrar skulle minimeras.) **1982 deltog tyskarna som Västtyskland. ***Jugoslavien vann 1989 men landet existerar inte längre |
|||
[redigera] Maratontabell
Hela listan, se Maratontabell
Endast finalpoäng är inräknade.
| # | Land | Antal poäng |
|---|---|---|
| 1 | 3 472 | |
| 2 | 3 097 | |
| 3 | 2 846 | |
| 4 | 2 724 | |
| 5 | 2 495 | |
| 6 | 2 205 | |
| 7 | 2 108 | |
| 8 | 1 990 | |
| 9 | 1 868 | |
| 10 | 1 824 |
Senast uppdaterad: 2011-05-15
[redigera] Övrig vinst-/förluststatistik
Se även ESC poängrekord.
- Johnny Logan är den enda sångare som vunnit tävlingen två gånger.
- Flera låtskrivare har vunnit två gånger: Willy Van Hemert (Nederländerna 1957, 1959), Yves Dessca (Monaco 1971, Luxemburg 1972), Rolf Løvland (Norge 1985, 1995), Johnny Logan (Irland 1987, 1992), Brendam Graham (Irland 1994, 1996).
- År 1969 är enda gången som segern delats mellan flera länder, nämligen Spanien, Storbritannien, Nederländerna och Frankrike. Sedan dess har reglerna ändrats och omröstningen kan endast mynna ut i en vinnare per år.
- Storbritannien har kommit på andra plats flest gånger; 15 gånger. Storbritannien är också det land som mottagit flest poäng genom tiderna, följt av Irland och Frankrike.
- Med det nuvarande poängsystemet (sedan 1975) har det hänt 14 gånger att ett land inte fått några poäng alls. Första gången var för Norge 1978, och senaste gången var i den första semifinalen år 2009, då Tjeckien inte fick ett enda poäng alls.
- År 2008 var det i och med Rysslands vinst det åttonde året i följd som ett land utan tidigare seger vunnit festivalen. Någon sådan svit har aldrig tidigare förekommit. Däremot bröts sviten till 2009 då Norge vann.
- Mest framgångsrika debutant är Serbien som vann 2007. Landet hade tidigare deltagit som Jugoslavien och Serbien-Montenegro, men debuterade 2007 under egen flagg.
- Portugal är det land som väntat längst på sin första seger. Deras bästa resultat uppnådde de 1996 då Lúcia Moniz sjöng landet till sjätteplats. De har därmed ännu inte kommit på någon toppfemplacering.
- Norge har flest sistaplatser, 10 st: 1963 (delad), 1969, 1974 (delad), 1976, 1978, 1981, 1990 (delad), 1997 (delad), 2001 (delad) och 2004.
- Norge innehar även poängrekordet: 387 poäng under en tävling (varav 16 12:or, 8 10:or ,10 8:or) vid finalen 2009 i Moskva. Storbritannien fick 1976 80,4 procent av maxpoängen som kunde delas ut.
[redigera] Spin-off
- Junior Eurovision Song Contest/Melodi Grand Prix Junior arrangeras sedan 2003
- Eurovision Dance Contest arrangeras sedan 2007
- Sopot International Song Festival
- World Oriental Music Festival hölls första gången i Sarajevo 2005 och där är deltagare från Europa och Asien med.
- World Vision: An American Anthem, föreslagen tävling för USA, baserad på ESC.
- Jubileumsgalan Congratulations hölls 2005.
[redigera] Övrigt
- Finland var tidigare unikt då man innehade medlemskap i både EBU och den tidigare östeuropeiska motsvarigheten OIRT, och är således det enda landet som deltagit i ESC och samtidigt varit OIRT-medlem. Tilläggas ska även att Finland mellan 1977-1980 tävlade i både ESC och den östeuropeiska motsvarigheten Intervision Song Contest, som de dessutom vann 1980.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ "Eurovision Song Contests hemligheter del 1", K special sänt på SVT, 13 maj 2011.
- ^ [a b c] Derek Gatherer. "Comparison of Eurovision Song Contest Simulation with Actual Results Reveals Shifting Patterns of Collusive Voting Alliances.", 31 mars 2006. Läst den 14 maj 2011.
- ^ Poplight.se: EBU bekräftar: Eurovision 2011 i Düsseldorf
- ^ SVD - Sverige solar sig i schlagerglansen
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Eurovision Song Contest.
- Eurovision.tv (engelska)
- Open Directory Project: Eurovision Song Contest (engelska)
- Eurovision Song Contest History (engelska)
- ESCtoday.com (engelska)
- The Diggiloo Thrush (engelska)
- Poplight.se (svenska)
- ESCSweden.com (svenska)
- Eurovision Song Contest Historik 1956-2005 (svenska)
- SONGCONTEST (franska)
- Eurovision Song Contest (turkiska)
|
|||||||||||
|
|||||||||||