Estniska

estniska eesti keel
Talas i	Estland
Region	Baltikum
Antal talare	1,1 miljon
Status	stabilt
Klassificering	Uraliska  Finsk-ugriska    Östersjöfinska     Estniska
Officiell status
Officiellt språk i	Estland, EU
Språkmyndighet	-
Språkkoder
ISO 639-1	et
ISO 639-2	est
SIL	EST

Estniska (eesti keel) är ett östersjöfinskt språk som är nära släkt med finskan. De skiljer sig dock mer än vad svenska och danska gör, eller svenska och norska. Många estniska ord liknar motsvarande finska ord, men trycksvaga vokaler har i stor utsträckning apokoperats så att orden ofta är någon stavelse kortare. Jämfört med finskan och den mer avlägset besläktade ungerskan saknas vokalharmoni i riksspråket (exempel: tänav, süütus, sellepärast) och de flesta dialekter.

Alfabet

Alfabetet består av följande 32 bokstäver: A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, Š, Z, Ž, T, U, V, W, Õ, Ä, Ö, Ü, X, Y

Uttal

Estniskan har nio vokaler och fjorton konsonanter. Ett drag som är ovanligt bland världens språk är att både konsonanter och vokaler har tre fonematiska längder( kvantiteter): kort, halvlång och lång eller, som de också ibland benämns, kort, lång och överlång.

Vokaler

Estniskans nio vokaler är a e i o u õ ä ö ü, plus en som används i lånord, y. Estniskan har inte kort-lång-system som svenskan, utan alla vokaler har ett fast uttal samt tre vokallängder. Även diftonger kan vara halvlånga. Det är ingen skillnad på lång och halvlång vokal i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ` (grav accent) före ordet.

Fonem (IPA)	Grafem	Exempel
ɑ	a	aga	"men", "emellertid"
e	e	ema	"mor"
i	i	isa	"far"
o	o	onu	"farbror", "morbror"
u	u	uus	"ny"
ɤ	õ	sõber	"vän"
æ	ä	lähen	"jag går"
ø	ö	töö	"arbete"
y	ü	ütlen	"jag säger"

Konsonanter

Estniskans fjorton konsonanter är b d g h j k l m n p r s t v, plus åtta som används i lånord, c q w x f š z ž. Alla klusiler har halvlånga variationer (markeras med dubbelvokal). Fyra konsonanter kan muljeras, l s n t. Detta markeras ej i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ´ (akut accent) efter den berörda konsonanten.

Fonem (IPA)	Grafem	Exempel
p	b	halb	"dålig"
t	d	kord	"gång"
k	g	õige	"rätt"
j	j	juba	"redan"
kː	k	õpik	"lärobok"
l	l	laud	"bord"
m	m	mets	"skog"
n	n	naine	"kvinna"
pː	p	õppima	"att lära"
r	r	Rootsi	"Sverige"
s	s	suur	"stor"
tː	t	raamat	"bok"
v	v	või	"eller"

Kasus

Estniskan har 14 kasus. Här följer en tabell över hur man deklinerar dem: exempelordet är "lennuk" (flygplan).
Estniskan skiljer inte på bestämd och obestämd form, men för enkelhetens skull står översättningarna bara i endera formen.

	Singular	Plural	Betydelse	Suffix
Nominativ	lennuk	lennukid	flygplanet	se nedan
Genitiv	lennuki	lennukite	flygplanets	a e i u eller inget
Partitiv	lennukit	lennukeid	flygplanet	t d a e i eller u (i singular), id sid i e eller u
Illativ	lennukisse	lennukitesse	in i flygplanet	-sse eller förlängning av stammens slutkonsonant1
Inessiv	lennukis	lennukites	i flygplanet	-s
Elativ	lennukist	lennukitest	ut ur/om flygplanet	-st
Allativ	lennukile	lennukitele	åt flygplanet	-le
Adessiv	lennukil	lennukitel	på flygplanet	-l
Ablativ	lennukilt	lennukitelt	från flygplanet	-lt
Translativ	lennukiks	lennukiteks	(så)som ett flygplan	-ks
Terminativ	lennukini	lennukiteni	fram till flygplanet	-ni
Essiv	lennukina	lennukitena	(använd) som flygplan	-na
Abessiv	lennukita	lennukiteta	utan flygplan	-ta
Komitativ	lennukiga	lennukitega	med/per flygplan	-ga

¹ Sistnämnda så kallad kort illativ. Exempel: linn 'stad', genitiv linna (med halvlångt n), illativ linna (med långt n).

Nominativ

Kasuset nominativ används främst för att markera subjektet till ett finit verb eller predikatsfyllnad och ibland även objekt. Förleden i sammansatta ord kan också stå i nominativ, även om genitiv är vanligast.

Exempel:

• lennuk on suur – flygplanet är stort
• see on lennuk – detta är ett flygplan
• osta lennuk – köp ett flygplan!
• paberraha – sedel, papperspengar (papper + pengar)

Nominativ singular är grundformen av alla estniska substantiv.
Nominativ plural konstrueras genom att lägga till suffixet -d till genitiv singular.

Genitiv

Kasuset genitiv används på många sätt, bland annat som objekt, attributivt för att ange ägande (i vid bemärkelse), med postposition och som förled i sammansatta ord.

Exempel:

• ostsin lennuki - jag köpte ett flygplan
• lennuki uks - flygplanets dörr
• lennuki ees - framför flygplanet
• lennukimootor - flygplansmotor (flygplanets motor)

Genitiv singular är basen för alla kasus i singular, utom nominativ och partitiv. Det innebär att man lägger respektive kasusändelse till genitivformen. Genitiv singular är även basen för nominativ plural.
Genitiv plural bildas genom att lägga till suffixet -de eller -te till partitiv singular. Undantagsvis förekommer även ändelsen -e.

Partitiv

Kasuset partitiv är ett mycket vanligt kasus i estniskan, som främst används som objekt (vissa verb kräver att objektet ska stå i partitiv). Som sådant markerar det ofta en process eller pågående handling. De flesta prepositioner styr partitiv. Kasuset används även efter alla räkneord utom üks, ett: üks lennuk, kaks lennukit.

Exempel:

• näen lennukit - jag ser ett flygplan
• keset lennukit - mitt i flygplanet

Partitiv singular baseras på nominativen.

Övriga kasus

Övriga kasus baseras på genitiv singular respektive genitiv plural. För att böja ett ord i ett övrigt kasus läggs helt enkelt kasusets suffix till respektive genitivform.

Externa länkar

• Svenska Estniska Ordbok
• English-Estonian Dictionary
• Eesti keele käsiraamat (på estniska)
• "Eesti keel ja meel (Estland: språk och kultur)" En audiovisuell kurs i estniska. Passar bäst för dem som har redan lärt sig språkets grunder. Undervisningsspråken är engelska, tyska, holländska, franska, italienska, rumänska, ryska, grekiska och ungerska.