Estniska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
estniska
eesti keel
Talas i Estland Estland
Region Baltikum
Antal talare 1,1 miljon
Status stabilt
Klassificering Uraliska

 Finsk-ugriska
   Östersjöfinska

    Estniska
Officiell status
Officiellt språk i Estland Estland
Europeiska unionen EU
Språkmyndighet -
Språkkoder
ISO 639-1 et
ISO 639-2 est
SIL EST

Estniska (eesti keel) är ett östersjöfinskt språk som är nära släkt med finskan. De skiljer sig dock mer än vad svenska och danska gör, eller svenska och norska. Många estniska ord liknar motsvarande finska ord, men trycksvaga vokaler har i stor utsträckning apokoperats så att orden ofta är någon stavelse kortare. Till skillnad från finskan och den mer avlägset besläktade ungerskan saknas vokalharmoni i riksspråket (exempel: tänav, süütus, sellepärast) och de flesta dialekter.

Alfabet[redigera | redigera wikitext]

Alfabetet består av följande 32 bokstäver: A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, Š, Z, Ž, T, U, V, W, Õ, Ä, Ö, Ü, X, Y

Det officiella alfabetet har inte bokstäverna C, Q, W, X och Y.

Uttal[redigera | redigera wikitext]

Estniskan har nio vokaler och fjorton konsonanter. Ett drag som är ovanligt bland världens språk är att både konsonanter och vokaler har tre fonematiska längder( kvantiteter): kort, halvlång och lång eller, som de också ibland benämns, kort, lång och överlång.

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Estniskans nio vokaler är a e i o u õ ä ö ü, plus en som används i lånord, y. Estniskan har inte kort-lång-system som svenskan, utan alla vokaler har ett fast uttal samt tre vokallängder. Även diftonger kan vara halvlånga. Det är ingen skillnad på lång och halvlång vokal i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ` (grav accent) före ordet.

Fonem
(IPA)
Grafem Exempel
ɑ a aga "men", "emellertid"
e e ema "mor"
i i isa "far"
o o onu "farbror", "morbror"
u u uus "ny"
ɤ õ sõber "vän"
æ ä lähen "jag går"
ø ö töö "arbete"
y ü ütlen "jag säger"

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Estniskans fjorton konsonanter är b d g h j k l m n p r s t v, plus åtta som används i lånord, c q w x f š z ž. Alla klusiler har halvlånga variationer (markeras med dubbelvokal). Fyra konsonanter kan muljeras, l s n t. Detta markeras ej i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ´ (akut accent) efter den berörda konsonanten.

Fonem
(IPA)
Grafem Exempel
p b halb "dålig"
t d kord "gång"
k g õige "rätt"
j j juba "redan"
k õpik "lärobok"
l l laud "bord"
m m mets "skog"
n n naine "kvinna"
p õppima "att lära"
r r Rootsi "Sverige"
s s suur "stor"
t raamat "bok"
v v või "eller"

Kasus[redigera | redigera wikitext]

Estniskan har 14 kasus. Här följer en tabell över hur man deklinerar dem: exempelordet är "lennuk" (flygplan).
Estniskan skiljer inte på bestämd och obestämd form, men för enkelhetens skull står översättningarna bara i endera formen.

Singular Plural Betydelse Suffix
Nominativ lennuk lennukid flygplanet se nedan
Genitiv lennuki lennukite flygplanets a e i u eller inget
Partitiv lennukit lennukeid flygplanet t d a e i eller u (i singular), id sid i e eller u
Illativ lennukisse lennukitesse in i flygplanet -sse eller förlängning av stammens slutkonsonant1
Inessiv lennukis lennukites i flygplanet -s
Elativ lennukist lennukitest ut ur/om flygplanet -st
Allativ lennukile lennukitele åt flygplanet -le
Adessiv lennukil lennukitel på flygplanet -l
Ablativ lennukilt lennukitelt från flygplanet -lt
Translativ lennukiks lennukiteks (så)som ett flygplan -ks
Terminativ lennukini lennukiteni fram till flygplanet -ni
Essiv lennukina lennukitena (använd) som flygplan -na
Abessiv lennukita lennukiteta utan flygplan -ta
Komitativ lennukiga lennukitega med/per flygplan -ga

1 Sistnämnda så kallad kort illativ. Exempel: linn 'stad', genitiv linna (med halvlångt n), illativ linna (med långt n).

Nominativ[redigera | redigera wikitext]

Kasuset nominativ används främst för att markera subjektet till ett finit verb eller predikatsfyllnad och ibland även objekt.[1] Förleden i sammansatta ord kan också stå i nominativ, även om genitiv är vanligast.

Exempel:

  • lennuk on suur – flygplanet är stort
  • see on lennuk – detta är ett flygplan
  • osta lennuk – köp ett flygplan!
  • paberraha – sedel, papperspengar (papper + pengar)

Nominativ singular är grundformen av alla estniska substantiv.
Nominativ plural konstrueras genom att lägga till suffixet -d till genitiv singular.

Genitiv[redigera | redigera wikitext]

Kasuset genitiv används på många sätt, bland annat som objekt,[1] attributivt för att ange ägande (i vid bemärkelse), med postposition och som förled i sammansatta ord.

Exempel:

  • ostsin lennuki - jag köpte ett flygplan
  • lennuki uks - flygplanets dörr
  • lennuki ees - framför flygplanet
  • lennukimootor - flygplansmotor (flygplanets motor)

Genitiv singular är basen för alla kasus i singular, utom nominativ och partitiv. Det innebär att man lägger respektive kasusändelse till genitivformen. Genitiv singular är även basen för nominativ plural.
Genitiv plural bildas genom att lägga till suffixet -de eller -te till partitiv singular. Undantagsvis förekommer även ändelsen -e.

Partitiv[redigera | redigera wikitext]

Kasuset partitiv är ett mycket vanligt kasus i estniskan, som främst används som objekt (vissa verb kräver att objektet ska stå i partitiv).[1] Som sådant markerar det ofta en process eller pågående handling. De flesta prepositioner styr partitiv. Kasuset används även efter alla räkneord utom üks, ett: üks lennuk, kaks lennukit.

Exempel:

  • näen lennukit - jag ser ett flygplan
  • keset lennukit - mitt i flygplanet

Partitiv singular bildas på flera sätt, till exempel genom att ändelser läggs till genitiv singular: lennuk:lennukilennukit; pime:pimedapimedat (mörk; blind); õpik:õpikuõpikut (lärobok). I andra exempel används nominativformen: rikas:rikkarikast (rik); lind:linnulindu (fågel).
Bildandet av pluralformen av partitiv kan ibland vara knepigt och formen har rykte om sig att vara bland de största utmaningarna när man lär sig estniska.

Övriga kasus[redigera | redigera wikitext]

Övriga kasus baseras på genitiv singular respektive genitiv plural. För att böja ett ord i ett övrigt kasus läggs helt enkelt kasusets suffix till respektive genitivform.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Estniska.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Collinder (1945), s. 155.