Eurovision Song Contest 1986

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eurovision Song Contest 1986
Datum 3 maj 1986
Arrangemang
Plats  Norge, Bergen
Arena Grieghallen
TV-bolag NRK
Programledare Åse Kleveland
Dirigent Egil Monn-Iversen
Bidrag
Vinnare Belgien J'aime La Vie (Belgien)
Röstningssystem
Varje land gav 12, 10, 8-1 poäng till de 10 favoritbidragen
Antal bidrag 20
Debutanter  Island
Återvändande  Jugoslavien
 Nederländerna
Tillbakadragande  Grekland
 Italien
Paus-
underhållning
Sissel Kyrkjebø & Steinar Ofsdal
Eurovision Song Contest
◄ 1985Eurovision Song Contest 19861987 ►

Eurovision Song Contest 1986 sändes den 3 maj 1986 från Grieghallen i Bergen, Norge, i och med att Bobbysocks året innan hade vunnit för Norge med låten La det swinge. Programledare för årets tävling var Åse Kleveland. Kapellmästare var Egil Monn-Iversen. Inför varje bidrag presenterades länderna med kortare videovykort från olika delar av Norge där även artisterna deltog. Svensk kommentator var Ulf Elfving som för övrigt skämtade till den svenska TV-sändningen genom att byta plats med Danmarks kommentator, Jürgen Mylius, precis före Sveriges bidrag, och berättade att Sten Carlberg som skulle deltaga i Sveriges bidrag hade blivit sjuk, och att Ulf därmed hade fått ersätta honom i sista stund. På samma sätt skämtade Ulf om Jürgen och berättade för de danska TV-tittarna att en av dansarna i det danska bidraget hade blivit sjuk, och att Jürgen nu skulle hoppa in istället.

Tävlingen bjöd på dramatik redan innan den satte igång: Kronprinsessan Sonja av Norge, som närvarade i publiken under kvällen, blev överfallen då hon steg ur bilen utanför hallen och fick en (ofarlig) vätska kastad över sig. En kvinnlig demonstrant greps för överfallet.

Bidragen[redigera | redigera wikitext]

Segraren detta år blev Sandra Kim som representerade Belgien med låten J'aime la vie. På förhand sades det att hon var 15 år vid framförandet men det framkom i efterhand att hon bara var 13. Därmed blev hon den yngste deltagare som har vunnit Eurovisionen. Eftersom man numera måste vara minst 16 år för att få delta kommer hennes rekord heller aldrig att kunna slås (såvida inte regeln ändras). Schweiz, som kom tvåa, försökte få låten diskvalificerad men utan resultat.

Det 500:e bidraget i tävlingens historia framfördes under kvällen, det var L'amour de ma vie från Luxemburg.

Sist i tävlingen kom Cypern med fyra poäng med låten Tora zo. Det speciella med detta bidrag var att dirigenten Martyn Ford plötsligt hoppade upp på scenen och uppmanade publiken att klappa takten under refrängen, något som aldrig tidigare hade hänt i Eurovisionens historia. Grekland skulle till en början ställa upp i tävlingen och hade låt och artist klara, Wagon Lit med Polina, men backade ur på grund av att tävlingen kolliderade med den ortodoxa påskhelgen.

För första gången uppträdde också ett land i regnjackor, något som heller aldrig har hänt tidigare: Frankrikes tjejgrupp Coctail Chic stod för detta. Bidraget fick på förhand en överkryssad geting i Expressen och kallades för en "ratad reklamsnutt åt ett flygföretag".

Flera av årets artister skulle komma tillbaka till Eurovisionens scen: Jugoslaviska Doris Dragovic kom att tävla för Kroatien 1999 och isländska Eirikur Hauksson i gruppen ICY återkom till tävlingen för Norge 1991 i gruppen Just 4 Fun och som soloartist för Island 2007. Norske Ketil Stokkan sjöng åter för sitt land 1990.

Nederländerna representeras av fyra tonårstjejer och protesterade i efterhand mot att NRK hade filmat bakifrån vid några tillfällen då de vickade på bakkroppen, vilket NRK dock förnekade skulle ha varit avsiktligt.

Sverige skickade Lasse Holm och Monica Törnell med bidraget E' de' det här du kallar kärlek och hade det mest spektakulära framträdandet, eftersom hela orkestern i slutet av låten ställde sig upp och klappade takten.

Nr Land Artist Sång (Översättning) Placering Poäng
1  Luxemburg Sherisse Laurence L'amour de ma vie (Kärleken i mitt liv) 3 117
2  Jugoslavien Doris Dragovic Željo moja (Min önskan) 11 49
3  Frankrike Coctail Chic Européennes (Europeiska flickor) 17 13
4  Norge Ketil Stokkan Romeo 12 44
5  Storbritannien Ryder Runner in the Night 7 72
6  Island Icy Gleðibankinn (Glädjebanken) 16 19
7  Nederländerna Frizzle Sizzle Alles heeft ritme (Allt har rytm) 13 40
8  Turkiet Klips ve Onlar Halley 9 53
9  Spanien Cadillac Valentino 10 51
10  Schweiz Daniella Simons Pas pour moi (Inte för mej) 2 140
11  Israel Moti Giladi & Sarai Tzuriel Yavoh yom (En dag ska komma) 19 7
12  Irland Luv Bug You Can Count on Me 4 96
13  Belgien Sandra Kim J'aime la vie (Jag älskar livet) 1 176
14  Västtyskland Ingrid Peters Über die Brücke geh'n (Att korsa bron) 8 62
15  Cypern Elpida Tora zo (Nu lever jag) 20 4
16  Österrike Timna Brauer Die Zeit ist einsam (Tiden är ensam) 18 12
17  Sverige Lasse Holm & Monica Törnell E' de' det här du kallar kärlek 5 78
18  Danmark Lise Haavik & Trax Du er fuld af løgn (Du är fylld av lögner) 6 77
19  Finland Kari Never the end 15 22
20  Portugal Dora Não sejas mau para mim (Var inte elak mot mig) 14 28

Omröstningen[redigera | redigera wikitext]

Omröstningen fungerade utan tekniska problem och var inte särskilt spännande detta år. Schweiz tog ledningen efter första röstomgången, sedan tog Belgien över och utökade sedan sin ledning successivt. När Nederländerna hade avgett sina fem första poäng (vilka gick till samtliga fem nordiska länder) sa representanten "And that must be enough for Scandinavia, I think", varpå publiken bröt ut i skrattsalvor. Belgien gick ut som solklar segrare med 176 poäng vilket var rekord dittills med detta poängsystem. Rekordet slogs inte förrän 1993Irland vann med 187 poäng.

Startordning Röster
Totalt LU YU FR NO UK IS NL TR ES CH IL IE BE DE CY AT SE DK FI PT
Bidrag Luxemburg 117 5 8 12 8 1 8 - - 2 4 7 10 12 8 10 10 2 4 6
Jugoslavien 49 2 - - 7 5 7 3 3 - 1 3 4 - 12 1 1 - - -
Frankrike 13 - - 3 - - - - - 7 - - - - - - 3 - - -
Norge 44 - - 4 - 4 2 - - 6 - 6 5 6 6 - - 5 - -
Storbritannien 72 4 - 10 6 - - 6 2 4 2 - - 5 2 3 8 8 10 2
Island 19 - - - - - 5 2 6 - - - - - 4 - 2 - - -
Nederländerna 40 1 2 - - - - 7 1 - 8 - - 10 1 - - - 3 7
Turkiet 53 6 12 - - 2 - 6 - 8 3 - 6 8 - 2 - - - -
Spanien 51 7 4 6 - 1 2 - 8 1 - 5 3 - - 7 - 3 1 3
Schweiz 140 12 6 7 5 5 3 12 10 4 12 10 12 - 5 4 12 4 7 10
Israel 7 - - 1 1 - - - - - 5 - - - - - - - - -
Irland 96 3 8 3 2 - 8 - 5 12 - 6 2 - - 12 7 12 8 8
Belgien 176 10 10 12 8 10 10 10 12 10 10 5 12 1 10 6 6 10 12 12
Västtyskland 62 8 1 - - 12 - - - - - - 8 7 - 8 5 7 2 4
Cypern 4 - 3 - - - - - - - - - 1 - - - - - - -
Österrike 12 - - - - - - - - - - - 2 1 2 - - - 6 1
Sverige 78 5 7 2 7 3 12 3 - 7 12 - - - 4 - 5 6 5 -
Danmark 77 - - 5 10 6 7 4 - 5 3 10 4 - 7 7 - 4 - 5
Finland 22 - - - - - 6 1 1 - - - - 8 3 3 - - - -
Portugal 28 - - - 4 4 - - 4 8 - 7 - - - - - - 1 -

12-poängare[redigera | redigera wikitext]

Antal Tävlande land Länder som gav 12 poäng
5  Belgien Finland, Frankrike, Irland, Portugal, Turkiet
 Schweiz Belgien, Israel, Luxemburg, Nederländerna, Sverige
3  Irland Danmark, Spanien, Österrike
2  Luxemburg Norge, Västtyskland
 Sverige Island, Schweiz
1  Jugoslavien Cypern
 Turkiet Jugoslavien
 Västtyskland Storbritannien

Återkommande artister[redigera | redigera wikitext]

Artist Land Tidigare år
Elpida  Cypern 1979 (för Grekland)

Karta[redigera | redigera wikitext]

  Deltagande länder
  Länder som inte deltog, men har deltagit tidigare år

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Thorsson, Leif; Verhage, Martin (2006). Melodifestivalen genom tiderna. Ny, utökad och reviderad utgåva (2:a uppl). Stockholm: Premium förlag. ISBN 91-89136-29-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

GClef.svg Eurovision Song Contest-portalen – portalen för Eurovision Song Contest på svenskspråkiga Wikipedia.