Fältsparvar
| Fältsparvar | |
 Ortolansparv (Emberiza hortulana) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Underklass | Neornithes |
| Infraklass | Neognata fåglar Neognathae |
| Överordning | Neoaves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Fältsparvar |
| Vetenskapligt namn | |
| § Emberizidae | |
| Auktor | Vigors, 1831 |
Fältsparvar (Emberizidae) är en stor fågelfamilj inom ordningen tättingar. Arterna inom familjen är fröätare och har en konformig näbb. Många av arterna har också ett distinkt tecknat huvud.
Systematik
Familjen härstammar förmodligen från Sydamerika och spred sig först till Nordamerika innan den spred sig till Asien för att därifrån fortsätta sin expansion västerut. Det skulle förklara de förhållandevis fåtaliga arterna i Europa och Afrika i jämförelse med Amerika.
Trots att merparten av arterna har trivialnamnet "sparvar" är familjen inte nära besläktad med familjen sparvfinkar (Passeridae).
Deras biotopval liknar finkarnas (Fringillidae), som de tidigare ibland har grupperats med, och många arters trivialnamn bland fältsparvarna kan fortfarande referera till finkarna. Dessa två grupper har även en morfologisk likhet, som skiljer dem ifrån andra tättingar, då vingens yttersta tionde handpenna bara är rudimentär.[1]
Precis som med många andra familjer av tättingar är taxonomin kring familjen fältsparvar i förändring. Många syd- och centralamerikanska släkten som tidigare kategoriserats som fältsparvar har visat sig tillhöra olika tangaror-klader[2][3][4] och minst ett tangarasläkte (Chlorospingus) förs numera till fältsparvarna.[5] Lappsparvar och snösparvar behandlas numera som den egna familjen sporrsparvar.[6] Det är heller inte säkert att de amerikanska fältsparvarna är närmast släkt med de i gamla världen.[7] Detta har dock ännu inte resulterat i några förändringar bland större taxonomiska auktoriteter som IOC och Clements et al.[8][9]
Släkten inom familjen
Taxonomin följer Clements et al 2015.[8]
De eurasiska och afrikanska fältsparvarna
- Melophus – tofssparv, troligen inbäddad i Emberiza
- Latoucheornis – skiffersparv, troligen inbäddad i Emberiza
- Emberiza – 42 arter
De amerikanska fältsparvarna
- Oreothraupis – tangarasparv
- Chlorospingus – 9 arter, tidigare bland tangarorna
- Rhynchospiza – 2 arter, tidigare i Aimophila
- Peucaea – 8 arter, tidigare i Aimophila
- Ammodramus – 9 arter, troligen parafyletiskt
- Arremonops – 4 arter
- Spizelloides – tundrasparv, tidigare i Spizella
- Spizella – 6 arter
- Amphispiza – 2 arter
- Chondestes – lärksparv
- Calamospiza – svartsparv
- Arremon – 19 arter, inklusive Buarremon och Lysurus
- Passerella – rävsparv, delas ibland upp i fyra arter[9]
- Junco – junkor, 4 arter
- Zonotrichia – 5 arter
- Artemisiospiza – 2 arter, tidigare i Amphispiza
- Oriturus – azteksparv
- Pooecetes – aftonsparv
- Passerculus – gulbrynad grässparv
- Xenospiza – sierramadresparv
- Melospiza – 3 arter
- Pezopetes – storfotssparv
- Torreornis – zapatasparv
- Melozone – 7 arter, flera tidigare i Pipilo
- Aimophila – 3 arter
- Pipilo – 4 arter
- Pselliophorus – 2 arter, troligen inbäddade i Atlapetes
- Atlapetes – 28
Släkten som inte hör till familjen fältsparvar
Följande släkten som traditionellt förts till fältsparvsfamiljen har visat sig utgöra egna eller stå närmare andra familjer
Sporrsparvar
Förs numera till den egna familjen Calcariidae:
- Calcarius - 3 arter
- Rhynchophanes – prärielappsparv
- Plectrophenax – snösparvar, 2 arter
Kardinaler
- Amaurospiza – 4 arter, förs numera till familjen kardinaler
Tangaror
Följande släkten förs numera till tangaror. Av den anledningen har deras svenska trivialnamn ofta ändrats från -sparv till -fink.
- Acanthidops – spetsnäbbad fink
- Camarhynchus – 6 arter
- Catamenia – 3 arter
- Certhidea – 2 arter
- Charitospiza – svarttofsad fink
- Coereba – banansmyg
- Compsospiza – 2 arter, inkluderas ofta i Poospiza
- Coryphaspiza – svartmaskad fink
- Coryphospingus – 2 arter
- Diglossa – blomstickare, 18 arter
- Diuca - 2 arter
- Donacospiza – rörfink
- Emberizoides – 3 arter
- Embernagra – 2 arter
- Euneornis – apelsinsmyg
- Geospiza – 6 arter
- Gubernatrix – gul kardinaltangara
- Haplospiza – 2 arter
- Idiopsar – kortstjärtad fink
- Incaspiza – inkafinkar, 5 arter
- Lophospingus – 2 arter
- Loxigilla – 4 arter
- Loxipasser – gulryggig gräsfink
- Melanodera – 2 arter
- Melanospiza – Svartfink
- Melopyrrha – puertoricofink
- Nesospiza – 2 arter
- Paroaria – 5 arter
- Phrygilus – sierrafinkar, 11 arter, sannolikt parafyletiskt
- Piezorhina – askfink
- Pinaroloxias – cocosfink
- Poospiza – sångfinkar, 15 arter, sannolikt parafyletiskt
- Rhodospingus – flambröstad tangara
- Rowettia – goughfink
- Saltatricula – chacosaltator
- Sicalis – gulfinkar, 13 arter
- Sporophila - fröfinkar, ca 40 arter, inklusive Dolospingus och Oryzoborus
- Tiaris – 5 arter, sannolikt parafyletiskt
- Volatinia – jakarinifink
- Xenospingus – smalnäbbad fink
Se även
Referenser
- Delar av artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel Emberizidae, läst 3 maj 2008
Noter
- ^ Groth, J (2000). "Molecular evidence for the systematic position of Urocynchramus pylzowi." The Auk 117(3): 787-792. (html-sammanfattning)
- ^ Burns, K. J., Hackett, S. J., & Klein, N. K. (2002) Phylogenetic relationships and morphological diversity in Darwin's finches and their relatives., Evolution, vol.56, nr.6, sid:1240-1252.
- ^ Lougheed, S.C., Freeland, J.R. Handford, P. & Boag, P.T. (2000) A molecular phylogeny of warbling-finches (Poospiza): paraphyly in a Neotropical emberizid genus. Mol. Phylogenet. Evol., nr.17, sid:367-378.
- ^ Burns, K. J., Hackett, S. J. & Klein, N. K. (2003) Phylogenetic relationships of Neotropical honeycreepers and the evolution of feeding morphology. J. Avian Biology, nr.34, sid:360-370.
- ^ Yuri, T., & Mindell, D. P. (2002) Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, "New World nine-primaried oscines" (Aves: Passeriformes)., Mol. Phylogen. Evol., nr.23, sid:229-243.
- ^ Lagerqvist, Markus (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:43
- ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.
Källor
- Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
Externa länkar
- Världens fältsparvar på GlobalTwitcher.com
- Videor av fältsparvar - Internet Bird Collection
- Läten av fältsparvar - xeno-canto.org
|