Näbb

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Näbbar av olika fåglar

En näbb är en kroppsdel som finns särskilt hos fåglarna, och motsvarar munnen och liknande delar hos andra ryggradsdjur. Hos några arter består näbben alltid av hårt horn och hos andra av ben som i hela sin längd, vid roten eller i spetsen är klädd med mjukare hud. I övernäbben ingår ett stort mellankäksben och två små, på sidorna belägna överkäksben. I undernäbben finns ett underkäksben som är bildat av flera stycken. Överkäkens och gommens ben är inte som hos de flesta däggdjuren fast förenade med hjärnskålen utan rörligt fästa vid densamma. Underkäken står inte i direkt förbindelse med tinningbenet, utan är förenad med ett särskilt ben som benämns kvadratben.

På grund av att kvadratbenet är förbundet även med överkäken, rörs vid näbbens öppnande inte bara underkäken utan även överkäken som genom en större eller mindre böjning tar del i rörelsen. Näbbens form beror på djurets levnadssätt. Ibland har näbben tandliknande utskott eller lameller vid kanterna. Dessa "tänder" består av hornsubstans och får på intet vis uppfattas som verkliga tänder. Äkta tänder fanns hos de äldsta fossila fåglarna och tandanlag är påvisade hos nutida fåglars foster.

Den hud som bekläder näbbspetsen är hos åtskilliga vadare och andra simfåglar försedd med särskilda känselkroppar som gör deras näbb till ett förträffligt känselorgan. Näbben används beroende på sin olika bildning på flera olika sätt. Födan kan gripas, sönderkrossas, sönderstyckas, skalas eller skiljas ur. Den används även vid bobyggnaden eller ordnandet av fjädrarna.

Även inom andra grupper av djurriket förekommer näbbliknande bildningar. Till exempel har sköldpaddorna käkar som är klädda av en hornslida och saknar i sammanhanget därmed tänder. Ett annat känt djur med näbb tillhör däggdjursordningen kloakdjur – näbbdjuret.

Vaxhud[redigera | redigera wikitext]

Här ser man den blå vaxhuden hos en undulathane.

Vaxhud är den nakna mjuka hud som vissa fåglar har vid näbbens rot. Särskilt utvecklad är den hos papegojor, duvfåglar, labbar, hos vissa rovfåglar och hos undulaten. Hos vadarfåglar som söker efter föda i dy, och även hos vissa andfåglar är näbben i större eller mindre utsträckning försedd med en mjuk hud som ibland också kallas vaxhud. Denna hud är mycket rik på nervändar.