Flugornas herre

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Flugornas Herre)
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Flugornas herre (olika betydelser).
Flugornas herre
Författare William Golding
Originaltitel Lord of the Flies
Originalspråk Engelska
Översättare Sonja Bergvall
Land  Storbritannien
Genre Allegorisk roman
Förlag Faber and Faber
Utgivningsår 1954
Utgiven på
svenska
1959
Huvudpersoner Ralph, Jack, Simon, Nasse, Sam, Eric, Maurice, Roger

Flugornas herre (originaltitel: Lord of the Flies) är en roman från 1954 av den brittiske författaren och nobelpristagaren William Golding. Flugornas herre är en av den moderna litteraturens mest kända och hyllade verk. Den utgavs i svensk översättning 1959.[1]

Titeln kommer från det hebreiska ordet Beelzebub. I Bibeln är Beelzebub "de onda andarnas furste" (Satan). Författaren T.S. Eliot, som blev belönad med Nobelpriset i litteratur 1948, hjälpte Golding att välja titel till romanen.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Efter en flygkrasch upptäcker en grupp engelska skolpojkar (6-12 år) att de befinner sig på en öde ö i Stilla havet. Pojkarna har evakuerats från England på grund av ett kärnvapenkrig. Ingen vuxen finns på ön och pojkarna organiserar sig så gott de kan, glada åt sin nyvunna frihet. Ralph röstas fram som ledare. Han poängterar för de andra att de måste göra en signaleld så att de kan bli funna av någon. Ralphs högra hand, Nasse, har glasögon som de kan använda till att göra upp eld med.

I gruppen finns en pojke som heter Jack som var ledare för kören och han tycker att han ska vara ledare för gruppen. Han och några andra pojkar organiserar jakter och börjar störa ordningen bland dem alla. Det blir inte bättre när några av de små pojkarna blir skrämda av mardrömmar. Snart börjar skräcken och paniken sprida sig och alla reagerar olika. Ralph försöker upprätthålla ordningen, men Jack utnyttjar situationen och gruppen splittras.

Rivaliteten mellan Ralph och Jack växer och snart råder anarki på ön. Av misstag dödas en liten pojke, Simon, då pojkarna är övertygade att ett odjur finns någonstans på ön och tror sig vara anfallna. Vägen mot undergång ligger utstakad.

Senare välter Roger ett klippblock över Nasse och han dör.

Ralph flyr från de andra.

Bokens tillkomst[redigera | redigera wikitext]

Flugornas herre är en ironisk kommentar till den naiva optimismen i Robert Michael Ballantynes Korallön (The Coral Island, 1857), och använder namnen på personerna i denna bok.[2] Golding tjänstgjorde i Royal Navy under andra världskriget och kriget gav honom en mörk bild av den europeiska civilisationen.

Före och efter sin militära tjänstgöring arbetade Golding som lärare i engelska och filosofi vid en skola. I sin dagbok beskriver han hur han i skolan iscensatte ett experiment där två grupper av pojkar stod mot varandra, och det anses troligt att dessa psykologiska experiment blev inspiration till handlingen i Flugornas herre.[2] Golding fick ofta frågan om Joseph Conrads Mörkrets hjärta var en inspiration till Flugornas herre, men hävdar att han läste denna bok först efter han skrivit Flugornas herre.

Manuskriptet till Flugornas herre nobbades av 21 förlag innan Faber and Faber publicerade den, efter omfattande ändringar.[2]

Analys av romanen[redigera | redigera wikitext]

Boken kan ses som en mörk betraktelse över hur en civilisation uppstår och förgår. Olika ursprung till religioner karikeras, till exempel då jägargruppen spetsar grisens huvud på en stång och tillber dess ande (av en av gossarna kallad Flugornas Herre då han bryter samman och hör röster i flugsurret kring skallen) eller då en passerande pilot blir nedskjuten i något krig som pågår i den utomstående världen, och råkar bli liggande så att hans fallskärm rör på likets överkropp i blåsten. Pojkarna ser på honom som någon slags demon och vågar inte gå närmare för att undersöka.

I "Flugornas herre" spinner Golding vidare på de filosofiska tankarna om hur ett samhälle byggs upp och styrs. Vad ger makt och lagar legitimitet, och vem har makt att upprätthålla dessa lagar och dela ut straff? Tanken om naturrätt är urgammal, men civilisationens skapande och upprätthållande problematiserades av filosoferna under 1600-talet och 1700-talet. Thomas Hobbes, John Locke och Jean-Jacques Rousseau har främst utvecklat teorier kring detta och kallas ofta för "kontraktsfilosoferna", eftersom de tänker sig ett samhälle som ursprungligen byggs upp genom ett kontrakt mellan de styrda och de styrande.

Thomas Hobbes "allas krig mot alla" i sin bok Leviathan är i stort sett vad som sker i "Flugornas herre", där till slut den starkaste roffar åt sig makten genom sin prestige samt att ge löften om mat, skapa ett yttre hot och dessutom skapa en tilltalande kult, likt nazismen och kommunismen. Det är på hans villkor saker och ting sker. Han är den enväldige som Hobbes menar är nödvändig för att garantera lag och ordning. Han är en gång vald (i boken genom att pojkarna går med honom), men när valet är gjort måste hans makt vara total.

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

Romanen har filmatiserats två gånger, 1963 med samma titel i regi av Peter Brook och 1990 med samma titel i regi av Harry Hook.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Golding, William; Bergvall, Sonja (1959). Flugornas herre. Panacheserien, 99-0117874-6. Stockholm: Bonnier. Libris 1305481 
  2. ^ [a b c] Author's Calendar: William Golding, läst 2014-06-20