Françoise Athénaïs de Rochechouart de Montespan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Françoise Athénaïs de Rochechouart de Montespan, Madame de Montespan, samtida porträtt av okänd konstnär
Madame de Montespan med sina barn
Madame de Montespan med sina barn

Françoise Athénaïs de Rochechouart de Montespan, Markisinnan de Montespan, allmänt kallad Madame de Montespan, född 5 oktober 1641, död 27 maj 1707, var en mätress, maîtresse-en-titre, till Ludvig XIV mellan 1666 och 1680. Hon efterträdde den tidigare mätressen, Louise de la Vallière. Med Ludvig fick hon åtta barn, vilka uppfostrades av hennes efterträdare som mätress, Madame de Maintenon. Madame de Montespan är känd för sin skönhet, praktlystnad och slösaktighet. Under sin tid som kunglig maîtresse-en-titre utövade hon stort kulturellt inflytande och kallades en tid "Frankrikes sanna drottning".

Tidig levnad[redigera | redigera wikitext]

Françoise de Rochechouart de Mortemart föddes den 5 oktober 1641 i Poitou-Charentes regionen i Frankrike, Françoise (som senare antog namnet "Athénaïs"), de Tonnay-Charente härstammade från två av de förnämsta familjerna i Frankrike genom sina föräldrar, Gabriel de Rochechouart, hertig av Mortemart och prins av Tonnay-Charente, och Diane de Grandseigne.

Liksom sin far beskrivs hon som en person med charm och espri. Under sin uppväxt delade hon sin tid mellan familjens lantegendomar och hovet i Paris, dit hon reste med sin mor. När hon var tolv år påbörjade hon sin formella utbildning vid klostret Sainte-Marie-des-Dames i Saintes. År 1661 blev hon tjugo år gammal utsedd till hovfröken hos kungens svägerska prinsessan Henrietta av England, som vid hovet titulerades Madame som traditionen bjöd. Längre fram ledde vänskapen mellan Françoise-Athénaïs mor och änkedrottningen, Anna av Österrike, till att hon fick plats som hovdam hos drottningen, Maria Teresia av Spanien.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

I februari 1663, gifte sig Françoise med den ett år äldre Louis-Henri de Pardaillan de Gondrin, markis av Montespan (1640–1701). Françoise hade tidigare varit förlovad med dennes bror som dödats i samband med en duell. Bröllopet ägde rum i kapellet Église Saint-Eustache i Paris. Paret fick två barn tillsammans.

Paret Montespan bodde i närheten av Louvren, vilket innebar att Athénaïs de Montespan kunde fortsätta att fullgöra sina plikter som hovdam. Hon omnämns under denna period inte bara för sin skönhet utan även för sin charm och konversationsförmåga, präglad av förfinad humor. Om detta vittnar till exempel författaren Saint-Simon och en av tidens berömda brevskrivare, Madame de Sévigné. Hon var också kultiverad, intellektuell och politiskt uppdaterad.

Maîtresse-en-titre[redigera | redigera wikitext]

Kring år 1666 var det tydligt att Mme de Montespan försökte överta platsen som Ludvig XIV:s mätress från hans dåvarande maîtresse-en-titre, Louise de la Vallière. En metod hon använde, utöver att låta sin skönhet och charm ha sin verkan, var att ställa sig in hos tronföljaren, dauphin, som kom att bli henne obrottsligt lojal och en trogen vän.

Montespan gjorde skandal vid hovet genom att öppet nedvärdera drottningen, Maria Teresia av Spanien. Hon var en modeikon vars frisyr och kläder kopierades vid hovet, bland annat den lösa modell som hon använde under sina graviditeter; även drottningen kopierade hennes frisyrer i tron att hon då skulle få kungens intresse. Hennes ställning som modeikon var självständig från den som mätress, vilket visas av att den kvarstod även sedan förhållandet med kungen avslutats. Montespan beskrivs som mycket vacker, kvick, charmerande och flirtig, och hennes utpräglade hedonism gav henne smeknamnet Quanto; italienska för "så mycket". Som mätress åtföljde hon hovet på dess resor, bland annat kungens resa till kriget i Spanska Nederländerna 1667. Hon fick 1674 en laglig separation från sin make. År 1675 utbröt en konflikt med kyrkan, som vägrade ge henne absolution med argumentet att hon var den kvinna som skandaliserat hela Frankrike. Montespan blev 1679 utsedd till hovmästarinna hos drottningen efter att grevinnan de Soissons, som haft posten sedan 1660, hastigt lämnat landet.

Från 1676 och framåt svalnade förhållandet till kungen. Montespan ska tidigt ha använt sig av vad hon trodde var svart magi för att behålla kungens intresse, och även gift mot sina rivaler. År 1679 drogs Montespan in i den berömda Giftmordsaffären kring La Voisin, genom att hennes kammarjungfru Claude de Vin des Œillets ofta nämndes under förhören. En rad anklagelser lades fram mot Montespan; år 1665 ska hon ha konsulterat Voisin för kärleksmedel (afrodisiaka), och 1666 ska hon ha låtit uppföra en svart mässa över sin egen nakna kropp för att få bli kungens mätress. Hon ska också ha planerat att mörda kungen med gift. Montespan blev aldrig offentligt anklagad och kallades aldrig till förhör. Kungen, Louvouis och Madame de Maintenon beslöt 1680 att i stället avbryta rättsprocessen och tysta ned hela affären. Hennes inblandning i Giftmordsaffären avslutade slutgiltigt hennes förhållande med kungen.

Senare liv[redigera | redigera wikitext]

Athénaïs de Montespan stannade kvar i sin våning intill kungens vid hovet även efter att hennes ställning som mätress upphört. Kungen besökte henne regelbundet för en stunds samtal, även om han inte längre var ensam med henne, och inbjöds till hans privata villa Marly. Hon hade dock vid denna tid blivit kraftigt överviktig och ansågs inte längre attraktiv. Vid drottningens död 1683 upphörde hennes ämbete som drottningens överhovmästarinna och hon saknade därmed en plats vid hovet, men tilläts ändå stanna. 1684 tvingades hon dock lämna sin våning intill kungens.

År 1691, elva år efter giftmordsaffären, lämnade Montespan hovet. Hon hade blivit upprörd över att ha blivit fråntagen vårdnaden av sin dotter utan att ha blivit tillfrågad, och förklarade att hon krävde tillstånd att få lämna hovet. Hennes krav var menat som ett hot, men hon togs på orden när kungen genast biföll den. Hon bosatte sig som gäst i ett kloster i Paris med en pension på en halv miljon franc. Hon ägnade sig åt att göra donationer åt sjukhus och välgörenhet och beskydda konstnärer och, med tiden, åt en allt hårdare botgöring. Vid hennes död förbjöd kungen hennes barn att bära sorg, men de som kände en sådan visade den i alla fall med att vägra delta vid hovfesterna.

Barn[redigera | redigera wikitext]

Det första barnet Athénaïs de Montespan fick med kungen föddes i mars 1669. Den nyfödda flickan, Louise Françoise de Bourbon (1669–1672), placerades hos en vän till Montespan, Françoise Scarron. Kungen köpte en liten villa i närheten av Versailles där Scarron kunde uppfostra barnen.

År 1673 legitimiserade kungen de barn han fått med Athénaïs de Montespan, dock utan att offentliggöra deras mors namn. Detta då hon fortfarande var gift med Markis de Montespan, och man ville undvika att ge honom någon rätt till de barn hans hustru fått med kungen. Barnen kom på grund av moderns plikter som kungens mätress att stå närmare Scarron än modern.

Barn med Ludvig XIV:

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  • Anne Somerset - The Affair of the Poisons: Murder, Infanticide, and Satanism at the Court of Louis XIV (St. Martin's Press (October 12, 2003) ISBN 0-312-33017-0)